Bra, jag hoppas du inte lyssnar för mycket på pratkvarnarna som målar upp alla faror med ensamvandring. OFTAST händer ingenting och man kan se till att inget händer. När man är ensam tar man inga risker som man kanske tar om man är fler. Fortsätt vandra!
Finns det vetenskpliga undersökningar som bekräftar eller falsifierar min teori. Att ensamvandrare har färre tillbud och olyckor i naturen är vad 'gruppvandrare' har? [/QUOTE]
Eftersom jag tillhör pratkvarnarna, så tänker jag faktiskt vara så fräck att jag sticker ut hakan och förstör stämningen lite grand. Jag är nämligen så egoistisk att jag vill slippa att läsa om fler här på utsidan som förlorar nära och kära för att de inte ville tänka ett steg längre.
Jag är inte det minsta förvånad över att det gick bra – det var det sannolikaste utfallet. Roland har helt rätt – oftast händer ingenting. Men riskhantering handlar om att dels minska risken att något händer och att reducera konsekvenserna av när något händer.
En enkel riskanalys följer följande sekvens:
What if happens?
When what can happen?
Om svaret är “So what?”, så är allt gott och väl. Är svaret däremot ”Oh shit”, så gäller det att göra något.
Bestämmer man sig för att ingenting kommer att hända, så har man alltså inte ens tagit första steget i en riskanalys. Då kan man inte vidta några effektiva åtgärder för att se till att det inte händer. Man kan inte heller ha en plan färdig för om det händer eller träna på att hantera situationen. Det sista är viktigt av flera anledningar, bla för att:
- vår hjärna behöver 8-10 sekunder på sig för att hantera komplicerad information i en lugn situation. Ju mer stressade vi blir desto längre tid tar det. I avvaktan på att hinna tänka färdigt reagerar hjärnan med att göra något den är programmerad att göra – antingen en instinkt eller en inlärd kunskap.
- De av oss som varit med om olyckor vet också att en människa i chock kan få all logisk tankeförmåga utslagen. Väder, vind, sömnbrist, vattenbrist etc kan få samma effekter.
-det är näst intill omöjligt att veta hur man reagerar i krissituationer (om man inte varit med om dem). Mycket få reagerar bra och det är nästan undantagslöst de som varit med om något liknande förut och därför förberett sig på det som kan hända.
Beträffande vetenskapliga undersökningar om två är säkrare än en, så har jag inga sådana på lager. Men sannolikt är det ingen tillfällighet att man inte får vara ensam vid farliga arbeten eller där rätt beslut är av yttersta vikt.
De som har seriösa frågor om ovanstående kan kontakta mig via direkt email. De som bara vill tala om att ”det kommer inte att hända något (någonsin)” kan fortsätta skriva det på denna tråd.
Finns det vetenskpliga undersökningar som bekräftar eller falsifierar min teori. Att ensamvandrare har färre tillbud och olyckor i naturen är vad 'gruppvandrare' har? [/QUOTE]
Eftersom jag tillhör pratkvarnarna, så tänker jag faktiskt vara så fräck att jag sticker ut hakan och förstör stämningen lite grand. Jag är nämligen så egoistisk att jag vill slippa att läsa om fler här på utsidan som förlorar nära och kära för att de inte ville tänka ett steg längre.
Jag är inte det minsta förvånad över att det gick bra – det var det sannolikaste utfallet. Roland har helt rätt – oftast händer ingenting. Men riskhantering handlar om att dels minska risken att något händer och att reducera konsekvenserna av när något händer.
En enkel riskanalys följer följande sekvens:
What if happens?
When what can happen?
Om svaret är “So what?”, så är allt gott och väl. Är svaret däremot ”Oh shit”, så gäller det att göra något.
Bestämmer man sig för att ingenting kommer att hända, så har man alltså inte ens tagit första steget i en riskanalys. Då kan man inte vidta några effektiva åtgärder för att se till att det inte händer. Man kan inte heller ha en plan färdig för om det händer eller träna på att hantera situationen. Det sista är viktigt av flera anledningar, bla för att:
- vår hjärna behöver 8-10 sekunder på sig för att hantera komplicerad information i en lugn situation. Ju mer stressade vi blir desto längre tid tar det. I avvaktan på att hinna tänka färdigt reagerar hjärnan med att göra något den är programmerad att göra – antingen en instinkt eller en inlärd kunskap.
- De av oss som varit med om olyckor vet också att en människa i chock kan få all logisk tankeförmåga utslagen. Väder, vind, sömnbrist, vattenbrist etc kan få samma effekter.
-det är näst intill omöjligt att veta hur man reagerar i krissituationer (om man inte varit med om dem). Mycket få reagerar bra och det är nästan undantagslöst de som varit med om något liknande förut och därför förberett sig på det som kan hända.
Beträffande vetenskapliga undersökningar om två är säkrare än en, så har jag inga sådana på lager. Men sannolikt är det ingen tillfällighet att man inte får vara ensam vid farliga arbeten eller där rätt beslut är av yttersta vikt.
De som har seriösa frågor om ovanstående kan kontakta mig via direkt email. De som bara vill tala om att ”det kommer inte att hända något (någonsin)” kan fortsätta skriva det på denna tråd.
Du har så R Ä T T men man kan inte förbereda sig på ensamvandring genom att sitta hemma och göra riskanlayser. Man måste faktikst praktisera sin rädsla.![default.asp')](http://fjallen.nygardh.net/guestbook/images/glad.gif" align="left" alt="Nygårdhs gästbok" style="cursor: hand" onclick="window.open('http://fjallen.nygardh.net/guestbook/default.asp'))
