Pyramidtält

Men är det någon som vet vad de som anser pyramidtält vara den vindtåligaste konstruktionen får det ifrån? Det måste ju ha utförts en hel del experiment på området som kanske går att ta del av på något sätt.

Argumenten jag har hört har inte framstått som speciellt logiska och jag har svårt att tro att en pyramid klår ett litet tunneltält i praktiken om det stormar på fjället, men det borde ju ändå finnas någon slags fakta som de hänvisar till?
Gissar att de som tycker så jämför med andra lättviktslösningar och inte med Northface VE25, HB Saivo, Nammatj eller liknande. Gissar också att det i mångt och mycket är anekdotiskt, har aldrig sett något vindtunneltest eller kontrollerat stormtest med ett pyramidtält. Med konventionella tältmodeller går det att hitta olika test på youtube t ex.

//J
 
Men är det någon som vet vad de som anser pyramidtält vara den vindtåligaste konstruktionen får det ifrån? Det måste ju ha utförts en hel del experiment på området som kanske går att ta del av på något sätt.

Argumenten jag har hört har inte framstått som speciellt logiska och jag har svårt att tro att en pyramid klår ett litet tunneltält i praktiken om det stormar på fjället, men det borde ju ändå finnas någon slags fakta som de hänvisar till?
Så länge formen är hyfstat "riktningslös" och sådan att vinden inte har något att ta tag i, spelar den inte någon avgörande roll, om man bortser från övrig konstruktion och material (dvs om man jämför stela homogena kroppar med dessa olika former). Så het symmetriska pyramidtält och kupoltält "tar" vinden ungefär lika bra, och små symmetriska enbågstält nästan lika bra.

Men den stora skillnaden är ju lasternas storlek och fördelning i resp. konstruktion. Ett pyramidtält har definitionsmässigt större footprint (=svårare att få jämnt spänt utom på helt plan mark), högre höjd, och längre ej understödda tygfält, än ett bågtält med samma användbara inneryta.
Samt stora lyftkrafter på markpinnarna i den långa periferin, och inte minst mycket stor(a) punktlast(er) på tyget vid stångfästet, i stället för fördelande linjelaster längs tältbågar. Vilket alltså kräver att tyg, stång och markfästen klarar dessa högre påfrestningar.

Tunneltält blir klart mindre vindtåliga ju längre och högre de är. Både p g a den utsatta långsidan, och den större påfrestning som den längre bågen måste tåla. Då måste man också i det fallet börja parera detta med grövre stänger och kanske rivstarkare tyg.
Eller - bättre - gå över till geodetiska tältstommar.
 
Senast ändrad:
Det är de säkert, de utsätts ju för stora belastningar, inkl. excentriska, om man verkligen använder dem som stöd i knepig terräng. Men visst hör man talas om stångbrott även med dessa, särskilt kolfibervarianten (som jag aldrig skulle våga välja; hellre deformation än brott vid överskriden gränslast).

Den som är mer intresserad av mittstångens betydelse kan hitta en hel del om mittstång till kåtor på forumet. De skiljer ju sig inte så mycket från pyramider i grunden även om de ofta är större och tyngre än de tält som vi diskuterar här.

Bjuder på lite tråd-arkeologi:
@Raskesven (var blev det av honom?) skrev en hel del om sin mittstång (bla här) och bytte den till en stång från en större kåta som han kortade av så den passade i hans. Både vind och snö tog hans mittstånger.

Han körde ju tentipi i b/p som var 230 hög så han behövde nog lite starkare mittstång än de tält som diskuteras här, Ultramid t.ex. är ju 190cm.

Men den som vill kolla lite närmare på hur han gjorde sin kåta ”stormsäker” så kan man läsa lite mer detaljer om exakta dimensioner, det finns mer om man gräver lite.

Och är det inte så att @vandrafjäll ska upp i Sarek med ett pyramidtält med kolfiberstång i vinter? Med hans vanliga tur med vädret ska det bli intressant att följa! Vore intressant att få höra mer om resonemang om dimensioner.

I praktiken ja, p g a den längre periferin för samma volym - jfr ovan. Delvis också därför att stången, till skillnad från bågar, inte medverkar i lastfördelningen längs kanten utan varje pinne måste arbeta "för sig" med större tygsjok på sin lott, men det är lite mer komplicerat att förklara mitt i naten ;). Detta går ju förstås att motarbeta mer ett större antal markpinnar.
Vet inte om jag hänger helt med på teorin men det är så det känns i praktiken tycker jag, det är en helt annan belastning på tältspiken. De påverkas även mer i riktning uppåt än vad jag är van vid från andra tält.
 
Kul att du lyfter fram detta, jag har helt hoppat kåta-trådarna men de är ju delvis belysande om mam ska dryfta pyramidtält.
(...) Han körde ju tentipi i b/p som var 230 hög så han behövde nog lite starkare mittstång än de tält som diskuteras här, Ultramid t.ex. är ju 190cm. (...)
Ja, eftersom knäcklasten är omvänt proportionell mot kvadraten på längden, så blir det ju snabbt stor försvagning med ökande stånglängd.
(...) Vet inte om jag hänger helt med på teorin men det är så det känns i praktiken tycker jag, det är en helt annan belastning på tältspiken. De påverkas även mer i riktning uppåt än vad jag är van vid från andra tält.
Det stämmer, det blir helt andra lyftkrafter, men eftersom teorin och praktiken stämmer så kan vi strunta i teorin :)
 
Och är det inte så att @vandrafjäll ska upp i Sarek med ett pyramidtält med kolfiberstång i vinter? Med hans vanliga tur med vädret ska det bli intressant att följa! Vore intressant att få höra mer om
Ja det stämde😅 att jag skall till Sarek med ett Ultamid 4p med kolfiberstång. Men efter att plöjt igenom den här tråden med alla bra tips, erfarenheter och rena fakta skall jag börja titta efter en bättre mittstång i aluminium 🙂👍.
Riktigt bra och intressant tråd. Stort tack till er alla som bidrar.

Att jag väljer just Ultamid är pågrund av det som många nämner "att det är många som påstår att det är det absolut vindtåligaste tältet och konstruktion man kan ha"

Själv har jag ingen aning om det stämmer, men om jag får gissa så står mitt tunneltält bättre i de riktigt höga stormarna. En sak som jag känner mig ganska säker på är att tunneltältet är väldigt mycket lättare att resa i storm då det till och med går att ta hjälp av vinden vid resningen vilken är direkta motsatsen till pyramidtält.

Sedan har jag utan lycka hittat en enda ordentlig video/bevis på pyramidtältent förträflighet i storm. Därför är jag väldigt sugen på att testa i riktigt tuffa förhållanden.
Jag kommer ha min bivybag som säkerhet, inget mys i en storm direkt. Men jag klarar livhanken i den. Den är ju extremt vindtålig då det är minimal yta mot vinden och går stången av i den så är det inte på något sätt livshotande.

En väldigt intressant tråd som jag absolut kommer att följa.
 
Ja det stämde😅 att jag skall till Sarek med ett Ultamid 4p med kolfiberstång. Men efter att plöjt igenom den här tråden med alla bra tips, erfarenheter och rena fakta skall jag börja titta efter en bättre mittstång i aluminium 🙂👍.
Riktigt bra och intressant tråd. Stort tack till er alla som bidrar.

Att jag väljer just Ultamid är pågrund av det som många nämner "att det är många som påstår att det är det absolut vindtåligaste tältet och konstruktion man kan ha"

Själv har jag ingen aning om det stämmer, men om jag får gissa så står mitt tunneltält bättre i de riktigt höga stormarna. En sak som jag känner mig ganska säker på är att tunneltältet är väldigt mycket lättare att resa i storm då det till och med går att ta hjälp av vinden vid resningen vilken är direkta motsatsen till pyramidtält.

Sedan har jag utan lycka hittat en enda ordentlig video/bevis på pyramidtältent förträflighet i storm. Därför är jag väldigt sugen på att testa i riktigt tuffa förhållanden.
Jag kommer ha min bivybag som säkerhet, inget mys i en storm direkt. Men jag klarar livhanken i den. Den är ju extremt vindtålig då det är minimal yta mot vinden och går stången av i den så är det inte på något sätt livshotande.

En väldigt intressant tråd som jag absolut kommer att följa.

Ja, man får ju anta att du vet vad du ger dig in på så jag är inte orolig, bara väldigt nyfiken. Även om det kanske vore snällt att önska dig toppenväder så tror jag att UL-communityt behöver din film på Ultramid 4 i storm i sarek hur det än går med tältet :)
Vore även kul med en video som fokuserar på de svaga punkterna. Inte bara "kolla mitt tält står i vinden" utan att man kan få en bild av vad som är de största problemen och vad som skulle gå sönder först.

Det som har hänt när Raskesvens mittstänger gått sönder har han kallat för "spinnackereffekt". Alltså vinden har (plötsligt) blåst så hårt på tältduken att den tryckts in i tältet och då har mittstången böjts och sedan gått av.

Här är för övrigt en mer översiktlig genomgång av hans mittstänger.
Och här finns lite teorier om hållfasthet och vad som behöver vara starkt på stången. Flera (även på andra ställen) verkar vara överens om att det är bättre att gå upp i diameter än i godstjocklek, vad tror du om det @joanna ?

Har du använt tältet sommartid också? Vad har du för uppfattning om vilka tältspik som krävs på barmark för att ett Ultramid 4 ska stå ordentligt? Finns det en chans med vanliga små tältspik eller använder du längre eller grövre?

Hur tänker du med linorna? Ska du ha någon elastisk del (för att jämna ut belastningen) eller ska du spänna upp allt med linor och fästen med noll stretch?
 
(...) Flera (även på andra ställen) verkar vara överens om att det är bättre att gå upp i diameter än i godstjocklek, vad tror du om det @joanna ?
Det stämmer, ska man "investera" i en viss given extravikt, så får man större utbyta av att lägga den på ökad rördiameter (självklart inom rimliga gränser, rör av matfolie kommer inte att hålla bättre vid ökad diameter, och vid en riktigt stor diameter uppträder lokala deformationer som gör att även godstjockleken måste ökas).
Det optimala vore dock inte ett jämntjockt rör, utan ett "dubbelkrökt", som är rejält mycket tjockare på mitten.
(EDIT: har försökt förtydliga lite här)

Knäcklasten påverkas mycket av om/hur stången sitter fast i ändarna. Den blir lägst (=sämst) med ena änden fast inspänd och den andra fri, och högst (=bäst) om bägge ändarna är fast inspända, men inget av detta gäller i ett tält. Det är i alla fall bättre om bägge ändarna är ledade, och detta är nog närmast fallet här.
Det vore ännu bättre med ena änden fast inspänd och den andra ledbart lagrad, vilket man kanske kan närma sig, om man kan gräva ner bottenänden och spänna ut pyramidens alla kanter ordentligt.

I praktiken blir skarvarnas utformning mycket utslagsgivande.

(nu har jag förhoppningsvis lyckats beskriva detta utan att ta till en massa formler ;) )
 
Senast ändrad:
Någon som gjort ett pyramidtält eller tipi av två tarpar?
Borde funka rätt bra.
De som gjort värnförmånen i förra årtusendet kan byggt liknande konstruktioner av det som kallades "knäppetält" men som nog på formell militäriska hette tältdel. Mittpåle fick plockas i skogen. En lång person sover inte bekvämt raklång under en del och absolut inte ståhöjd.
Tältdel fanns både i tätslagen bomull (äldre och bättre i kyla) och galon (bättre i ihållande regn).
Finns en tråd här om det:
https://www.utsidan.se/forum/threads/knaeppetaelt.93812/

Både svenska, och utrikiska ekvivalenter, finns att köpa som överskott, bara en googling bort.

/Patrik, inga varma minnen av nätter under den i vindrock utan sovsäck
 
Ja, man får ju anta att du vet vad du ger dig in på så jag är inte orolig, bara väldigt nyfiken. Även om det kanske vore snällt att önska dig toppenväder så tror jag att UL-communityt behöver din film på Ultramid 4 i storm i sarek hur det än går med tältet :)
Vore även kul med en video som fokuserar på de svaga punkterna. Inte bara "kolla mitt tält står i vinden" utan att man kan få en bild av vad som är de största problemen och vad som skulle gå sönder först.

Det som har hänt när Raskesvens mittstänger gått sönder har han kallat för "spinnackereffekt". Alltså vinden har (plötsligt) blåst så hårt på tältduken att den tryckts in i tältet och då har mittstången böjts och sedan gått av.

Här är för övrigt en mer översiktlig genomgång av hans mittstänger.
Och här finns lite teorier om hållfasthet och vad som behöver vara starkt på stången. Flera (även på andra ställen) verkar vara överens om att det är bättre att gå upp i diameter än i godstjocklek, vad tror du om det @joanna ?

Har du använt tältet sommartid också? Vad har du för uppfattning om vilka tältspik som krävs på barmark för att ett Ultramid 4 ska stå ordentligt? Finns det en chans med vanliga små tältspik eller använder du längre eller grövre?

Hur tänker du med linorna? Ska du ha någon elastisk del (för att jämna ut belastningen) eller ska du spänna upp allt med linor och fästen med noll stretch?
Tackar för länken, den sk a jag absolut titta närmare på.
Jag ska filma mycket och försöka att få med alla svagheter, ska verkligen bli spännande att se hur det står sig.

Jag använder mig av Helsport snöpinnar i aluminium som är 50 cm långa. Så de brukar sitta riktigt bra om man packar snön hård.

Stretch eller inte har jag inte bestämt än. Jag vet ju att DCF deformeras istället för att sträcka ut sig. Så det talar ju för någon elastisk del. Men mindre fladder om jag kör utan.

Sedan kommer jag inte används stormlinorna mitt på duken då jag verkligen tror det kan förstöra tältet. Det känns mer som de är till för att få till lite mer utrymme inne i tältet.

Men de snöpinnarna som kommer att belastas absolut mest är ju de två markpinnarna mot vinden, kanske kommer jag säkra dom snöpinnarna med två till, alltså snöpinne i markduken och i den en kortare stormlina till en snöpinne till.
 
Det stämmer, ska man "investera" i en viss given extravikt, så får man större utbyta av att lägga den på ökad rördiameter (självklart inom rimliga gränser, rör av matfolie kommer inte att hålla bättre vid ökad diameter, och vid en riktigt stor diameter uppträder lokala deformationer som gör att även godstjockleken måste ökas).
Det optimala vore dock inte ett jämntjockt rör, utan ett "dubbelkrökt", som är rejält mycket tjockare på mitten.
(EDIT: har försökt förtydliga lite här)

Knäcklasten påverkas mycket av om/hur stången sitter fast i ändarna. Den blir lägst (=sämst) med ena änden fast inspänd och den andra fri, och högst (=bäst) om bägge ändarna är fast inspända, men inget av detta gäller i ett tält. Det är i alla fall bättre om bägge ändarna är ledade, och detta är nog närmast fallet här.
Det vore ännu bättre med ena änden fast inspänd och den andra ledbart lagrad, vilket man kanske kan närma sig, om man kan gräva ner bottenänden och spänna ut pyramidens alla kanter ordentligt.

I praktiken blir skarvarnas utformning mycket utslagsgivande.

(nu har jag förhoppningsvis lyckats beskriva detta utan att ta till en massa formler ;) )
Då jag har pulka funderar jag på en hellängds tältstång i aluminium. Svagaste punkten borde väll rimligtvis vara skarverna ? Eller vad tror du ?
Alternativt delad grövre
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg