Packrafting från Abisko till Nikkaluokta

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Problemet med linor i forsar är att de lätt kan förvandlas från hjälp till dödsfälla

Precis. Alla snören och remmar som man kan trassla in sig i bör man undvika som pesten. Av det skälet bör man också i forslägen ha en kniv lätt tillgänglig för att skära sig loss.
Jag tappade paddeln av ren klantighet/bristande rutin. Paddeln är det absolut sista man skall släppa taget om, eftersom den sedan blir väldigt svår att hitta. En packraft är betydligt lättare att återfinna.

Det jag gjorde var att hänga fast i raften med ena handen och försöka få stopp på det hela genom att greppa efter björkarna på stranden med den andra, för att inte svepas iväg med strömmen. Detta hade dock inte varit farligt, utan vad jag borde gjort. Eftersom jag bara har två händer var ju konsekvenserna givna.

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

För er som inte läst den fullständiga beskrivningen av mina blöta äventyr i Outside så finns den artikeln nu att ladda ned som pdf från Fjäderlätt. Klicka på länken i slutet av ingressen.
Kommentera gärna

Jörgen

 

[thureb]

Intressant artikel.

Finns det några skrivna paddlingsguider för dessa vatten? Att ha kunskap och att reka innan strömställen passeras är viktigt vid forsränning. När det är strömt bildas ofta stående vågor som man kan använda för att traversera över strömmen. Skulle tro att en forspaddlingskurs i kajak är värdefull innan man ger sig upp på en sådan tur som du gjorde Jörgen.

Träd är farliga vid paddling i strömmande vatten bland annat för att strömmen kan passera med hög fart under trästammar och man kan dras in och kapsejsa. Stenar är inte alls lika stort problem då strömmen viker förbi stenarna.

Thure

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Finns det några skrivna paddlingsguider för dessa vatten? Att ha kunskap och att reka innan strömställen passeras är viktigt vid forsränning. När det är strömt bildas ofta stående vågor som man kan använda för att traversera över strömmen. Skulle tro att en forspaddlingskurs i kajak är värdefull innan man ger sig upp på en sådan tur som du gjorde Jörgen.

Träd är farliga vid paddling i strömmande vatten bland annat för att strömmen kan passera med hög fart under trästammar och man kan dras in och kapsejsa. Stenar är inte alls lika stort problem då strömmen viker förbi stenarna.

Thure

Nej, mitt beteende var inte direkt rekommendabelt. Jag har försökt reparera mina synder senare med en kurs.

Till mitt försvar får man väl säga att det inte verkade vara någon fors värd namnet och inte heller att reka. Misstaget var att inte känna till/inse att om den smala armen smalnade och slingrade väldigt mycket så skulle jag kunna hamna i en situation där det inte fanns något nämnvärt utrymme att stanna eller manövrera alls om vattenhastigheten blev tillräckligt hög. Möjligen hade man kunnat vika sig dubbel framåt och slinka under träden.

Jörgen

 

[thureb]

Hoppas att

du inte uppfattade min kommentar som negativ Jörgen. Jag tror att många som läser artikeln och diskussionen här kan lära sig värdefulla saker inför egna turer.

I Norrbotten finns många rännbara älvar. Nån som vet om t ex Lainio älv kan funka med packraft?

Thure

 

[thureb]

Teknikfråga

I och med att man sitter så långt bak i packraften borde det vara större risk att man välter om man kör in i en stor våg. Gör man något fför att få tyngdpunkten lägre fram bortsett från eventull packning i fören?

Filmen från "Box Car" visar att Packraften kan vara klart sjövärdig med rätt paddlare.

Thure

 

[Staffan Andersson]

du inte uppfattade min kommentar som negativ Jörgen. Jag tror att många som läser artikeln och diskussionen här kan lära sig värdefulla saker inför egna turer.

I Norrbotten finns många rännbara älvar. Nån som vet om t ex Lainio älv kan funka med packraft?

Thure

Alla älvar funkar, det är bara upp till paddlarens förmåga alternativt vilja att gå på sidan om när det blir för stort och svårt.

I och med att man sitter så långt bak i packraften borde det vara större risk att man välter om man kör in i en stor våg. Gör man något fför att få tyngdpunkten lägre fram bortsett från eventull packning i fören?

Filmen från "Box Car" visar att Packraften kan vara klart sjövärdig med rätt paddlare.

Thure

Luta sig framåt

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Min bedömning är att packraften är oerhört sjövärdig. Efter vad man säger har den en stor fördel jämfört med forskajaker; tekniken är lättare att lära sig. Sedan är det delvis en annan teknik, en packraft går inte att paddla särskilt mycket fortare än vattnet rör sig, vilket man kan med en forskajak och på det sättet ta sig ur vissa svårigheter.

Att klara "hål" eller "valsar" handlar mycket om att luta sig fram, som öringen skrev. Detta för att inte tippa bakåt. Samt att paddla tillräckligt hårt för att inte sugas fast/ner.

På kursen jag gick hamnade en av instruktörerna i ett hål i samband med att hon försökte hålla ett vakande öga på en av eleverna. Det var tydligen ungefär som att hamna i en tvättmaskin. Dessutom var vattnet så fullpiskat med luft att hon tappade flytkraften, även med väst. Hon använde paddeln mot botten och lyckades trycka sig ut ur hålet, så att det förbiströmmande vattnet kunde ta tag i henne och s a s föra henne i säkerhet.

När jag vandrade längs Lainio älv för några år sedan mötte jag ett gäng tyskar i kanot som flugit in till Roståjaure och sedan paddlat nedströms. Jag mötte dem någon mil uppströms från Soppero. Med packraft behöver man ju inte flyga in för en sådan övning, utan kan vandra in till Roståätno och sedan pumpa upp raften och flyta nedströms. Ser forsarna jobbiga ut tar man raften under armen och promenerar förbi.

Jörgen

 

[peter1969]

Fan, nu blev jag också sugen på en sån där. Jag har ju gått längs Råstoätno och fiskat och drömt om en gummibåt eller kanot att flyta iväg med. Men familjebudgeten tillåter nog inte såna utsvävningar just nu, tyvärr.

 

[thureb]

I en vals kan jag tänka mig att en

packraft är lite svårare att trycka bort igenom omgivande stående vågor än en forskajak i och med att packraften gör större motstånd genom vattnet och vågorna. Forsrännare med gummiflottar kan fylla flotten med vatten för att få större massa för att kunna forcera genom stående vågor. Jag kan tänka mig att den tekniken inte är att rekommendera i en packraft då den är klenare byggd.

Packraften har en nisch, olika forskajaker har olika andra nischer hur stora de olika nischerna är respektive hur nischerna går in i varandra vill jag inte spekulera i, men det vore intressant om någon med erfarenheter av både och kunde ge sin bild.

Thure

 

[Staffan Andersson]

packraft är lite svårare att trycka bort igenom omgivande stående vågor än en forskajak i och med att packraften gör större motstånd genom vattnet och vågorna. Forsrännare med gummiflottar kan fylla flotten med vatten för att få större massa för att kunna forcera genom stående vågor. Jag kan tänka mig att den tekniken inte är att rekommendera i en packraft då den är klenare byggd.

Packraften har en nisch, olika forskajaker har olika andra nischer hur stora de olika nischerna är respektive hur nischerna går in i varandra vill jag inte spekulera i, men det vore intressant om någon med erfarenheter av både och kunde ge sin bild.

Thure

Jag tror du har helt rätt i ditt första antagande Thure. Har inte paddlat fors med min raft ännu men en hel del forslåda, ber att få återkomma Här finns läsning: http://packrafting.blogspot.com/2009/10/when-packrafts-are-for-real-boaters.html

 

[mase]

I Norrbotten finns många rännbara älvar. Nån som vet om t ex Lainio älv kan funka med packraft?
Thure

På min første packrafting-tur startet jeg i Järämä og gikk inn til Kamasjaure, og padlet ned Bekkejohka og Tavaätno. Like før sammenløpet med Lainioälven avsluttet jeg og gikk/padlet tilbake til Järämä. En fin tur som kan anbefales.

Jeg har tidliger flere ganger padlet Lainioälven videre ned til Jårkastaka med ”canadensare”, og denne strekningen egner seg fint for packraft også. Järämä eller Pulusjärvi er et fine utgangspunkt for packraftingturer. Det går an å legge igjen en sykkel i Jårkastaka der veien krysser Lainioälven, og sykle herifra og tilbake for å hente bilen, en strekning på 2,5 til 3 mil.
Rostuätno har jeg også padlet i canadensare, og denne elva med mange lange stryk og bæringer må være bedre egnet for packrafting enn for canadensare.
Store delere av Kaitumälven padlet jeg på denne turen. Kaitumälven er større enn elvene nevnt over, og kan ansees som ”big water”. Bølgene i mange av strykene her er store, og jeg måtte opparbeide mot før jeg turte å padle disse. Når jeg først var ute i strykene, var det stort sett bare artig, med kaskader av vann som skylte over båten og meg selv. Jeg var aldri i nærheten av kantre eller ”flippe” bakover.

Harald