Riktiga bjässar

[Kalle E]

Igår var jag ute på en liten tur i kajaken och passerade då bland annat Göteborgs hamninlopp (Brännö-Hjuvik t/r). Det är som förstås en ganska trafikerad bit vatten med bland annat trafik av riktiga bjässar till lastfartyg, oljetankers och passagerarfärjor. Bjässarna trängs i två farleder, en sydlig som stryker precis norr om Rivö-Brännö-Galterö och en nordlig strax söder om Hisingen.

Att passera var inte så knivigt som jag hade oroat mig för, bortsett från det helt oväntade problemet med krabb sjö där älvens ström möter vågor som blåst upp väster ifrån (borde jag kanske listat ut innan, men det gjorde jag inte).

Till saken; varför drar inte dessa jättefartyg upp mer bog- och häckvåg? Jag upplever att en stor fritidsbåt drar upp betydligt mer och besvärligare vågor, även i samma hastighet som bjässarna. Som det nu var låg jag och lurpassade precis bredvid farleden och såg en jättetanker passera på högst 80-100 meter i god fart utan att jag besvärades av några nämnvärda svallvågor.

Kalle E

 

[Siven]

lång vattenlinje

skulle tro att det har att göra med vågmotståndet. en lång kanot är snabbare än en kort därför att vågmotståndet för det längre skrovet vilket medför mindre energi i vågen. Dessutom är våglängden på dessa vågor längre än de som dras upp av en liten båt vilket gör dem lättare att ta

 

[Björn T]

Den relativa farten

Farten i sig är ointressant när det gäller vågbildning. Det är farten i förhållande till längden (eg. farten genom roten ur längden) som avgör vågbildningen. I låg fart går merparten av framdrivningseffekten åt till att övervinna friktionen och inga vågor byggs upp – i hög fart kostar friktionen bara en bråkdel och nästan all effekt går åt till att skapa vågor. Den intressanta gränsen kallas för teoretiskt maximal skrovfart och infaller när det vågsystem fartyget drar upp är lika långt som fartygets vattenlinjelängd (fart/längdförhållande på ungefär 4,4 om man räknar med meter och km/t, 1,34 med fot och knop).

Det innebär att en 5 meters båt når sin gräns vid ca 5,2 knop, drar upp maximalt svall och kan inte gå fortare (om den inte planar) medan ett 100 meter långt fartyg inte når sin gräns förrän vid ca 23 knop – i 5 knop blir det på sin höjd en krusning.

(I praktiken är det lite mer komplicerat – längd/bredd-förhållandet, skrovets volymfördelning, vattnets densitet mm påverkar också – lite mer finns på http://www.thomassondesign.com/doc/kayakperform3.php)

Björn

 

[gorans]

Parentesen råkade bli en del av länken

Denna länk fungerar bättre:

http://www.thomassondesign.com/doc/kayakperform3.php

 

[tholi75]

Bulb

Jag skulle nog vilja tillägga att den så kallade bulben, en stor klump vid fören på fartyget, också hjälper till att minska vågsvallet och även bränsleförbrukningen.

 

[hassex]

Skrov fart

Få myter är så seglivade som den om ett deplacements skrovs maximala "skrov fart"

Sant är att motståndet ökar vid en viss skrovlängd men det är också det ända.

Många båtar tex flerskrovs båtar, jagare och andra snabbgående deplacement båtar är totalt likgiltiga för myten om den maximala "skrov farten" utan pinnar gladeligen på i både 2 och 3 ggr "skrov fart" utan nämvärt besvär.

är man intresserad av ämmnet kan man läsa mer här tex

http://boatdesign.net/forums/showthread.php?t=1220

Vågmönstret runt ett fartyg uppkommer mestadels pågrund av tryckskillnader runt skrovet. Flödet runt ett skrov är väldigt komplext.

Ett bra sätt att tänka är att skrovet rör sig genom gele.

Pionjären Phil Bolger tänkte sig att skrovet rörde sig genom en balja med ärter. För att få samma tryck runt om sina deplacement skrov lät Bolger skrovets sidor ha samma kurvatur som köllinjen så att flödet skulle bli likformigt. Detta är också ett av kännetecknen för en Bolger konstruktion

http://www.panix.com/~brosen/

Splash är ett modernt program på bilden ser man tryckändringarna runt ett segelbåtsskrov

Man skall också tänka på att många färjer.m.m som rör sig i känsliga områden är utformade för att inte dra upp så stora svall. Men dessa båtar kan faktiskt dra mer bränsle än konventionella båtar.

