Pyramidtält

Pyramidtält har fått en renässans i lättviktskretsar. Ofta sydda i DCF och med vandringsstavarna som mittstång. Ibland med innertält, ibland utan.

Jag är delvis uppväxt med fjällrävens pyramidtält och det ansågs väl inte som den mest lyckade konstruktionen.

Något som förvånar mig är att förespråkarna för pyramidtältet menar att dom är bland de mest vindtåliga konstruktionerna som finns. Som jag minns det ansågs det precis tvärtom för inte såååå länge sedan.

Visst är det så att pyramidformen ger en relativt liten yta exponerad mot vinden men ryktet om dålig vindtålighet måste väl ha uppstått på något sätt?
Förr i tiden var avbrutna mittstänger något man pratade om, är vandringsstavar så mycket starkare än dåtidens tältstänger?
Sedan är väl pyramidkonstruktionen i sig mer beronde av att man har bra fästpunkter i hörnen än tex ett kupol eller tunneltält?
Kan det vara så att iochmed nya material kan man komma runt en del problem som 80-talets tält hade?

Eller är det som så att det är personer i en subkultur som spenderat rejält med pengar på sin utrustning och därför måste framhålla dess överlägsenhet på alla fronter? (Det skulle ju aldrig hända HB-användare…)

Vad säger forumet?
 
(...) Något som förvånar mig är att förespråkarna för pyramidtältet menar att dom är bland de mest vindtåliga konstruktionerna som finns. Som jag minns det ansågs det precis tvärtom för inte såååå länge sedan.
Visst är det så att pyramidformen ger en relativt liten yta exponerad mot vinden men ryktet om dålig vindtålighet måste väl ha uppstått på något sätt?
Svår jämförelse, eftersom storleken också är en faktor. De helt kvadratiska pyramidtälten är åtminstone lika vindtåliga i alla riktningar, vilket ju är skönt om vinden vänder. De längre tunneltälten - men inte så mycket små enbågstält - har en mer vindkänslig långsida.
Samtidigt behöver ett pyramidtält vara större, med betydligt längre fria tygsjok för vinden att ta tag i, för att åstadkomma lika stor användbar innervolym i periferin, som tunneltält.
Ovanpå detta utsätts tyget i "stavtält" huvudsakligen för punktlast(er), till skillnad från linjelasterna i ett bågtält.

I det teoretiska idealfallet vore ett flackt, litet pyramidtält mycket vindtåligt. Men de är ju ineffektiva vad gäller relationen mellan footprint och användbar volym, och behöver därför vara relativt sett större och högre i mitten än bågtält för samma kapacitet - vilket genast drar ner vindtåligheten p g a högre höjd, större punktlast(er) och längre ej understödda tygfält.

Många modeller försöker dessutom trolla bort olägenheten av en mittstång med diverse excentriska stavplaceringar och/eller asymmetrisk volym, vilket genast försvagar konstruktionen och vindtåligheten.

Pyramidtält, särskilt i DCF, är också svårare att få riktigt jämnt uppspända - den stora footprinten kräver stor jämn markplätt som inte alltid finns, och DCF-tyget är oeftergivligt. Med veckig/ojämn uppsättning försämras genast vindtåligheten.

