Samiska namn ?

Dom Samiska namnen på kartor är ju bara så jobbiga. Man kan ofta inte googla eller enkelt skriva dom, och definitivt inte uttala. Svåra att hitta på kartan. Dessutom stavas dom olika på olika ställen pga dialekter.

Självklart så använder jag dom försvenskade namnen när jag känner till dom, eller kan gissa dom. Mkt enklare och bättre.

Varför använda namn man inte kan stava eller uttala eller googla !?
 
Lantmäteriet har ett övergripande ansvar för ortnamnsvården i Sverige och ska verka för ett vårdat och ändamålsenligt ortnamnsskick. När det gäller samiska namn på kartor eftersträvar Lantmäteriet en förtätning av ortnamnen i allmänhet och för minoritetsspråkens ortnamn i synnerhet. Ändringar eller tillägg av samiska ortnamn sker i samverkan med Sametinget. De samiska namnen ger mening åt landskapet som exempelvis Njoatsosvágge: ”Ett ställe där renarna gör stigar i snön på våren är i dalgången Njoatsosvágge, den har fått sitt namn efter dessa renstigar. Det kallas njoatjostit när renarna färdas sakta och gör en stig på hård snö.”
 
Jag använder gärna svenska namn för bäck, älv, dalgång, topp och liknande. Varför krångla till det med hitte-på-finska? Svenska är lättare att både stava och skriva.

Rapaälven säger jag. Inte den blekaste vad rapa betyder i sammanhanget, men ätno har jag förståt betyder älv. Kebnekaise känns så etablerat ,så det säger jag.
 
Vad är ditt motiv för att försöka göra detta till en konfliktfråga?

Det finns många platser i världen som har lite (eller mycket) olika namn på deras invånares olika språk. Är inte frågan laddad av någon särskild konfliktsituation, brukar man lösa det med skyltar och kartnamn på bägge språken (eller ännu fler), och blanda friskt till vardags efter vad som känns mest praktiskt för stunden.

Så vore det överallt i den bästa av världar, men i vår skitigare verklighet går det en glidande skala därifrån mot det alltmer laddade. Den österrikare som säger Pressburg drömmer troligen inte om att återupprätta dubbelmonarkin, utan tycker det är enklare än att försöka uttala Bratislava. Den tysktalande som säger Warschau gör det kanske fortfarande bara reflexmässigt; jag går inte igång på detta, men ser till att pedagogiskt svara Warszawa i samtalet.

Den som systematiskt säger Litzmannstadt, gör det dock troligen av helt andra skäl än att det är så svårt att skriva och uttala Łódź.

Fundera nu på var på den skalan frågan om de samiska namnen kan uppfattas befinna sig av de närmast berörda. Och var på den skalan du själv vill placera dig.
 
Jag tycker framför allt att det är ett praktiskt problem. Jag kan inte stava eller uttala el googla efter var det är. En massa apostrofer som jag inte hittar på tangentbordet. Så jag använder helst dom försvenskade namnen.
 
När det gäller samiska namn på kartor eftersträvar Lantmäteriet en förtätning av ortnamnen i allmänhet och för minoritetsspråkens ortnamn i synnerhet. Ändringar eller tillägg av samiska ortnamn sker i samverkan med Sametinget. De samiska namnen ger mening åt landskapet som exempelvis Njoatsosvágge: ”Ett ställe där renarna gör stigar i snön på våren är i dalgången Njoatsosvágge, den har fått sitt namn efter dessa renstigar. Det kallas njoatjostit när renarna färdas sakta och gör en stig på hård snö.”

Det här är ju jätteviktigt. Namnen och orden har en betydelse som som tätt förknippad både med landskap och kultur. Självklart ska de samiska namnen användas!

Det man skulle kunna kika på är att anpassa vissa stavningar så att det blir lättare att göra rätt. Ett exempel är just orden med apostrofer som vi svenskar inte är så vana att hitta på tangentbordet. Google gör ju skillnad på teckennivå, så missar du en apostrof eller specialtecken (som det där n:et med en fiskekrok) får du inte upp sökresultaten. Likaså gäller det omvända, har jag lärt mig av erfarenhet, att för att hitta allt som finns skrivet om en plats behöver jag även googla felstavningarna.
 
Jag tycker framför allt att det är ett praktiskt problem. Jag kan inte stava eller uttala el googla efter var det är. En massa apostrofer som jag inte hittar på tangentbordet. Så jag använder helst dom försvenskade namnen.
Om jag fortsätter analogin från mitt förra inlägg, så skulle jag hellre se folk som inte behärskar namnets språk skriva Lodz utan diakritiska tecken, och uttala det fel, än att de skriver/säger Litzmannstadt.

Hoppas det framgår vad jag är ute efter.
 
Har varit mest i de norska fjällen och mest i svenska fjäll med svenska namn så frågan är ny för mig. Tycker väl dock att det Hasse skriver låter vettigt.

Gjorde också en liten test. Har flera gånger tänkt att ta en tur till mijlehkh för att gå toppturer och var också intresserad av hur det är på Giebmegaisl nu så sökte lite.

Får inte opp direkt mycket information på Google och tror att alla result hade det svenska namnet först.

Är det verkligen de samiska namnen som används?
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg