Skarpt läge eller romantik.

[The Trooper]

Ett par trådar har på senare tid har kommit in på temat nöd-/överlevnads-situationer,kan nån reda ut begreppen?Vad jag undrar är någon som egentligen har erfarenhet att "vara ute på hal is" i frilufts-sammanhang?

Vad hände? Berätta.


peter

 

[gundj]

Jag har inte varit i nâgon överlevnadssituation men jag har varit pâ "andra sidan" dvs letat efter försvunna som befunnit sig i nödläge.
I den situationen fâ man försöka förutse vad man kan ställas inför för typ av problem om/när man hittar den försvunne.
Som räddningshundförare sâ kan man inte släpa med sig hela verkstaden ut i skogen utan man fâr försöka optimera sin utrustning.
Den egna insatsen gäller ju att säkra situationen för den funne till yttterligare hjälp anländer.
Jag tycker det viktiga är positionering, kommunikation, förband, möjlighet att fâ loss vederbörande frân nâgot osv.
Alltsâ ingâr just det i min utrustning även när jag är ute själv. Karta o kompass, mobil/radio, morakniv/leatherman, förbandsask. o lite kul leksaker förstâs.

 

[-Patric-]

överlevnadssituation är när man hamnat i en situation man inte behärskar eller om man blir fysiskt eller psykiskt förhindrad att förflytta sig normalt.. en överlevnadssituation skiljer sig från person till person.. jag har tidigare sagt ett Elsa 52 kan hamna i en överlevnadssituation på en svamprunda i lärjedalen medans en 21 årig fallskärmsjägare lätt klarar en vecka i vilken sommar-svensk skog som helst med endast en kniv och de e ju inte överlevnad då? bryter killen benet eller slår i huvudet så kan snabbt situationen förändras.. det handlar framförallt inte om grejer i fickan utan kunskap i huvudet, det gäller att ha kunskap att inte sätta sig i situationer man inte kan ta sig ur, det gäller att känna den utrustning man har så man kan använda den för att underlätta sin situation.

 

[norpan_]

Så här står det i Nationalencyklopedin om överlevnad:

överlevnad, överlevnadsteknik, åtgärder som vidtas i en nöd- eller krissituation av en nödställd för att möta t.ex. brist på vatten, mat, sjukvårdsmateriel, skydd eller utrustning. Metoder och teknik varierar för överlevnad i naturen och överlevnad i tätort. Som gemensam grund ligger dock behoven av vatten, mat, värme, skydd och sjukvård vid olika årstider.

Grundläggande för överlevnad i naturen är kunskaper om:

- psykiska och fysiska rektioner vid brist på vatten och mat
- hur man hittar och renar vatten
- ätliga växter och djur
- primitiva fiske- och jaktmetoder
- medicinalväxter
- egenvård (eldning, skydd, hygien)
- orienteringstecken i naturen
- nödsignaler
- hur man tillverkar utrustning samt sätter
samman en nödutrustning
Kunskaper om dessa metoder och tekniker ger ökad trygghet, friluftssäkerhet, i obebyggda områden särskilt under svåra förhållanden.

Överlevnad i tätort underlättas av en god hemberedskap vid elavbrott, förorenat vatten etc. Det kräver kunskaper om hur man kan ordna värme med kaminer, rena vatten, ha ett matförråd av livsmedel som inte kräver kyla m.m. Överlevnad innebär i många fall att man använder gamla och enkla tekniker.

Termen överlevnadsteknik uppkom under andra världskriget, då flygplansbesättningar fick teoretisk och praktisk utbildning i överlevnad för att klara sig efter ett fallskärmshopp. Man tog därvid tillvara erfarenheter från folk som lever nära naturen: samer, inuiter, jägare m.fl. I Sverige utvecklades forskning och utbildning i överlevnad vid mitten av 1970-talet. Svenska Överlevnadssällskapet är en fackorganisation för överlevnadsintresserade och Civilförsvarsförbundet har verksamhet inom hela överlevnadsområdet. Inom försvaret finns en särskild enhet för utbildning i överlevnad.

/mattias

 

[-Patric-]

Termen överlevnadsteknik uppkom under andra världskriget, då flygplansbesättningar fick teoretisk och praktisk utbildning i överlevnad för att klara sig efter ett fallskärmshopp. Man tog därvid tillvara erfarenheter från folk som lever nära naturen: samer, inuiter, jägare m.fl. I Sverige utvecklades forskning och utbildning i överlevnad vid mitten av 1970-talet. Svenska Överlevnadssällskapet är en fackorganisation för överlevnadsintresserade och Civilförsvarsförbundet har verksamhet inom hela överlevnadsområdet. Inom försvaret finns en särskild enhet för utbildning i överlevnad.

/mattias

Den militära och civila överlevnadsutbildningen startades sida vid sida av Lars Fält, Stefan Källman och Harry Sepp.. jag tycker tyvärr att ordet "överlevnad" har fått en felaktig betydelse och vi borde hitta något liknande det som australiensarna har gett den engelskspråkiga delen av världen, bushcraft.. det kanske borde heta "avancerade friluftstekniker" eller något liknande..

 

[Martin Fjäderlätt]

jag tycker tyvärr att ordet "överlevnad" har fått en felaktig betydelse och vi borde hitta något liknande det som australiensarna har gett den engelskspråkiga delen av världen, bushcraft.. det kanske borde heta "avancerade friluftstekniker" eller något liknande..

Lars Fält och grabbarna brukar väl använda ordet "friluftssäkerhet" när han pratar just om civil överlevnadsteknink i naturen (den skiljer sig från den militära där det ju också ingår "flyktteknik").
Och det är väl egentligen det som det handlar om - att vara förberedd i kunskap och utrustning för nödsituationer i den fria luften.

Friluftssäkerhet kanske inte motsvarar "bushcraft" som begrepp, men det är ett bättre ord än "överlevnad".

Och bushcraft skulle man ju kunna översätta till "friluftsliv" - att leva i naturen.

 

[-Patric-]

Friluftssäkerhet kanske inte motsvarar "bushcraft" som begrepp, men det är ett bättre ord än "överlevnad".

Och bushcraft skulle man ju kunna översätta till "friluftsliv" - att leva i naturen.

vad jag vet så finns det inget bra svenskt ord för "bushcraft"... bushcraft e ju inte bara ett bra ord utan själva tanken med bushcrafting e ju betydligt vidare än våran "överlevnad"


.

[Ändrat av -Patric- 2005-06-15 kl 14:20]

 

[The Trooper]

Naturligt friluftsliv.

jag tycker tyvärr att ordet "överlevnad" har fått en felaktig betydelse och vi borde hitta något liknande det som australiensarna har gett den engelskspråkiga delen av världen, bushcraft.. det kanske borde heta "avancerade friluftstekniker" eller något liknande..

Lars Fält och grabbarna brukar väl använda ordet "friluftssäkerhet" när han pratar just om civil överlevnadsteknink i naturen (den skiljer sig från den militära där det ju också ingår "flyktteknik").
Och det är väl egentligen det som det handlar om - att vara förberedd i kunskap och utrustning för nödsituationer i den fria luften.

Friluftssäkerhet kanske inte motsvarar "bushcraft" som begrepp, men det är ett bättre ord än "överlevnad".

Och bushcraft skulle man ju kunna översätta till "friluftsliv" - att leva i naturen.

Nja,friluftsliv har blivit nästan synonymt med att bekämpa naturen i stället för att leva med den,då passar naturligt friluftsliv kanske bättre,lite som Ray Mears,typ.Alltid en hjälte.


peter

 

[Joones]

Jag gick vilse i skogen en gång som barn, räknas det?

Tre barn som går 5-7 år som går villse kan väl räknas som en nödsituation.

Det var varken någon kniv, eldstål eller kompass som räddade oss utan min storasysters sunda förnuft.

Precis som all överlevnadliteratur lär ut så är det det man har mellan öronen som avgör. Det var min syster, som var äldst, som hade förnuft nog att.

Stanna Tänka Orientera Planera.

Vi kom till rätta för egen maskin tack vare det.

Men alla gör ju inte det. När man väl upptäcker att man är vilse är det lätt att drabbas av panik. Paniken kan ju bidra till att läget förvärras. Lyckas man bara behålla lugnet och resonera förnuftigt klarar man nog ganska många nödsituationer.
Utbildningar och utrustningar går väl till stor del ut på att man ska vara förberedd och på det sättet kunna behålla lugnet för att inte förvärra situationen.

 

[-Patric-]

Utbildningar och utrustningar går väl till stor del ut på att man ska vara förberedd och på det sättet kunna behålla lugnet för att inte förvärra situationen.

de e just det.. jag har väl aldrig "förutom i det militära" utbildat mig för att jag skall kunna "överleva" i en krissituation, för mig är det en naturlig fortsättning på ett livslångt friluftsintresse att lära sig mer om växter, eldupgörning och bivacktekniker prexis som första hjälpen å sådant.. Därför tycker jag att det känns konstigt att kalla det "överlevnad"

 

[Joones]

Ja "Överlevnad" är inte alls rätt ordval. Överlever gör man ju dagligen (förhoppningsvis).
Jag är intresserad av ämnet "överlevnadsteknik", men det jag ofta söker är de kunnskaper som människan en gång i tiden använde just för att överleva, som som vi i dag anser "primitiva". Därför vill jag lära mig ätliga växter, lära mig att orientera mig med hjälp av naturen (solen, stjärnor osv) göra upp eld utan tändstickor osv osv. Väldigt många av dessa kunskaper behandlas just inom det som kallas "överlevnadsteknik", om än i modernare tappning. Av någon anledning är jag intresserad både av den "moderna" och den "primitiva" tekniken

Visserligen hade väl den forntida människan varken morderna eldstål eller moraknivar, men det förbjuder ju inte mig från att använda dessa.

Jag studerar inte ämnet för att jag tror att jag ska trilla ur ett flygplan i alaska utan för att jag helt enkelt är farchinerad av ämnet. Därför har jag ofta med mig någon form av nödask då jag vistas i skog och mark. Jag gillar inte att sakna något och jag har ett uselt minne så därför har jag med mig sådant som jag eventuellt kan behöva men troligen glömmer at packa.

Sedan tycker inte jag att det är mera relevant att ifrågasätta nödaskens vara eller inte vara, eller hur nödvändigt det är att lära sig ämnet, än att i frågasätta någon annas intresse. Flugfiskaren har sitt spö och sina flugor trots att inte många i dag egentligen behöver fiska själva för att klara dagen. En del väljer att klättra i berg trots att allt förnuft egentligen säger att det är vansinne och borde undvikas eftersom man troligen inte har något ärende dit man klättrar.

Hur många bergsklättrare har varit i en skarp situation det de har varit tvugna att klättra och inte har försatt sig i situationen i någon träningssyfte eller av annan anledning valt det själv?

visst klarar man sig med en mobiltelefon och en chokladkaka. Men inget av de bergen som man absolut måste upp på saknar bilväg är ju i princip lika sant.

 

[Martin Fjäderlätt]

Vildmarksfärdighet <-> Friluftssäkerhet

Jag tror helt enkelt att man ska skilja mellan begreppen. Dela upp i två.

• Friluftssäkerhet (överlevnad) är en sak. Där handlar det om att klara sig ur en nödsitutation. Man tar till de lösningar som gör att man klarar sig ur situationen så säkert och snabbt som möjligt. Finns det en telefon, en chokladkaka eller en buss till stan så använder man den.

• Vildmarksfärdighet (funkar det som motsvarighet till "bushcraft"?) är en annan sak. Det handlar om att faktist välja bort saker som man inte skulle ha tvekat en sekund att använda i en nödsituation - en telefon, en chockladkaka, en buss - och klara sig med minimal utrustning, på naturens villkor.

Men vildmarksfärdighet är naturligtvis en förbaskat bra grund för friluftssäkerhet.