En annan aspekt är att ett pyramidtält kan vara svårt att få upp stången i, om man är ensam i hård vind.
(...) Förr i tiden var avbrutna mittstänger något man pratade om, är vandringsstavar så mycket starkare än dåtidens tältstänger? /QUOTE]
Det är de säkert, de utsätts ju för stora belastningar, inkl. excentriska, om man verkligen använder dem som stöd i knepig terräng. Men visst hör man talas om stångbrott även med dessa, särskilt kolfibervarianten (som jag aldrig skulle våga välja; hellre deformation än brott vid överskriden gränslast).
Sedan är väl pyramidkonstruktionen i sig mer beronde av att man har bra fästpunkter i hörnen än tex ett kupol eller tunneltält?
I praktiken ja, p g a den längre periferin för samma volym - jfr ovan. Delvis också därför att stången, till skillnad från bågar, inte medverkar i lastfördelningen längs kanten utan varje pinne måste arbeta "för sig" med större tygsjok på sin lott, men det är lite mer komplicerat att förklara mitt i naten ;). Detta går ju förstås att motarbeta mer ett större antal markpinnar.
Kan det vara så att iochmed nya material kan man komma runt en del problem som 80-talets tält hade?
Ja. Det blir som sagt höga punktlaster, men DCF är ju starkare än silikonbelagda vävar.
Men det är lite som med kolfiberstängerna: silnylon töjer sig lite vid gränslast som då kan omfördelas, medan DCF håller för högre last, men är "sprött" och deformeras permanent, eller havererar helt med fortlöpande revor, om/när den väl överskrids. DCF har dessutom den lite pirriga egenskapen att vara olika hållfast i olika riktningar, vilket kräver kunskap av tältkonstruktören.

Att DCF inte töjer sig av fukt gör att man kanske slipper efterspänna tältet om de börjar regna mitt i natten, men pyramidtält med sina långa tygsjok behöver å andra sidan efterspännas mer än bågtält.

Eller är det som så att det är personer i en subkultur som spenderat rejält med pengar på sin utrustning och därför måste framhålla dess överlägsenhet på alla fronter? (Det skulle ju aldrig hända HB-användare…)
Vad säger forumet?
Jag kan bara tala för mig själv :)
Går man med stavar, uppskattar den höga höjden i mitten, är stark nog att få upp stången i stormvind och oftast slår upp tältet på jämn mark, så kommer väl pyramidtält mer till sin rätt. Och det är mer motiverat (fast dyrt) med DCF i pyramidtält, där dess styrka gör nytta.

Jag går inte med stavar. Jag vill ha ett litet tält. Jag behöver inte någon större höjd i mitten, men uppskattar användbar höjd i periferin. Jag vill ha ett tält med minimerad footprint i relation till volymen, som går att slå upp på små klipphyllor. Jag vandrar ensam och vill ha en idiotsäker uppsättning. Allt detta talar ju för ett bågtält. Och då behöver jag inte heller DCF.s fördelar - det blir små fria tygfält, tyget behöver inte ta några punktlaster och tältet blir lättare att spänna jämnt med silnylon.

Med tanke att DCF dessutom kostar (fler)dubbelt, håller halva livslängden, är känsligt för stickskador, måste vikas/rullar försiktigt och upptar betydligt större packvolym än silnylon, är valet av mitt tälttyg också givet.

Men produktutveckling sker hela tiden och ala sanningar är temporära :)
(och ursäkta yrkesskadan)
 
Senast ändrad:
Det fanns strukturella problem med de gamla fjällräventälten. Stången skulle träs igenom en öljett i toppen och som Joanna skriver så utsätts pyramidtält för hög punktbelastning. Vävarna var inte heller i närheten av att vara så rivtåliga som en modern silnylon- eller DFCväv så det fanns risk för havererade pinnfästen och olika typer av stånghaverier/öljetthaverier.

Sen har moderna pyramidtält oftast en annan kurva på hörnen, hämtad från segeltillverkning sk catenary cut, som både minskar luftmotståndet och ökar tältets styrka.

Ytterligare en faktor är nog den mänskliga, pyramidtält beskrivs ofta som bombsäkra av vandrare som använder UL-utrustning och jag tror att den omständigheten också har betydelse. Den som är van vid att sova i ett Hilleberg Saivo på vinterturen kommer nog inte att beskriva en HMG Ultamid 4 som bombsäker.

Vi har ibland ett pyramidtält från MLD med innertält från Locus Gear med oss på sommarvandringarna och det har fungerat bra även när vinden friskar i. Vi använder fyra pinnar som är extra långa för hörnen och en rejäl mittstång, men med dessa lite tyngre val står tältet bra även i friskt väder.

