Skarpt läge eller romantik.

Re: Vildmarksfärdighet <-> Friluftssäkerhet

Nordesjö; sa:
Jag tror helt enkelt att man ska skilja mellan begreppen. Dela upp i två.

både ja och nej.. men visst blir det enklare för diskussionens skull, dom går nog ganska tätt hand i hand dom där två.. Man börjar nog först med "överlevnadstekniker" för att senare snöa in på "bushcraft", det är väl den naturliga vägen..
 
Det är svårt att dra gränsen mellan normala situationer och nödsituationer. Nödsituationer uppstår ofta genom att man hanterar den normala situationer fel eller mindre bra.

Att göra upp eld under dåliga förhållanden kan i princip var skillnaden mellan "business as ususal" och stora problem. När situationen försämras på ett sätt ökar också risken för att mer saker går åt skogen.

Kanske därför tycker jag lite illa om överlevnadsbegreppet. Det är viktigt att hantera läget rätt innan det blir riktigt dåligt - och man plötsligt sitter naken i vildmarken med endast en kniv tillhands.

Att göra eld är ingen stor sak, men det är förstås en av de saker man snarast ska lära sig att klara - även under sämre förhållanden. Antar att det i sin tur går ut på att lära sig hitta saker i skogen som går BRA att sätta futt på.

Att fånga djur till mat, är förstås ett klart mer extremt kunnande.

Att hitta drickbart vatten är däremot en typisk sak som kan vara alltifrån komfortbefrämjande till livsnödvändig och där behovet kan vara relativt vardagligt dessutom.

(Nej, jag har själv aldrig hamnat i en "överlevnadssituation" i skogen.)
 
Jag har varit med om några fadäser som kunde slutat illa om det inte var så att åtminstone en i sällskapet var lugn åt gången. Om det är överlevnad, buskkunskap eller något annat vet jag inte.

* En mamma bryter armen vid Cliffs of Moher. Pappan blir hysterisk och aggresiv när jag tar av mamman hennes smycken på den brutna armen. Dottern vettskrämd och svår att kontakta. Allt utspelar sig bredvid ett stup på ca 100 m.
* Tjocka i fjällen och på sjön.
* Båthaveri vid ytterskären, förbipasserande båtar fattar inte nödsignalerna (vi hade ingen radio eller jolle då). Vattnet nästan slut. Dagen efter kom flottans käcka gossar förbi, fattade vad vi ville och bogserade oss till ett varv.
* Jag har ramlat och slagit upp ett stor sår i huvudet. Drygt en dag till närmaste telefon/hytta och hade jag fått hjärnskakning? Det hade jag inte, men det tog ett tag innan alla var övertygade.
 
Förra sommaren halkade jag i en slänt när jag solovandrade och inte sett en människa på en vecka. Jag fick en spricka i foten men kunde ta mig till en väg där det fanns människor som var några km bort. Att det fanns människor där visste jag inte så det var lite pirrigt.

Jag plumsade i en älv 2001 och var tvungen att simma under vattnet med vadare och flugspö till en ö som låg i älven. Sedan var jag tvungen att ta mig tillbaka samma väg för att komma tillbaka till lägret. Frågan där var huruvida jag skulle riskera att vada tillbaka eller lämna grejorna och simma tillbaka. Jag vadade. Det var inte roligt. Jag var nedkyld, dyblöt och det var 10 grader ute.

Bådda situationerna var knappast överlevnadssituationer men kanske på gränsen. Kritiska situationer kanske man skulle kalla dem. De var definitivt psykiskt och fysiskt påfrestande.
 
Vildmarksteknik?

Vad sägs om vildmarksteknik, primitivt friluftsliv, enkelt friluftsliv?

Spenderade förra veckan med en överlvnadsinstruktör och trots sina 72 år så hamnar han i överlevnadssituationer. Som den gången han var ute och jagade och började följa ett spår för att sedan upptäcka att han inte riktigt visste var han var. Sedan hittade han till slut tillbaka då han fann ett älgtorn som var numrerat och kunde på så sätt hitta tillbaka.
Det är i de enkla situationera som när vi bara ksa ut och plocka bär och svmap eller studera fåglar fiska eller liknande. Vi går vilse eller det blir mörkt och vi kankse får spendera en natt ute. En mobiltelefon och en liten ryggsäck med det man behöver för ett dygn kan göra överlevnaden riktigt trevlig istället för ett kallt och hungrigt dygn.
 
Re: Vildmarksfärdighet <-> Friluftssäkerhet

Nordesjö; sa:
Jag tror helt enkelt att man ska skilja mellan begreppen. Dela upp i två.

Håller med. Friluftssäkerhet handlar ju om att rädda sig, många gånger är det att ta sig tillbaka till civilisationen som det handlar om.

Men att bo en vecka i skogen i en koja, samla in sin mat själv och tillaga över öppen eld startad med eldborr är en HELT annan sak. Där är ju inte målet att ta sig tillbaka till civilisationen utan tvärtom att klara sig utan den.
 
Egentligen så handlar ju mycket om att veta vad du ska göra om du hamnar i situationen du inte ska hamna i....jag gör tex inga våghalsiga(hellre senväg än genväg) åkturer med tegsnäsarna nu som man gjorde förr....det behövs ju bara en liten smäll så är man fast och fryser ihjäl.....säg vart du ska....var du lämnar bilen....osv
 
Mezzner; sa:
HON skulle haft en stor kniv!

Ja varför inte?

Men bättre hade varit med en visselpipa, kniv och eldstål. Då hade hon inte behövt sitta där i 2 dygn och kunde haft det varm o skönt medans hon väntade.

Men det var ganska smart att ge sig ut på en myr, där hon mycket lättare kan bli sedd än i en mörk granskog.
 

Liknande trådar