Planer för sommaren 2010

[camoscio]

Hej!
Jag börjar att planera för sommarvandringen. Det finns så mycket jag skulle vilja göra...
Jag gick Tour Mount Blanc förra sommaren och i Dolomiterna sommaren före det.
Vad har ni för planer för 2010? Det skulle vara spännande om ni vill dela med er.

Jag börjar planera så smått, men vet inget förrän snösmältningen tar fart, i månadsskiftet april-maj ungefär. 2008 skulle jag till Pyreneerna i mitten av juni, men det var för mkt snö, så jag ställde om sista delen av resan (från Paris) till Sydalperna. Förra året var det otroligt mycket snö överallt men snabb snösmältning; jag hoppades på Schweiz i juni, men ställde med ngra dagars varsel om sista biten till Pyreneerna. Schweiz blev det istället i augusti.

Förra året blev det fyra vandringsresor, till Skottland i maj, Pyrneerna i slutet av juni, Norge i slutet av juli och Schweiz i slutet av augusti, totalt 43 dagar.
Iår hoppas jag på ännu en Skottlandsresa om det inte blir väldigt dyrt (med tåg); jag måste också vara säker på att få tag i gas, ty det får man inte
ha på Eurostar. Turen skulle börja i Taynuilt nära Oban.

Beträffande fjällen har jag nog i stort sett slut på uppslag. Jag har hållit mig till Sydnorge mest, bl a därför att det är lätt att ta sig dit och hem (jag bokar alltid resa sådär en vecka i förväg och reser aldrig med returbiljett). Jag har funderat på Børgefjell, men, mygg! Kan tänka mig orienteringssvårigheter i dimma, ty landskapet är rätt flackt och hur är det med att ta sig över bäckar och älvar?

I övrigt hoppas jag på en sjunde resa till Pyrenerna, de västra som jag bara varit i 2+ gånger (mot
sex gånger i öst). Det kräver en hel del planering, dock, eftersom en stor del av den franska sidan är nationalpark med dessa fåniga tältregler. Och på den spanska sidan gäller det att undvika de fulaste platserna som Formigal och Baños de Panticosa där man 2005 var i färd med att bygga parkeringshus.
Helst vill jag göra resan i augusti/september; då skulle jag kunna göra en del varianter som
verkar farliga i juni och början av juli.

När det gäller Alperna har jag också ont om idéer söderut där jag tappat räkningen. I Schweiz,
närmre bestämt Graubünden och Ticino, finns platser jag vill återse, men på nya vägar. Snön kan tvinga till sen avresa, kanske efter midsommar, då kanske jag tar ut svängarna desto mer, kanske hakar på med turer i Le Orobie söder om Valtellina, eller i Sydtyrolen (kanske Pfunderer Höhenweg,
Sterzing-Bruneck), eller i Trentino (t ex Catena dei Lagorai nära Dolomiterna). Isåfall skippar jag fjällen.

 

[greenjuice]

Juni 2004 gick jag en 21 dagar lång tur från Bourg d'Oisans till Ceresole Reale. De första 6 (?) dagarna fram till de Roche de Rame berörde les Ecrins, nord- och ostsidan.

I början kunde jag lägga turen så att jag undvek
nationalparken och alltså kunde ställa upp mitt tält när jag ville och inte vänta till 19. Jag låg en natt på stuga, les Bans, i en ganska ogästvänlig och kall dal -på hela turen låg jag tre nätter under tak,
vill jag minnas, två nätter på camping och 15 fritt. Jag hade tur med vädret, bara lite regn en morgon (på hela turen var det allt, utom två åskväder sista dagen), men då var jag på låg höjd på väg över till le Queyras.

Antagligen vet du redan nu genom litteraturen att ett par pass kräver särskild försiktighet. Ett är Col de l'Aup Martin, där jag tappade fotfästet, men räddades från en alltför lång rutschfärd (jag förlorade 75 höjdmeter) av att snön var så mjuk. Även utan snö är passet aningen slipprigt.
Ett annat är Col de la Muzelle (som jag inte gått) men där det är klart av bilder att det kan vara vanskligt i regn. En alternativ tur går över Brèche du Perier som tydligen ockå är väldigt brant. Tips: googla bilder på dessa namn.

Ett riktigt fult pass är Col d'Eychauda (skidstation). Där finns åt väster ett vilt och högt alternativ som kan vara värt att granska, återigen genom bild-googling, t ex på Lac d'Eychauda.


Du är ung och frisk, jag var nära 60 när jag gick, så med lite försiktighet, och rätt årstid, bör det hela gå hur bra som helst. Kör på bara. Annars är mitt främsta Frankrike-tips Thabor-området och le Queyras söder därom av följande skäl, mest därför att de är klimatgynnade (rengskugga för les Ecrins) och att även de högsta passen ofta är tidigt snöfria och utan tekniska svårigheter.


