Sameblod

[Ayrin]

Det jag läste in i hennes test var inte ett angrepp på filmen i sig, eller något förnekande av svenska statens förtryck av samefolken, utan bara en stilla påminnelse om att även samer är individer. Att vissa trivs bättre med renskötarliv och vissa trivs bättre bakom ett skrivbord i stan. Och att det valet, i en bättre värld, inte skulle ha ett dugg med ditt "blod" att göra.

Nu har jag gjort som du, dvs läst artikeln, men inte sett filmen, och jag håller med dig, det känns osm en ganska sympatisk text.

@Stallo
På vilket sätt menar du att samer förtrycks i dagsläget?

 

[Ayrin]

Artikeln är säkert bra...men låst...

Ladda om artikeln (f5) och tryck sedan avbryt (krysset i adressfältet) så kan man i allmänhet läsa dem iaf.

 

[TAH]

Historielöst av Lena Andersson

Jag tycker att Lena Anderssons ledare är missriktad och slår in dörrar som inte ens existerar. Hon är okunnig om hur den svenska segregationspolitiken mot samerna har fungerat.

Hon ger bilden av att det å ena sidan finns dem som uppfattar det som ett problem eller som ett misslyckande att huvudpersonen i Sameblod, Elle Marja, beger sig till Uppsala för att studera, och att det å andra sidan går att som Andersson själv istället hylla Elle Marjas mod och vilja till personlig utveckling: "Om så bara en enda same vill lämna fjället och studera hos ”de andra” ska hon kunna det utan att be någon om ursäkt. Det är inte anpasslighet utan mod”. Vad hon utelämnar är att själva valsituationen, att Elle Marja tvingas välja mellan att stanna inom den kultur hon fötts i och bildning, gräddbakelser och konsumtion, inte är konstruerad av Elle Marja eller det samiska samhället. Detta tvingande val var kärnan i den politik som staten förde gentemot samerna: var same men då måste du avstå från all "civilisation" eller assimileras in i svenskhet och modernitet. Det är detta som utgör tragiken i Elle Marjas öde, inte valet i sig utan att hon alls tvingas göra det.

 

[GustavOh]

En intressantare fråga än att älta historien (inte för att förringa det förtryck som varit!) är väl hur det borde vara idag?

Ska en same vara en same och en svensk en svensk?
Ska vi se rennäringen som en kommersiell verksamhet eller som en museal kulturgärning?
Ska juridik och myndigheter vara kulturellt blinda eller ska rättskipning och myndighetsbeslut ta hänsyn till vilket "blod" personen är av (och, om det sistnämnda, hur renrasig måste man då vara?)
Skall Sverige och (svenska delen av) Sapmi skall vara ett land eller två?

Gjort är gjort. Det som varit kan vi skämmas över, skryta med, rasa över eller strunta i. Oavsett vilket behöver vi faktiskt i första hand tänka på hur vi vill att framtiden skall vara, inte bara diskutera det förgågna.

 

[Ayrin]

En intressantare fråga än att älta historien (inte för att förringa det förtryck som varit!) är väl hur det borde vara idag?

Ska en same vara en same och en svensk en svensk?
Ska vi se rennäringen som en kommersiell verksamhet eller som en museal kulturgärning?
Ska juridik och myndigheter vara kulturellt blinda eller ska rättskipning och myndighetsbeslut ta hänsyn till vilket "blod" personen är av (och, om det sistnämnda, hur renrasig måste man då vara?)
Skall Sverige och (svenska delen av) Sapmi skall vara ett land eller två?

Gjort är gjort. Det som varit kan vi skämmas över, skryta med, rasa över eller strunta i. Oavsett vilket behöver vi faktiskt i första hand tänka på hur vi vill att framtiden skall vara, inte bara diskutera det förgågna.

Min grundläggande åsikt är att din "börd" (ras/kultur/kön/föräldrars sociala ställning osv) ska begränsa ditt framtida liv så lite som möjligt.

Jag finner det också lika rasistiskt att tillerkänna en same rättigheter en "vanlig" svensk inte har som att tillerkänna mig och mina barn rättigheter som inte mer nytillkomna invandrare skulle ha. En svensk medborgare är en svenska medborgare, skitsak samma om vederbörande nyss fått sitt medborgarskap eller bott här i 1000 generationer.

 

[Stallo]

Jag tycker att Lena Anderssons ledare är missriktad och slår in dörrar som inte ens existerar. Hon är okunnig om hur den svenska segregationspolitiken mot samerna har fungerat.

Hon ger bilden av att det å ena sidan finns dem som uppfattar det som ett problem eller som ett misslyckande att huvudpersonen i Sameblod, Elle Marja, beger sig till Uppsala för att studera, och att det å andra sidan går att som Andersson själv istället hylla Elle Marjas mod och vilja till personlig utveckling: "Om så bara en enda same vill lämna fjället och studera hos ”de andra” ska hon kunna det utan att be någon om ursäkt. Det är inte anpasslighet utan mod”. Vad hon utelämnar är att själva valsituationen, att Elle Marja tvingas välja mellan att stanna inom den kultur hon fötts i och bildning, gräddbakelser och konsumtion, inte är konstruerad av Elle Marja eller det samiska samhället. Detta tvingande val var kärnan i den politik som staten förde gentemot samerna: var same men då måste du avstå från all "civilisation" eller assimileras in i svenskhet och modernitet. Det är detta som utgör tragiken i Elle Marjas öde, inte valet i sig utan att hon alls tvingas göra det.

Exakt assimileringspolitiken som helt säkert var medveten i och med 1928 år Renbeteslag där en aspekt är att dom som blev ”assimilerade” förlorade sina rättigheter till förfädernas land & vatten. En Svensk bestämde vem och vilka som fick renskötselrätten och med den rätten till jakt och fisket. Det kan få konsekvenser än idag med en ärvd Kåta eller stuga som länsstyrelsen kan begära att du ska flytta eller bränna ner fast du funnits i området i flera hundra år. Betala intrångsersättningar på samma marker mm.

Vart börjar man egentligen med att begära rättvisa. Vad sägs om lite dekolonialisering. Låt oss börja med att räkna lite på värden som är förda ur Sapmi de senaste hundraåren och återbetala en del av detta i de norrlänska samhällena. Framför allt i Lappland Jämtland och Härjedalens inland. Återkolonialisering av iaf del av marker som Lappskattelanden. Samerna skulle tex vara Västerbottens största markägare om staten inte konfiskerat landet.

Gallok är en konflikt som pågår i detta nu där renbetesland stjäls av staten och ges bort till ett utlandsägt gruvföretag.

Ratificera ILO169 och visa allvar med de avtal om urfolksrätt som Sverige skrivit på. Resurser till språk kultur mm.

Att svenskar anser att vi inte ska älta det förgångna är ett kolonialt förhållningsätt till att inte vilja göra rätt för sig. Svenska kyrkan är först ut med sin vitbok där man ber om ursäkt och erkänner sin roll i förtrycket av samerna, det är bra. Nu är det statens tur tycker många här

I Norge fungerar det mesta mycket bättre, dels beskattning av juridiska personer som betalar skatt där produktionen finns och ger lokalsamhället del av resursen. Det är mycket bra då det även kommer Svensken till del som bor lever och verkar här. Många Svenskar har funnits här i hundratals år och är en del av våra samhällen och har också en rätt, men också resurser till det samiska samhället och lokal samhället i stort.

I Tex Finmark är konflikterna om mark och vatten i ett betydligt bättre läge än i norra Sverige. Här är Jägare och Fiskare mycket bekymrade mot ratificeringar som ILO169, det helt i onödan då man i Norge visar att det fungerar.

 

[TAH]

Kulturblindhet är diskriminering

Det är bekvämt att tala om kulturell blindhet som ett ideal när alla samhällsinstitutioner är uppbyggda efter den egna kulturen. Två exempel:

1) Skogsbrukets intressen prioriteras i regel över rennäringens. Lagstiftningen som reglerar skogsbruket är helt utformad utifrån syftet att virkesuttaget ska maximeras, inte för att skapa skogar lämpliga för renskötsel med mycket lav etc.

2) I skolan sker undervisningen i regel på svenska, vilket också är det språk som används i det mesta av undervisningsmaterialet.

Den kulturella blindhet som förespråkas är i praktiken detsamma som en prioritering av svenska näringar, svenskspråklighet och svensk kultur utifrån det förmenta antagandet att detta är neutralt och allt annat, inklusive det samiska, är kultur/etnicitet.

 

[Hattmakaren]

Andersson negligerar inte de övergrepp som stat och kyrka gjort mot samerna, utan lyfter fram dubbelheten i filmen: förnekandet av släktens kultur genom att följa lockelsen i modernismens individualism (delvis men inte helt framkallad av den förnedrande särbehandlingen - ja, jag säger delvis, för annars är huvudpersonen en automat utan beslutsförmåga), och samtidigt hågkomst och rentav ånger inför förnekandet, och återkomst till en kultur som ändå förändrats i grunden (avslutningsscenen med kåtor och fyrhjulingar).

Ferdinand Tönnies fångade spänningen mellan de två typerna av kulturer i begreppsparet Gemeinschaft (tradition) och Gesällshaft (modernism).

Rekommenderad läsning: Johan Asplund, En essä om Gemainschaft och Gesällshaft, samt Marshall Berman, Allt som är fast förflyktigas.

Problematiken i sameblod är delvis lik den som migranter och andra minoriteter erfar i mötet med Sveriges dubbelhet i både Gesällshaft (modernism) och Gemeinshaft (tradition). Men i samernas fall tillkommer givetvis status som ursprungsfolk, äganderättsfrågor, etc.

Själva vårt statsskick med både kung och demokrati i en nationalstat (som tillika anses vara "mångkulturell"!) speglar essensen av denna paradoxala dubbelhet. Etablerandet av mänskliga rättigheter i lagstiftning och politisk diskurs har eskalerat identitetsfrågor på tvärs mot idén om en nationalstat.

Jfr den märkliga diskussion som vi har idag om vad som är "svenskt".
Givet identitetspolitik så är det väl egentligen bara "svear" i Svealand som kan vara svenska. Övriga områden i nationalstaten Sverige är ockuperade av svearna.

På sätt och vis har liberalismen målat in sig i ett hörn: politisk individualism och politisk tribalism går inte ihop. Det är precis det som "Sameblod" pekar på.

Många i Sverige har inslag av "sameblod" i sin släkt, ofta så långt tillbaka som i sjunde, åttonde, eller nionde generationen (17- och 1600-tal). Tittar man på DNA-släkthistoria och ursprung finns det väldigt många "samer" i Sverige.

 

[joanna]

(...) politisk individualism och politisk tribalism går inte ihop. (...)

Jag ser inte något definitionsmässigt i den motsättningen. Man kan mycket väl beskriva och/eller bekämpa ett faktiskt existerande strukturellt förtryck av en grupp (definierad utifrån kön, klass, etnicitet, religion, sexuell läggning etc...), och samtidigt hävda individens rätt att göra sina egna livsval, bli behandlad som just en individ av medmänniskor och samhälle, och själv definiera sin eventuella tillhörighet/brist på tillhörighet till gruppen.

Jag har själv mycket blandad bakgrund: både mina föräldrar och sedan jag själv har i några omgångar bytt land, språk och klass, men eftersom det, åtminstone i mitt eget fall, handlat om relativt jämbördiga identiteter, har detta inte inneburit någon konflikt, utan varit enbart berikande (även om själva bytet inte var frivilligt). Men till skillnad från huvudpersonen i filmen slipper jag välja och förkasta den ena för att ingå i den andra.

Det är uppbrott/"resor" mellan strukturellt ojämbördiga identiteter, som orsakar mest smärta på individnivå. I den bästa av världar skulle just frånvaro av strukturellt förtryck göra gränsöverskridanden mellan olika kulturer, klasser, könsidentiteter etc vara så smärtfria och berikande, som de borde vara utifrån den liberala grundsynen förespråkar.


Tack annars för ett tankeväckande inlägg. Ni som ännu inte gjort det - läs Johan Asplund Om "Gemeinschaft och Gesellschaft" framstår som för tungviktigt bara p g s titeln, så börja med "Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet" - sen är man fast

 

[GustavOh]

Det är bekvämt att tala om kulturell blindhet som ett ideal när alla samhällsinstitutioner är uppbyggda efter den egna kulturen. Två exempel:

1) Skogsbrukets intressen prioriteras i regel över rennäringens. Lagstiftningen som reglerar skogsbruket är helt utformad utifrån syftet att virkesuttaget ska maximeras, inte för att skapa skogar lämpliga för renskötsel med mycket lav etc.

2) I skolan sker undervisningen i regel på svenska, vilket också är det språk som används i det mesta av undervisningsmaterialet.

Den kulturella blindhet som förespråkas är i praktiken detsamma som en prioritering av svenska näringar, svenskspråklighet och svensk kultur utifrån det förmenta antagandet att detta är neutralt och allt annat, inklusive det samiska, är kultur/etnicitet.

Det ligger nog en del i det, men så enkel är ju inte verkligheten.

Att skogsbruket (och vattenkraften och gruvnäringen!) prioriteras beror nog mer på krass ekonomi än på kulturell diskriminering. Skatteintäkterna av rennäringen är snarast felräkningspengar i jämförelse.

(Det betyder ju inte att det alltid är rätt att prioritera skogsbruk framför renskötsel förstås.)

Kolundervisningen är inte en helt lätt fråga. Visst finns det en poäng att hålla undervisningen på elevernas hemspråk, men det driver också segregation. (Som bekant har ju just "lappskolor" även använts för att förtrycka samer historiskt.)

Som sagt, det är lättare att peka på vad som gjorts fel i historien än att göra rätt idag.

 

[fowwe]

Att skogsbruket (och vattenkraften och gruvnäringen!) prioriteras beror nog mer på krass ekonomi än på kulturell diskriminering.

Men är det inte så som diskriminering ofta tar sig uttryck i pratiken? Att man kan "köra över" utan att bry sig särskilt mycket. Samiska bosättningar som hamnar under vatten, renbetesland som försvinner. Samhället som kräver plats. Vi ser liknande saker på många andra håll i världen.

Och det här med skolundervisning. Jag har svårt att se att samiska i skolan skulle leda till "segregation". Det är ju snarast en nödvändighet för den som inte vill tappa kontakten med sin historia och sin samhörighet med tidigare generationer.

 

[Ayrin]

Men är det inte så som diskriminering ofta tar sig uttryck i pratiken? Att man kan "köra över" utan att bry sig särskilt mycket. Samiska bosättningar som hamnar under vatten, renbetesland som försvinner. Samhället som kräver plats. Vi ser liknande saker på många andra håll i världen.

Det är långt ifrån bara samiska bosättningar som hamnat under vatten, och en "svensk" skogsägare har i regel mindre att säga till om vid prospektering på dennes mark än samebyarna har.

Och det här med skolundervisning. Jag har svårt att se att samiska i skolan skulle leda till "segregation". Det är ju snarast en nödvändighet för den som inte vill tappa kontakten med sin historia och sin samhörighet med tidigare generationer.

Det kräver antingen att alla andra i samhället också lär sig samiska (nord-, lule- och sydsamiska, märk väl, samt kvänernas språk och meinkieli... osv), eller att samerna har en egen skola (vilket är fallet idag, upp till sjuan iaf). Dessa skolor + daghem finansieras av staten.

Naturligtvis blir det en segregation då två befolkningsgrupper, som sedan ska verka i samma samhälle växer upp åtskilda från varandra, med delvis olika förutsättningar (medlem i sameby har jakt-, fiske-, stug- och vedrätt i områden en "vanlig" människa knappt får promenera i. Har personen dessutom renarna betandes där upphävs i princip terrängkörningslagen).

En annan lösning hade ju exempelvis varit hemspråksundervisning några timmar i veckan, som de syrianer en själv delade skolgång med hade.