Råd&Röns tälttest

[Malindo]

Det som skrivs nu handlar mycket om vad som händer och inte händer när tältet blåser sönder. Hur många har faktiskt varit med om att detta inträffar? Vad var det för tält, vilka var omständigheterna och vad hände?

Jörgen

jag tog exempel storm (blàst) som nâgot som kunde drabba en vandrare med billigt och dàligt tält. jag kunde lika gárna skrivit hagelstorm, skyfall, jordbävning eller blötsnö. Det vara bara ett exempel tagit ur luften för att illustrera att jag föredrar ett tált med större sannolikhet att stà pall för vádrets makter án ett som garanterar kommer att gà sónder.

Om nu just blàst är den minst vanliga anledningen till att ett tált pajjar, sà ber jag om ursäkt för denna min bristande urskiljningsförmâga.

Poángen var inte hur táltet pajjar, utan att nâgon pàstod att han fördedrog ett tált som han vet kommer att gà sónder framfór ett dár han tror det inte kommer att göra det, och sâlunda den allmánfilosofiska debatt man kan utdraga ur ett sàdant pàstàende.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det som skrivs nu handlar mycket om vad som händer och inte händer när tältet blåser sönder. Hur många har faktiskt varit med om att detta inträffar? Vad var det för tält, vilka var omständigheterna och vad hände?

Jörgen

Snasahögarna, Ett kort skaprt skottljud, följt av ett ritch och en massa flapp-flapp. Bara att riva och söka skydd i prismastugan nån kilometer bort. Tältduken hade gått nästan horisontellt längst ner i absiden. Så vi kunde fortsätta turen men med mycket skyddade tältplatser.

Nått år senare. Tarfala. Samma tält (nu lagat), bågbrott. Denna gång bytte tillveraren ut tältet, som nu utgått ur sortimentet (det fanns inte länge där, ett av de högsta tunneltält jag sett), mot det nya Akka-tältet som de kommit med precis.

Christian, som inte var ägare till tältet, men sov i det ändå.

Vad gjorde ni när detta hänt?
Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det som skrivs nu handlar mycket om vad som händer och inte händer när tältet blåser sönder. Hur många har faktiskt varit med om att detta inträffar? Vad var det för tält, vilka var omständigheterna och vad hände?

Jörgen

jag tog exempel storm (blàst) som nâgot som kunde drabba en vandrare med billigt och dàligt tält. jag kunde lika gárna skrivit hagelstorm, skyfall, jordbävning eller blötsnö. Det vara bara ett exempel tagit ur luften för att illustrera att jag föredrar ett tált med större sannolikhet att stà pall för vádrets makter án ett som garanterar kommer att gà sónder.

Om nu just blàst är den minst vanliga anledningen till att ett tált pajjar, sà ber jag om ursäkt för denna min bristande urskiljningsförmâga.

Poángen var inte hur táltet pajjar, utan att nâgon pàstod att han fördedrog ett tált som han vet kommer att gà sónder framfór ett dár han tror det inte kommer att göra det, och sâlunda den allmánfilosofiska debatt man kan utdraga ur ett sàdant pàstàende.

Min fråga var bara en fråga i all enkelhet, inte riktat mot det du skrivit. Jag var och lyssnade på Bo Hilleberg häromkvällen, och om jag uppfattade honom rätt så kunde han knappt erinra sig att ett Hilleberg-tält någonsin blåst sönder i väven. Det som var den svaga punkten enligt honom var bågarna. Vill man göra tältet mer stormsäkert så kan man använda dubbla bågar, vilket många Nordpolenfarare tydligen gör.

Om man då inte vill riskera, om inte liv och lem, så att semestern blir förstörd genom att tältet blåser sönder, och därför vill ha det starkaste och tyngsta som finns, så tyckte jag att det vore intressant att höra hur ofta Utsidans läsare råkat ut för att ett sönderblåst tält orsakar den typen av problem.

Jörgen

 

[Avslutatmedlemskapx]

Två tältskott

som jag varit i när det blåste söder. Fall 1 på Valdresfløja, bommulstält, fladdrade rejält och så sa det ritch. Reva längs ena taksidan. Vi gick till vägen efter frukost ute. Åkte ner till civilisationen, köpte norskt fjelltält, utan moms, upp igen och fortsatte vandringen.
Fall två i Västebottensfjällen, ett Tarfala 2, det blåste duktigt så sömnen hade varit bristfällig, min kamrat skulle gå ut och morna sig, tältet blåste upp och taket brast i flera revor. Efter lite dividerande fixade vi frukost under yttertaket som var helt och fortsatte färden, upptäckte på köpet att det oftast räcker med yttertak.
Jag har sett även HB som blåst sönder men uppenbarligen var min tältplast lite mera skyddad, eller så hade jag tur. På en utlandsmission testade vi ett HB under längre tid. Det blev såsmåning om ett par revor i det med. Men å andra sidan flög tak av hus och fönster trycktes in, brist på vind var det inte.

Go tur

 

[JonathanW]

Under en veckas tid använde vi ett namatj 3gt och ett Akka r/s 3 . Det regnade så att vägen mellan Kiruna och Abisko rasade, Båda tälten höll måttet med råge. Efter att verkligen ha testat dessa tält under samma förhållanden i en vecka kan jag inte motivera pris skillnaden.

Kanske inte så förvånande? Hade du under t.ex. ett festivalbesök (för att återanvända tidigare jämförelseobjekt) kunnat motivera prisskillnaden mellan ett Akka och ett Jysk-tält?

Så länge prylarna inte utsätts för så hårda prövningar är det klart att även enklare/billigare prylar funkar. Tror inte det är någon som motsätter sig det.

(Att bara göra ett nytt tält vattentätt är väldigt enkelt, det är bara att ta första bästa polyesterväv och belägga med polyuretan.)

 

[Schneeberger]

Det som skrivs nu handlar mycket om vad som händer och inte händer när tältet blåser sönder. Hur många har faktiskt varit med om att detta inträffar? Vad var det för tält, vilka var omständigheterna och vad hände?

Jörgen

Inte en sönderblåsning men väl en malfunktion av tältet.
Pappas 200kr Caravan ryggåstält. Jag och kompisen vaknade av att det regnade lika mycket inne som ute.
Det blåste smådj*vlar och regnade rejält. Vi käkade lite, satte på oss regnkläder och sprang till en raststuga. Nästföljande natt sov vi inomhus för att torka oss själva och grejorna. Inte roligt men "en erfarenhet".

Det tältet var även rätt väredelöst på andra sätt så ovan nämnda incident var det som gjorde att jag satsade på ett kvalitetstält.

När man väljer att tälta väljer man ju att kunna campa "varsomhelst" - då skall man också ha utrusting som man har förtroende för. Att tälta bredvid/ i närheten av stugplatser är inte riktigt vad jag önskar mitt tältvandrande.

Uffe

 

[Martin Fjäderlätt]

Har inte själv varit med om tälthaveri, men fått mitt tält havererat under utlåning.

Mitt ex och hennes syrra lånade mitt Haglöf Twin Peaks för fjällvandring och råkade ut för riktigt stark vind.
De skulle ta ner tältet, valde lite fel ordning, och tältet kantrade så att vinden tryckte med full kraft med tältet som segel rakt i bågens "knäckriktning".
Ena bågen bröts av och den vassa spetsen stack igenom bågkanalen och gjorde en reva i ytterduken.

De fick vända hemåt igen och var inte alls särskilt glada. Bågen lagades med reservsektionen och väven lagades med silvertejp.

 

[Boots]

Mckinley och Bergans fick det totala omdömet "dåligt". De var de två billigaste tälten och ansågs även som sämt. De fick båda 2/5 på rivstyrka och bergans hade även 3/5 på vattentäthet. Långnäsa till öresjägarna alltså.

Öresjägare som jag är (har ett Bergans) så tyckte jag att ribban var lagd lite väl högt i testet. Saknade Vaude, Jack Wolfskin m fl. Men jag får väl gå och lägga mig i mitt Bergans och vänta på att det rämnar på sommarfjället och börja bry mig om vilket tält jag behöver sen.

 

[hobbes]

Tangerine Dream var den säck jag använde för 3-säsongsbruk. När jag köpte den klarade den -25, knappast på slutet.

Jag menar inte att de ersättningar jag gjort skulle vara mellan jämförbara storheter utan att det var de prylar jag använde. Jag hade aldrig vägt min Tangerine Dream t ex.

Jag redovisar de prylar jag använde, så den matematiken går ihop för mig. Jag hade förmodligen en sällsynt dåligt genomtänkt och föråldrad utrustning när jag började väga och ifrågasätta, vilket på detta sätt har givit mig större viktvinster än andra skulle få ut.

Men det intressanta tycker jag är inte var jag började med för vikt utan var jag är nu. Det är väl det som andra kan ha glädje av.

Och jag tror att det fortfarande finns många som aldrig vägt och aldrig ifrågasatt sina utrustningsdetaljer. Och som en gång har köpt en värstingsovsäck som de använder vid alla tillfällen därför att det är den enda sovsäck de har.

Jörgen

Jag förstår hur du menar, men du har en förmåga att jämföra päron och äpplen för att få fram en poäng. Det tycker jag man kan invända mot.

Annars kan man ju lika gärna säga att när jag bytte min fotbeklädnad mot en annan fotbeklädnad så tjänade jag 3,6 Kg. Sedan att jag använder pjäxorna till slalom och flipflop sandalerna till att gå på stranden dvs inte samma saker spelar ingen roll när du jämför.
Det finns ingen relevans eftersom det inte handlar om samma sak.

Om du skall säga att du har tappat X i vikt måste du ju jämföra samma variabler, då kan folk ha nytta av jämförelserna. Innan dess säger det ju absolut ingenting.

så vad klarar din nya sovsäck för temperaturer ? och vad använder du istället för din gamla tangerine dream när du skall ut och det är lite kallare ?
för jag har svårt att se att en 700grams sovsäck klarar några större minusgrader.