Att längre kajaker oftast rent praktiskt är lite raskare speciellt i sjögång beror oftast på att dom inte stoppas upp av sjön, dom rör sig helt enkelt på ett annat sätt än en kortare kajak.

Hans Friedel

 

[Lasse C]

varför drar inte dessa jättefartyg upp mer bog- och häckvåg? Jag upplever att en stor fritidsbåt drar upp betydligt mer och besvärligare vågor
Kalle E

Tja, om vi inte fördjupar oss i allt det tekniska, formler hit&dit, längd i vattenlinjen, etc, så är förklaringen ganska enkel. Med en optimal anpassning av hastigheten till farkosten går energin åt till att driva fram den, och väldigt lite sjö dras upp. Att dra på rejält leder till att mer energi går åt till att dra upp sjö, d v s till ingen nytta alls. Lastfartygen framförs av proffs, som dessutom måste ta hänsyn till vad det kostar. De har helt enkelt inte råd att kasta pengar i form av bränslekostnad i sjön. De som kör fritidsbåtarna (jag tänker nu på motorbåtar, i synnerhet de snabbare) resonerar mer på nivån ”ÖÖÖÖÖÖHHHH! KÖRA FOORRRRRRT!” och så blir det som det blir. De skulle nämligen inte dra upp märkbar sjö, de heller, om de körde anpassat.

 

[hassex]

Myter och missuppfattningar

Jag tycker det är rätt kul att läsa om olika myter och missuppfattningar. Här är en bra sida

http://www.physto.se/~vetfolk/index.html

Kolla deras länksamling

http://home.swipnet.se/fel/main/skronermyter/

en till sida.

Hans Friedel

 

[Lasse C]

Re: Myter och missuppfattningar

Jag tycker det är rätt kul att läsa om olika myter och missuppfattningar. Här är en bra sida

http://www.physto.se/~vetfolk/index.html

Kolla deras länksamling

http://home.swipnet.se/fel/main/skronermyter/

en till sida.

Hans Friedel

Som ungdomarna säger: Point being...????

LC

 

[hassex]

Re: Re: Myter och missuppfattningar

Jag tycker det är rätt kul att läsa om olika myter och missuppfattningar. Här är en bra sida

http://www.physto.se/~vetfolk/index.html

Kolla deras länksamling

http://home.swipnet.se/fel/main/skronermyter/

en till sida.

Hans Friedel

Som ungdomarna säger: Point being...????

LC

Tja en bra slutsats är väl att man inte skall tro allt man läser på Internet.

 

[Lasse C]

Re: Re: Re: Myter och missuppfattningar

Jag tycker det är rätt kul att läsa om olika myter och missuppfattningar. Här är en bra sida

http://www.physto.se/~vetfolk/index.html

Kolla deras länksamling

http://home.swipnet.se/fel/main/skronermyter/

en till sida.

Hans Friedel

Som ungdomarna säger: Point being...????

LC

Tja en bra slutsats är väl att man inte skall tro allt man läser på Internet.

Jovars, det vet jag också utan att få det skrivet på näsan - men vad ville du ha sagt i _den här_ frågan? Att formlerna runt längd, fart och vågor är missuppfattningar? Att det är en myt att motorbåtar som blåser på drar upp en massa sjö? Att det är en myt att det finns motorbåtsägare som har IQ som en sjögurka (eller i varje fall utför en högst trovärdig imitation av det)? Att det är en myt att stora lastfartyg kan passera och dra upp väldigt lite sjö? Eller vad? Ditt inlägg var väldigt luddigt. Precisera dig, är du vänlig. LC

 

[kanotisten]

Re: Myter och missuppfattningar

I detta fallet fattar jag inte heller nedanstående inlägg. Var finns den "felaktiga" fördommen??

Jag tycker det är rätt kul att läsa om olika myter och missuppfattningar. Här är en bra sida

http://www.physto.se/~vetfolk/index.html

Kolla deras länksamling

http://home.swipnet.se/fel/main/skronermyter/

en till sida.

Hans Friedel