PS: Bilder från turen 2004, och andra, finns på http://www.huthyfs.com

Tack för varningen. Jag ska kolla upp det där du skrev. Kartstudierna pågår ännu....Google Maps är ett utmärkt kartverktyg att undersöka ställen i Alperna. Förvisso är jag ung och frisk men jag har respekt för bergen och väder. Så jag anpassar mig efter omständigheterna därnere.

 

[greenjuice]

Jag börjar planera så smått, men vet inget förrän snösmältningen tar fart, i månadsskiftet april-maj ungefär. 2008 skulle jag till Pyreneerna i mitten av juni, men det var för mkt snö, så jag ställde om sista delen av resan (från Paris) till Sydalperna. Förra året var det otroligt mycket snö överallt men snabb snösmältning; jag hoppades på Schweiz i juni, men ställde med ngra dagars varsel om sista biten till Pyreneerna. Schweiz blev det istället i augusti.

Förra året blev det fyra vandringsresor, till Skottland i maj, Pyrneerna i slutet av juni, Norge i slutet av juli och Schweiz i slutet av augusti, totalt 43 dagar.
Iår hoppas jag på ännu en Skottlandsresa om det inte blir väldigt dyrt (med tåg); jag måste också vara säker på att få tag i gas, ty det får man inte
ha på Eurostar. Turen skulle börja i Taynuilt nära Oban.

Beträffande fjällen har jag nog i stort sett slut på uppslag. Jag har hållit mig till Sydnorge mest, bl a därför att det är lätt att ta sig dit och hem (jag bokar alltid resa sådär en vecka i förväg och reser aldrig med returbiljett). Jag har funderat på Børgefjell, men, mygg! Kan tänka mig orienteringssvårigheter i dimma, ty landskapet är rätt flackt och hur är det med att ta sig över bäckar och älvar?

I övrigt hoppas jag på en sjunde resa till Pyrenerna, de västra som jag bara varit i 2+ gånger (mot
sex gånger i öst). Det kräver en hel del planering, dock, eftersom en stor del av den franska sidan är nationalpark med dessa fåniga tältregler. Och på den spanska sidan gäller det att undvika de fulaste platserna som Formigal och Baños de Panticosa där man 2005 var i färd med att bygga parkeringshus.
Helst vill jag göra resan i augusti/september; då skulle jag kunna göra en del varianter som
verkar farliga i juni och början av juli.

När det gäller Alperna har jag också ont om idéer söderut där jag tappat räkningen. I Schweiz,
närmre bestämt Graubünden och Ticino, finns platser jag vill återse, men på nya vägar. Snön kan tvinga till sen avresa, kanske efter midsommar, då kanske jag tar ut svängarna desto mer, kanske hakar på med turer i Le Orobie söder om Valtellina, eller i Sydtyrolen (kanske Pfunderer Höhenweg,
Sterzing-Bruneck), eller i Trentino (t ex Catena dei Lagorai nära Dolomiterna). Isåfall skippar jag fjällen.

Du har inte funderat på Östeuropa? Mats Landgren som har den trevliga hemsidan, Karpaterna, har gått mycket i Östeuropa. Kanske du ska titta österut?

 

[Joakim Ambrosson]

Jag och en kompis har börjat planera en/flera Via Ferrata-tur(-er) 3 dagar och vandring 4-6 dagar eller liknande. Får se vart det blir?

// Jocke

 

[camoscio]

Du har inte funderat på Östeuropa? Mats Landgren som har den trevliga hemsidan, Karpaterna, har gått mycket i Östeuropa. Kanske du ska titta österut?

Har tittat, det är i hans fall många och korta turer, med bil emellan. Kanske inte behöver vara så, förstås. Ska titta närmre i litteraturen vid tillfälle. En gång försökte jag läsa på om Höga Tatra
och då (kort tid efter kommunismens fall) fick man bara korsa gränsen mellan Slovakien och Polen på visa angivna platser. Det kanske inte är så längre.

Undras om det är mkt skog? De högsta topparna på Landgrens turer är av ungefär samma höjd som passen i Schweiz! Ett klart och önskat besked är iaf att man kan tälta.



Det finns förstås skäl till att jag i 20 år lagt mina turer västerut, t ex bekväma järnvägsförbindelser. Min senaste tur i Schweiz, t ex, slutade i Silvaplana, därifrån buss direkt till Samedan, och jag kunde köpa hela resan hem på järnvägsstationen där. Den började i Andermatt, tåg hela vägen dit. Sen vill jag gärna också höra och tala landets språk, även om jag inte är någon stjärna på spanska, italienska eller franska.

Och sen är det det att jag kan trakterna och därför kan improvisera - t ex 2003 och 2006 var jag tvungen att i all hast ändra turens början. 2006 ändrade jag turens avslutning på impuls också, och 2003 års tur följde nästan ingen plan alls.

Nu förbereder jag två möjliga alpprojekt. Ett skulle, som 1993 börja i St. Anton i Österrike
och leta sig över till Graubünden och Ticino och fortsätta där på delvis nya varianter, evt. upp
genom Bedrettodalen till Formazzadalen i Italien och Devero-Veglia (som 1991). Det skulle
kunna bli långt. 93 gick jag från St. Anton till Poschiavo söder om Bernina-passet, med en avstickare till Italien. Det tog 16 dagar.

Ett annat skulle från väst eller syd leta sig in i le Queyras på ngra nya vägar, och vidare upp mot
Bardonecchia och områdena norr om Susadalen, och Valli di Lanzo, där jag har en del ogjort.

 

[greenjuice]

Har tittat, det är i hans fall många och korta turer, med bil emellan. Kanske inte behöver vara så, förstås. Ska titta närmre i litteraturen vid tillfälle. En gång försökte jag läsa på om Höga Tatra
och då (kort tid efter kommunismens fall) fick man bara korsa gränsen mellan Slovakien och Polen på visa angivna platser. Det kanske inte är så längre.

Undras om det är mkt skog? De högsta topparna på Landgrens turer är av ungefär samma höjd som passen i Schweiz! Ett klart och önskat besked är iaf att man kan tälta.

Jag har också sett på Landgrens bilder att deras turer är ofta korta och transporteras med hyrbil. Men han har kanske förslag o tips på längre turer som kan inneha flexibilitet som du eftersträvar på dina turer. Det är ju klart, Alperna och Pyrenéerna har sina fördelar med att det är att lätt ta sig dit från olika håll.

 

[callemilla]

Kul med inspererande ideer!
Jag har köpt en flygbiljett till Geneve och bestämt mig för att det blir Haute Route i sommar.
Precis börjat snickra på planeringen. Det finns många varianter av turen. Någon som kan tipsa om vad jag göra eller avstå??

 

[seon]

Menar du "Haute Route" som franska språkets generiska begrepp för skidbestigningsturer eller menar du sommarversionen av den klassiska "Haute Route"-leden mellan Chamonix och Zermatt/Saas Fee?

Jag antar det senare. Det finns vad jag förstår många möjliga varianter, men vandring över sprickfyllda glaciärer ingår säkert i större eller mindre utsträckning. Ni bör då vara minst tre helst fyra som är inknytna i repet. Snöbryggorna är ju mindre tillförlitliga på sommarem än på vintern. Många av hyttorna utmed leden är också populära bland bergsbestigare så från mitten av juli kan det vara trångt på en del håll.

Å andra sidan. Har du tur med vädret så går leden genom ett fantastiskt landskap. En lätt toppbestigning som inte kräver mer utrustning än själva vandringen är Pigne d Arolla från Vignettehyttan. Vignettehyttan i sig är en upplevelse där den ligger precis på kanten till avgrunden.

 

[camoscio]

Det finns en "vandrarens Haute Route", beskriven i en Cicerone-guide av Kev Reynolds.
Vad jag minns är det ren vandring utom att man på en sträcka klättrar nästintill på tåspetsarna på lodräta stegar. Google ger också åtskilliga träffar på denna tur.

 

[camoscio]

Det finns en "vandrarens Haute Route", beskriven i en Cicerone-guide av Kev Reynolds.
Vad jag minns är det ren vandring utom att man på en sträcka klättrar nästintill på tåspetsarna på lodräta stegar. Google ger också åtskilliga träffar på denna tur.

Ett alternativ är Hilary Sharp: Trekking and Climbing in the Western Alps,
förlag: New Holland www.newhollandpublishers.com

Både vandrarturen och glaciärturen beskrivs, plus en mängd andra turer - dvs. mer koncisa,
men också fler, beskrivningar än i Reynolds' bok. Vid en snabb titt verkar det som att även stegarna kan undvikas. Reynolds' bok, som jag just konsulterat beskriver varianter både
med och utan glaciärövergångar, de senare relativt lätta. Jag tror högsta passet är sådär
2.900 meter.

 

[Godspeed]

Det blir antagligen Polarmarschen och Dödsmarschen denna sommar, och en tur antagligen till Galdhöpiggen eller Svalbard. Håller på och planerar långdistansvandring i öken och djungel trg också, får se när detta hinns och blir av. Måste vara tillräckligt förberedd och färdigplanerad bara. Hoppas på ett marathon och kanske ett halvmarathon denna sommar också, finns ju flera.

 

[callemilla]

För 2010 är det nu full planering pg. för "Walkers Haute Route". Jag åker Vasaloppet i mars och springer Stockholm halvmara i september = lagom intervall för mig och samma plan som 2009. Första helgen i Maj har jag en tradition att söka försommaren genom en vandringstur på platten lite söderut i Sverige. Det blir nog även någon mer vandringstur i sverige senare i sommar.
Vandring = toppensemester för avslappning och återhämtning