/Torbjörn

 

[Raskesven]

Jag bugar mig med klädsamt rodnande kinder inför allt beröm för mina blygsamma försök att försöka få även resten av världen att se LJUSET

Men Schneeberger har alldeles rätt. Det var ingen riktigt rättvisande jämförelse jag gjorde. Jag hårddrog givetvis det hela. Fast om jag hade gjort en ensamtur över Antarktis hade jag faktiskt använt ett Keron (som Skinnarmo gjorde), men inte ett 3-mans (vilket är det jag har) utan ett 2-mans, som naturligtvis är något lättare.

För ensamturer på kalfjället har jag tills för bara några år sedan använt mitt gamla lappade Fjällräven G66 från 1970, som väger 1,7 kg.

Men om man tittar på de tre stora; skydd, sov- och ryggsäck, har jag sedan mitt gamla liv snålat in drygt 1 kg på skyddet/tältet, ca 2,5 kg på sovsäcken (min gamla TNF Tangerine Dream vägde 3,2 kg(!)) och drygt 3 kg på ryggsäcken (från en Bora 95 till en hemsydd).

Detta gör en viss skillnad.

Resten är gnet på mindre prylar och att jag lämnar fotpåsar, Leatherman (180 g) mm, hemma.

Men när det gäller tält/skydd är verkar ju normalsituationen vara ungefär den att det lättaste som står till buds för ensamvandraren är Akto på 1,5 kg. Tar man 2-manstält så hamnar väl vikten ofta mellan 2,5 och 3 kg för även de lättaste varianterna. Men jag tror inte att det är så få som delar 3-4 kgs tält på två personer. Och då blir inte skyddet särskilt lätt.

Jörgen

Ljuset ser man i kåtan

Jag har gjort precis tvärtom, dvs. ökat vikten med 3-3,5 kg per skalle, två personer, och använder hellre kåtan än ett tält under vandringar när jag inte går solo. Den viktökningen relativt tält ger mig högre nytta, känsla av glädje, än onytta i form av vikt.

Man ska inte bara bära sina grejer varje meter, man ska använda dem efter att de burits också.

Fixerar man sig inte helt vid vikten, kan man faktiskt njuta i en tältkåta. Det är ett annat sätt att vandra på än med tält, en annan känsla. Man tältar eller campar t.ex inte, utan slår läger;-)

Raskesven

 

[Raskesven]

Det som skrivs nu handlar mycket om vad som händer och inte händer när tältet blåser sönder. Hur många har faktiskt varit med om att detta inträffar? Vad var det för tält, vilka var omständigheterna och vad hände?

Jörgen

Tältkåta, Moskosels, knäckt mittstång när vinden tillfälligt drog på. Fick söka bättre skydd och skarva mittstången med en träplugg av vide. Efter det har jag skaffat en grövre, tyngre mittstång.

Jag tror att alla som råkar ut för ett sönderblåst tält, eller andra incidenter, försöker undvika att det händer igen. Visar sig väven i ett visst tält vara för klen vill man nog nästa gång inte ha lika klen väv. Läcker sömmarna tätar man dem, är stormlinorna för klena ordnar man starkare sådana osv. Jag har efter hand gjort en mängd vikthöjande förstärkningar och förbättringar på min kåta. Ligger det inte i den mänskliga naturen att försöka åtgärda vad man uppfattar som ett problem?

Om du skulle upptäcka att silnylon inte pallade 16 sekundmeter, skulle inte du skaffa en starkare, tyngre väv då? Finns kanske ännu lättare vävar än den silnylon du använder, men jag antar att du tycker de vävarna är för klena och du att därför använder den silnylon du nu har? Finns säkert någon UL-typ som anser att din utrustning väger alldeles för mycket. Alldeles säkert finns många som anser att min utrustning väger alldeles för mycket. Själv reagerar jag lite när jag ser att andra vandrare, som använder tält, bär mer än jag när vi går med kåta. Allt är ju dock en subjektiv avvägning mellan hur "bekvämt" man vill ha det under gåendet och vad, hur man vill ha det, i lägret.

Jag tycker att tältvandraren borde ta sig en funderare på inte bara om vikten går att minska, med bibehållen nytta, utan om kanske nettonyttan (nyttan av utrustning minus onyttan av vikt) rentav kan ökas om tältet byts mot en tältkåta;-)

Tänk på att du inte bara ska bära grejorna varje meter, utan även använda dem efter bärandet

Raskesven

 

[Martin Fjäderlätt]

Jag tycker att tältvandraren borde ta sig en funderare på inte bara om vikten går att minska, med bibehållen nytta, utan om kanske nettonyttan rentav kan ökas om tältet byts mot en tältkåta;-)

Om vi för en stund bortser från "...om tältet byts mot en tältkåta" så har väl nettonyttan för friluftsprylar ökat de senaste årtionden.
Men nu finns de som tycker att nyttan var tillräcklig redan förr, och vill använda de nya materialen och lösningarna för att istället öka rörligheten och friheten.
Det vi ser här är alltså en konflikt mellan två sätt att utnyttja tekniken.
Kan det vara nåt?