Det där är finlir.
De mer grövre formerna av skridskofascism visar sig då stakåkning diskuteras. Den har kallats för en "styggelse", "oestetisk", och vissa anser t.o.m. att stakåkare ska bort från isarna helt och hållet. Se t.ex.: http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=36690
Om skridskoåkning ska vara en inkluderande gemenskap, då ska självfallet även stakåkare accepteras. Låt var och en åka utifrån sina förutsättningar, och kalla dom inte för en "styggelse" bara för att dom använder en teknik du finner ineffektiv. För som du själv sa ovan: "Något absolut rätt eller fel finns inte" - eller?
Medger att jag uttrycker mig rätt kategoriskt i det inlägget men uppfattningen har jag kvar även om den säkert sticker i ögonen på en del stakdiggare. Jag menar att det bör framgå i en diskussion att det finns olika uppfattningar och det är raka motsatsen till fascism att det finns olika uppfattningar i en diskussion.
Mångfald är bra och även åsiktsfrihet.
Det finns många anledningar till min uppfattning, bland annat att det är mycket roligare att finjustera sin utrustning och teknik så att man kan åka utan stavar än att fortsätta med sämre prylar som inte ger samma åkglädje.
Sist och slutligen är det emellertid åkglädjen som är viktigast. Har man den kan man bestämma själv vad som ger den, och hur man bör försöka eller inte försöka utvecklas.
Förhoppningsvis fortsätter den här diskussionen.
Thure