Hej!
Jag är kanske lite sent ute, men jag har gått en stor del av streckan du undrar över. Jag gick från Hemavan till Kvikkjock, och som jag minns ligger Kvikkjock ca 10 mil söder om Nikkalukta.
Jag och min vandrarkamrat bunkrade upp i samhällena på vägen. Först Hemavan (kanske inte så intressant i det här fallet), sen Ammarnäs, sen Jäckvik. Och sen en fet hamburgare i Kvikkjock innan hemfärd. Det fanns ganska bra affärer i sagda samhällen, och det var aldrig något problem med maten. Dock kanske man inte kunde få tag på hur lightweight mat som helst. Det blev ett par konserver och lite vakumförpackad palt på vägen, förutom pulver i diverse smaker. (den palten kan jag varmt rekomendera förövrigt!)
Streckan mellan Ammarnäs och Jäckvik, egentligen hela streckan mellan Ammarnäs och Kvikkjock, är väldigt folktom. Alltså VÄLDIGT folktom. Vi mötte EN vandrare (ute på dagstur) på tio dagar! Så se till att inte schabbla med maten, ta alltså med så att du har tillräckligt ifall du skulle råka ut för värdelöst väder eller skada (tvi, tvi, tvi!). Dessutom var det svårt att hitta stigen emellanåt. Vissa partier flyter den ut i ingenting, och ibland blandas den upp med renstigar så att man kommer fel. Så, trots att man har karta, kompass, GPS och den goda fjällgudens barmhärtighet på sin sida, så kan man lätt gå vilse. (ta med käk för den eventualiteten också). Det var några år sedan jag gick där, så stigen kan ha blivit bättre markerad, men det är inte alls säkert. Jag skulle faktiskt gissa på motsatsen (eftersom det pratades om att de skulle stänga ner en viktig båtskjuts vid Jäckvik, vilket skulle göra att ännu förre vandrare skulle idas gå där). En känsla av att gå oledat finns det definitivt.
Kolla förresten ordentligt upp att båtskjutsarna fortfarande körs!
Det är en lång vandrig, men inte särdeles brant. Lite uppför, lite nedför, och ganska mycket på platten, som jag minns det. Streckan Ammarnäs-Jäckvik är den vackraste jag någonsin gått. Oerhört vackert, men vissa bitar som liknar månlandskap tack vare stora stenblock som är utspridda överallt (om du är klättrare, ta med ett par klätterskor. Mycket bouldering). Där i trakten var det ett par lite för spännande vad också. Jag gick visserligen tidigt på sommaren, men om det är en mycket blöt sommar kan det vara svårt att ta sig över. Ta med ett par stadiga sandaler. Och stav/stavar.
Jag minns inte vilken strecka det var, men någon strecka fanns det inte en enda stuga, förutom en liten renvaktarstuga en ganska bra bit bort från stigen. (alltså på ca 8 mil)
Jag är egentligen ingen fjällräv, jag har inte gått så värst mycket, men jag törs ändå drista mig att säga att den här vandringen inte är hur enkel som helst. Det är en seriös affär, och man bör veta vad man ger sig in på. Det gjorde inte vi. Vi hade siktat på Abisko, men pallade inte mer än till Kvikkjock. Räkna med vilodagar. Den här vandringen handlar om uthållighet.
Lycka till.
Mac