Vet vi med oss att vi kommer att röra oss i lite kärvare högalpin miljö tar vi hellre vårt Nammatjtält, enklare att sätta upp när det är ont om plats och stabilare i utsatta lägen.

//J
 
Jag har bara erfarenhet av åttakantig pyramid, modell större (4p). Och även av en tältkåta med åtta kanter. Och dessa tälten står ju väldigt lugnt och tyst när det blåser, det får man ge dem. De känns tryggare, när de väl står.

Men av att läsa här och på andra ställen har jag ju lärt mig att mittstången är en svag punkt. En tältstång böjs ju i första hand medan en mittstång går av. Visst kan man lösa detta med en rejäl stav. Men som jag har förtsått det så ingår de i de moderna lätta pyramidtälten att staven är i kolfiber för vikten. Och det gör mig ännu mer tveksam. De gånger jag har glömt att lägga något hårt under mittstången så att den inte ska sjunka ner så har det varit i princip omöjligt att åtgärda detta utan att släppa efter lite på tältet först. Den sitter otroligt hårt nedspänd i backen. En fördel så klart, om det blåser, så länge stången håller.

Att de tar vinden lika dant åt alla håll är så klart en fördel, men jag vet inte om man kan räkna med att de tar vinden bättre än vad ett tunneltält tar vinden från "fel" håll. Jag har aldrig mött gränsen vindmässigt för något av mina tält så jag kan inte jämföra gränserna.

Det som sällan tas upp när dessa tält diskuteras är hur lätta de är att resa i hårt väder. Speciellt som ensam. Nu förstår jag ju att ett 1-2p midtält nog är lättare att hantera än min 4p pyramid. Men som redan skrivits så är denna tältmodell svårare att resa och i processen finns flera spår där tältet blir väldigt exponerat för vinden utan att vara färdiguppslaget.
Jag har rest 4p tunneltält med vanliga tältspik utan problem. Men min 4p pyramid behöver extra stora tältspik och ställer mycket högre krav på att marken är bra och att spiken går ner ordentligt.
Och när jag väl sätter i mittstången så händer det ofta att någon av tältspiken lossnar och om det blåser mycket då blir det ju väldigt jobbigt.

Det skrivs mycket om DCF men det är ju inget för "vanligt folk" eller vad man ska kalla det då det kostar så väldigt mycket trots stora problem med hållbarheten. Dessutom är det ju väldigt begränsat vad som ens går att sy i DCF jämfört med nylon och silpoly. Vissa märken har tagit mindre hänsyn till DCFens specifika egenskaper än andra och tälten har därmed slitits ut onödigt snabbt för att de belastas på felaktiga sätt. Men även under de bästa förhållanden så slits DCF betydligt snabbare än silnylon och är även mer känsligt på så sätt att det har större risk att gå sönder under turen.

Pyramider har absolut sina fördelar som tält men så som de presenteras i vissa "subkulturer" nu är rätt överhypat och man stöter ofta på att problem som nämns sopas under mattan eller viftas bort som användarfel och liknande.

Bra frågeställning, hoppas få fler bra svar från Utsidan!
 
Tycker oxå det verkar vara lite subkultur. Precis som hammock. Båda är väl egentligen sämre än ett bra "vanligt" tält. Förutom om man vill ha kamin. Eget tyckande såklart.
 
Tycker oxå det verkar vara lite subkultur. Precis som hammock. Båda är väl egentligen sämre än ett bra "vanligt" tält. Förutom om man vill ha kamin. Eget tyckande såklart.
Ja allt beror nog på var man kommer ifrån. För oss är vårt pyramidtält ett uppskattat tält under sommarhalvåret och på turer där vi inte behöver tälta väldigt exponerat. Uppskattat efterom det går fort att sätta upp, har ståhöjd i mitten och väger dryga halvkilot mindre än vårt Nammatj.

Men ersätter enligt oss inte ett Nammatj när terrängen är stenigare och vädret kärvare, är man van vid en tarp dock så gissar jag att en pyramid kommer att framstå som ett stabilt och skyddat alternativ.

//J
 
Hammock kan i vissa fall vara fråga om bekvämlighet. Man kan, av ålder eller medicinska skäl, ha svårt att ligga omjukt och/eller ha svårt att komma upp från marken om man väl lagt sig där. Då funkar hammock bra. Nackdelarna är sä klart att det lätt blir tyngre med alla tillbehör, att man måste hitta lämplig träd och att det är lite bökigt med grejer man vill ha nära sig eftersom man inte bara kan sprida ut dem kring sig som i ett tält. Var ställer man temuggen, liksom? Eller vill man verkligen ha en tung kamera hängande ovanför huvudet? Utsikten är inte heller toppenbra om man inte har en modell med spridare.

Själv tycker jag tipi är lockande iom höjden. Att man kan stå upp eller ivf stå hukande i de mindre. Det är ju inte alltid det tältas i orkan på kalfjället heller.
 
Vilken informationstät tråd. Fortsätt gärna med denna handfasta praktiska återkoppling, ni som har praktisk erfarenhet av bägge sorterna. Jag har bara lånat/provat några enstaka gånger, och väldigt snabbt kommit fram till att varken "stångtält" eller DCF är något som funkar för mina syften.
Så min ingång är mer statik och materiallära ;), även om teorin i detta fall leder mig till samma slutsatser som den lilla praktiken.
 
Vi har och nyttjar vid tillfallen pyramidtalt. I vart fall ett GoLite Shangri-La 4. Skall inte pasta att vi utsatter det for alltfor mycket pafrestningar, utan det foljer med nar det ar laglandsvandring.

Den stora fordelen med pyramidtalt ar hojden kontra vikten. Vart vager val runt 2kg och har val runt stangen 130-140cm. Innetaltet har ingen oljett, utan innetalt och yttertalt ligger dakt mot varandra i toppen. Detta har inte jag upplevt som nagot problem da detta bara galler precis i toppen och det ar dubbel vav dar sa jag tror att det haller.

Vi har en specifik taltstang (aluminium) som ar uppskattat 15cm i diameter, sa det skall nog mycket till innan den bojs eller gar sonder. Innan dess sa rasar nog taltet. Jag har aldrig upplevt problem att spanna taltetduken.

Nackdelen ar golvutrymmet kontra lutningen pa duken. Golite hade tidigare nagon bild pa hur man skulle lagga liggunderlagen, men jag blev aldrig van med det, och tre 175+cm-person blir nog lite light. Mittstangen gor det svart med placeringen. Vi ar 180cm, 162cm och for tillfallet 157cm.

Just vart har heller ingen specifik absid. Detta gor att det regnar in om det nu skulle regna. Skulle givetvis fungera att gora som pa HB Unna och vika in en del av innetaltet, aven det maste goras fran utsidan pa Golite.

Vindtalighet kan jag dessvarre inte uttala mig om, da det aldrig har blast speciellt kraftigt nar vi har anvant det. Vet vi med oss att det kommer att blasa sa tar vi ett annat talt.
 
Men är det någon som vet vad de som anser pyramidtält vara den vindtåligaste konstruktionen får det ifrån? Det måste ju ha utförts en hel del experiment på området som kanske går att ta del av på något sätt.

Argumenten jag har hört har inte framstått som speciellt logiska och jag har svårt att tro att en pyramid klår ett litet tunneltält i praktiken om det stormar på fjället, men det borde ju ändå finnas någon slags fakta som de hänvisar till?
 
Det finns filmer på Youtube som illustrerar pyramidtältets förträfflighet i vind. Hur det förhåller sig kontra andra är kanske inte solklart. Men utifrån dess konstruktion kanske det stämmer? Jag har inte provat själv. Vad gäller material så håller jag mig till silpoly. DFC är ju rätt sexigt men för mig har det för många nackdelar (förutom gällande min ryggsäck) Så visst appelerar materialet en viss grupp men gällande tält ser jag att DFC i sig går före funktion.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg