Packa ryggan med tunga saker högt upp - varför?

Personligen tycker jag ofta att det är bökigt att hitta tillräckligt med lätta prylar för att fylla upp bakdelen av ryggsäcken. Resterande packning är ungefär jämntung och skillnaden mellan upp/ner blir minimal.

Men det händer att säcken sitter väldigt bra ibland och sämre andra dagar. Beror antagligen på att lite för mycket vikt har hamnat långt ner som det låter på tidigare inlägg. Är tältet blött har jag det utanpå säcken längst upp kanske det är då den känns som bäst? Får reka det i sommar.
 
Högt upp i bemärkelsen nära övre delen av ryggen låter korrekt.

Då blir man inte så baktung då tyngden ligger så nära ryggen som möjligt.

Men givetvis inte upp vi huvudet för då blir det obalans.
 
När man väl fått på sig säcken är det inget problem med tyngpunkten ovanför axlarna.

I många länder är det ju jättevanligt att (framförallt kvinnor) bär stora vikter just huvudet.

Läste dessutom om en undersökning som visade att afrikanska kvinnor som fick bära 70% av sin kroppsvikt på huvudet bara gjorde av med 50% mer energi (de bär alltså effektivare tack vare nån slags pendlande gång). Det är ju fullt möjligt att det går att göra samma sak med en ryggsäck med hög tungdpunkt. Och det skulle ju i såna fall bli ännu ett argument för hög tyngdpunkt.
 
Det traditionella men fortfarande normala sättet att bära upp förnödenheter till fjällstugorna i Tatra. Det är absolut inga lättgångna stigar - här finns avsnitt med exponerad scrambling. Notera "överhänget" på ställningen, som flyttar fram tyngdpunkten.
Här är ställningen så hög, att något överhäng inte behövs - ramen lätta framåtlutning räcker.
Snarlika sätt att bära tunga laster har funnits lite varstans i världens berg.
Min gamla Alaska var underbart skön att bära tungt i, just för att den med sin S-formade ram placerade tyngdpunkten i lod med mina höften.

Men för oss vanliga dödliga med måttliga packlaster och utan Tatrabärarnas extremt upptränade styrka och balans träder nackdelarna med hög tyngdpunkt mer i förgrunden.

Sen beror mycket på individuell kroppshållning, ryggsäckens utformning etc. Jag känner inte alls igen mig i Uigeadails m.fl beskrivning av den framåtlutade hållning man förväntas få av en ryggsäck:
Hänger du sen på en ryggsäck på 25kg kommer din hållning förändras i att du kommer luta dig framåt i höften för att inte tippa bakåt.
Själv svankar jag möjligen lite extra i stället, men lutar mig absolut inte framåt. Jag bär inget med axelremmarna. En välkonstruerad ryggsäck ska i min värld inte "falla från" ryggen och hållas till med axelremmar, utan föra lasten rakt ner till höftbältet, med tyngdpunkten över mitten på mitt bäckenben. Då spelar det, åtminstone vid måttliga laster, inte lika stor roll, om själva packningens tyngdpunkt hamnar någon decimeter högre eller lägre ner.

Packar man efter användningsfrekvensen, hamnar ju ändå de flesta lättare saker (sovsäck, sovkläder) längst ner och tyngre (kök, dagens mat) längst upp.
 
Det viktiga är väl att man får vikten "framåt" i packningen... Jag har aldrig prövat nån sån där Aarn pack, men däremot samma princip. På sommarvandringar har jag oftast hängt en lätt väska med vatten, snacks och små tunga prylar som t.ex Leathermantång eller kniv på magen, upphängd i karbinhakar på bärremmarna, eller kameraväska om jag har systemkameran med. Det blir en skillnad som märks på komforten och balansen. På vintern har jag ofta pulka, men samma packprincip fungerar då. Det enda problemet är om man ska "klättra", då vill man inte ha nåt hängande framför bröstkorgen.
 
Tack för alla svar.
Om jag förstått de hela riktigt är det tyngden av säcken som ska hamna över höfterna tack vare en framåtlutad överkropp. Det låter logiskt. Jag antar att vikten på packningen spelar en stor roll här, jag har sällan över 12 kg packning och oftast under 10 kg.
Jag är inte ute efter att säga emot gammal visdom, bara efter att förstå den och varför mina erfarenheter inte stämmer med teorien. Jag har läst och hört samma råd ofta, men ingen förklaring varför, så tack allihopa.
 
En välkonstruerad ryggsäck ska i min värld inte "falla från" ryggen och hållas till med axelremmar, utan föra lasten rakt ner till höftbältet, med tyngdpunkten över mitten på mitt bäckenben.

Ja, men då måste ju ryggsäckens tyngdpunkt ligga rakt ovanför eller lite framför höftbältets infästning i ryggsäcken. Annars kommer den att tippa bakåt. Och för att få tyngdpunkten att hamna där så måste i alla fall jag luta mig lite framåt.

Om en ryggsäck är jämntungt packad så kommer tyngpunkten att ligga ungefär mitt i ryggsäcken, och jag kan inte svanka halva ryggsäckens tjocklek i alla fall...
 
Ja, men då måste ju ryggsäckens tyngdpunkt ligga rakt ovanför eller lite framför höftbältets infästning i ryggsäcken. Annars kommer den att tippa bakåt. Och för att få tyngdpunkten att hamna där så måste i alla fall jag luta mig lite framåt.

Om en ryggsäck är jämntungt packad så kommer tyngpunkten att ligga ungefär mitt i ryggsäcken, och jag kan inte svanka halva ryggsäckens tjocklek i alla fall...
Kan tänka mig att här finns stora individuella skillnader, och kanske även genomsnittligt mellan killar och tjejer ;)

Jag delar dessutom LightDans upplevelse att "rätt" tyngdpunkt spelar mindre roll ju lättare packning man bär på.
 
Bär du under 15 kg spelar det ingen roll. Mängden saker och dessas enskilda vikter gör då oftast att vikten hamnar där den hamnar. Bär man tyngre blir det skillnad. Tungt högt upp = lika med bära med höfterna. Beskrivet riktigt bra ur ett rent mekaniskt perspektiv längre upp i tråden här.
Sen blir det lite materielsport av det hela också. Man ska ha ett bärsystem som klarar att överföra vikt på rätt sätt också. Inte alltid nytt och dyrt är bättre där. Men ganska ofta. Gemensamt för de system som är bra på att trycka ner vikt till höften över kroppens tyngdpunkt är väl nån form av ran. Intern eller extern spelar ingen roll.
Det finns också en gammal sanning om lämplig maxvikt att bära som funktion av kroppsvikt. Oftast anger folk hur mycket de bär som ett absolut kg tal. Svårt att förhålla sig till om man inte vet hur stor, stark och tung personen är. Om jag inte missminner mig så är god bär-komfort 17- 20% av kroppsvikten för män, 15-18% för kvinnor. Det är helt realistisktför de flesta att bära upp till runt 25-30% av kroppsvikt för de flesta, rent bärmässigt. Men frågan är hur mycket man kan njuta av sin vandring då.
Har själv burit som mest 37 kg på en kroppsvikt på 80 kg på civil fjälltur. Det gick det med men det var slitigt. Och inte särskilt kul. Men tyngdpunkten hade jag högt! :)
 
Fast de där siffrorna gäller ju bara om man bär på ryggen. De afrikanska kvinnorna bär ju 70-100% av sin kroppsvikt på huvudet:)

Även sherpas lär väl bära mer än sin egen kroppsvikt?
 

avslutad210712

Gäst
Det enda jag bryr mig om är att inte få tyngdpunkten för långt bak. Har fått det en gång och det var inte bekvämt utan jag fick stanna efter en km och packa om.

Sen tycker jag att det blir rätt naturligt hur jag packar. Sovsäcken, liggunderlaget och det mesta av kläderna i det sk sovsäcksfacket längst ner. Tältet stående i huvudfacket. Bränsleflaskor/gastuber stuffas mellan tältet och ryggpartiet. Köket ovanpå tältet så nära ryggen som möjligt. Sen fyller jag ut med proviant och förstärkningskläder där de ryms runt och ovanpå tältet. Regnkläder, mössa, handskar etc högst upp i locket.
 
Ok, jag är medveten om att jag gick för kort, med för lätt rygga och i för snäll terräng men jag läste delar av denna tråden precis innan jag skulle ut på en runda i Tyresta och blev sugen på att göra ett litet test.

Jag har av födsel och gammal vana alltid packat det tyngsta i botten av ryggsäcken, helt enkelt för att det är enklast att packa så. Jag har visserligen hört om "myten" att packa tungt högt upp, men struntat i det. Det är dessutom sällan att jag bär riktigt tungt så att det spelar någon roll.

Nåja, eftersom syftet med promenaden var att så sakteliga börja vänja kroppen vid belastning inför sommarens vandringar så fyllde jag upp min fina Kajka til ca 14,5kg medelst 1,5L PET-flaskor med vatten.

La flaskorna i botten och ett gäng fleecetröjor i toppen. Knallade sedan i raskt tempo ca 6km. Tog sedan 5 minuters paus och packade om ryggan så tröjorna hamnade i botten och flaskorna högre upp, och försökte placera dem mot ryggen. Knallade sedan 6 km till.

Jag blev, faktiskt, mycket förvånad över hur stor skillnaden var i upplevelsen av belastning trots relativt lätt rygga och kort sträcka. Det kändes mycket bättre med vikten högt placerad. Trots att jag rimligen borde vara lite tröttare andra halvan av sträckan så kändes stegen lättare, med mer driv om ni förstår vad jag menar.

Jag kommer definitivt att tänka över hur jag packar in rygga både en och två gånger inför kommande vandringar och helt klart försöka få tyngdpunkten centrerad i kroppen.

/lasse
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg