Otillgänglighetspolen

Om vi pratar rent ottillgängligast för besökare så lär Udtja naturreservat slå Sarek, eftersom allmänheten inte får vistas där utan bara Försvarsmakten/FMV och berörda samebyar. Finns nog en hel del andra liknande platser också, men de är väl inte jätteintressanta för utsidans otillgänglighetspolsbesökande (men kanske för främmande makt).
Jag har i tjänst besökt Udtja, spännande område! Om det var mer otillgängliga områden och lite människor per ytenhet man är ute efter, skulle jag själv nog valt att besöka t ex Pessinki. Hela området som inramas av typ Karesuando, Ö. Soppero, Lannavaara, Lainio och vägen Muodoslompolo - Karesuando, är ju väldigt folktomt, så skulle jag söka "folktomhetspoolen", så är det en av de hetare kandidaterna. Även i området norr om Kurravaara upp mot Råstojaure lär man få gå länge för att stöta på fjällturister.
Sen tycker jag att en del av tjusningen med Badjelánnda och Sarek är att det inte bara är natur, utan även ett kulturområde sedan mer än tusen år. Något som också är ett av fundamenten för bildandet av UNESCO-världsarvet. Det innebär ju också att området inte kommer genomgå en liknande utveckling som t ex Kebnekaise.
 
Om vi pratar rent ottillgängligast för besökare så lär Udtja naturreservat slå Sarek, eftersom allmänheten inte får vistas där utan bara Försvarsmakten/FMV och berörda samebyar. Finns nog en hel del andra liknande platser också, men de är väl inte jätteintressanta för utsidans otillgänglighetspolsbesökande (men kanske för främmande makt).

Här kan man ju "spåra ur" hur mycket som helst om det bara ska vara svårt att ta sig till, såklart finns privata eller på annat sätt förbjudna områden men pratar vi otillgängliga naturliga områden kanske mitt i något stort sankt träsk är mest svårtillgängligt, i alla fall sommartid. På vintern kanske det har frusit och går att besöka.
Ska det vara fast mark som normalt inte är vattentäckt? Annars är havs-/ sjöbotten på djupt vatten svårtillgängligt (addera på strömmar), utom för djupdykare.
Måste det vara en hyfsat plan yta, annars finns det ju vertikala bergssidor som är svåra att klättra till.

Grunddefinitionen av OTP verkar väl ändå vara längst från anlagd bilväg åt något håll och ska gå att vandra(/skida) till och normalt inte vattenfyllt.

/Patrik
 
Anlägd bilväg eller allmän bilväg? Det senare är väl den vedertagna definitionen.

Jag kan för övrigt hålla med om att "besöksmål längst ifrån infrastruktur" som stugor, helikopterlandningsplatser, etc kan vara intressant att diskutera, men det blir nog mest bara gränsdragningsproblematik (räknas båtlandningen i Rinim? Alkavare kapell? Nödstugan/telefonen i Skarja?)
 
Anlägd bilväg eller allmän bilväg? Det senare är väl den vedertagna definitionen.

Jag kan för övrigt hålla med om att "besöksmål längst ifrån infrastruktur" som stugor, helikopterlandningsplatser, etc kan vara intressant att diskutera, men det blir nog mest bara gränsdragningsproblematik (räknas båtlandningen i Rinim? Alkavare kapell? Nödstugan/telefonen i Skarja?)
OK så det kan i teorin enligt definitioenn gå privat anlagd (= icke-allmän) bilväg fram til OTP?

/Patrik, inte OTP-letare
 
OK så det kan i teorin enligt definitioenn gå privat anlagd (= icke-allmän) bilväg fram til OTP?
Så som Grundsten definierade så handlar det om det allmänna vägnätet. Man kan diskutera om det ska göras undantag. Om t ex en gruva skulle etableras vid Kvikkjokk (måtte det inte ske) så skulle vägarna i industriområdet inte vara allmänna, men naturen skulle förstås inte längre vara obruten. För dagens OTP diskuterade Björn A, Hans N och jag fördämningen vid Suorva. Men den ligger faktiskt så långt bort att den inte utgjorde något gränsdragningsproblem.
 
Jag har i tjänst besökt Udtja, spännande område! Om det var mer otillgängliga områden och lite människor per ytenhet man är ute efter, skulle jag själv nog valt att besöka t ex Pessinki. Hela området som inramas av typ Karesuando, Ö. Soppero, Lannavaara, Lainio och vägen Muodoslompolo - Karesuando, är ju väldigt folktomt, så skulle jag söka "folktomhetspoolen", så är det en av de hetare kandidaterna. Även i området norr om Kurravaara upp mot Råstojaure lär man få gå länge för att stöta på fjällturister.
Sen tycker jag att en del av tjusningen med Badjelánnda och Sarek är att det inte bara är natur, utan även ett kulturområde sedan mer än tusen år. Något som också är ett av fundamenten för bildandet av UNESCO-världsarvet. Det innebär ju också att området inte kommer genomgå en liknande utveckling som t ex Kebnekaise.
Jag har vandrat i området du beskriver i början av inlägget utan att se folk på 2 veckor. Det kändes häftigt för mig.
 
Har du då tagit med i beräkningen att man kan åka helikopter till Aktse? Och precis, båten till Rinim.
Sarek är nog inte så otillgängligt ändå. :)

Nej, jag börjar inse att det är rätt kört. 🤣

Undrar vilken som är Sveriges mest OTILLGÄNGLIGGJORDA plats? -Där har vi definitionen som jag är ute efter! :)

Och i Norden?

Alltså:
Längst från väg, och från led som går mellan bemannade stugor (för att på något sätt avgränsa - delar av leder såsom Nordkalottleden etc räknas då inte, men är det dagsetappsavstånd mellan bemannade stugor så räknas den ledsnutten), avstånd från bemannade eller obemannade stugor med sängar i (för att avgränsa - en säkerhetsstuga räknas då inte), hållplatser för reguljär trafik, el, avlopp och butiker.
 
Senast ändrad:
Nej, jag börjar inse att det är rätt kört. 🤣

Undrar vilken som är Sveriges mest OTILLGÄNGLIGGJORDA plats? -Där har vi definitionen som jag är ute efter! :)

Och i Norden?

Alltså:
Längst från väg, och från led som går längs bemannade stugor (för att på något sätt avgränsa - delar av leder såsom Nordkalottleden etc räknas då inte, men är det dagsetappsavstånd mellan bemannade stugor så räknas den ledsnutten), avstånd från bemannade eller obemannade stugor med sängar i (för att avgränsa - en säkerhetsstuga räknas då inte), hållplatser för reguljär trafik, el, avlopp och butiker.
Killgissning, lite sydväst om skarja, ca 30 km bort från närmaste enligt ovan definition. Kanske en punkt söder om Rostojávri kan konkurrera, men det finns ju leder med stugor på norska sidan där och väg på andra sidan älven på finska sidan. 25 km borde det nog gå att få ihop. Kollade Pessinki också, där är det svårt att komma längre än 15-20 km bort från närmsta väg.
 
Så som Grundsten definierade så handlar det om det allmänna vägnätet. Man kan diskutera om det ska göras undantag. Om t ex en gruva skulle etableras vid Kvikkjokk (måtte det inte ske) så skulle vägarna i industriområdet inte vara allmänna, men naturen skulle förstås inte längre vara obruten. För dagens OTP diskuterade Björn A, Hans N och jag fördämningen vid Suorva. Men den ligger faktiskt så långt bort att den inte utgjorde något gränsdragningsproblem.
Vägen till Ritsem är inte allmän, den är enskild så i så fall skulle den inte räknas.

Vägen mellan Ritsem och Sitasjaure är stängd med bom, men det kör ganska mycket bilar där. Den skulle inte heller räknas om man bara tog allmänt tillgängliga vägar.
 
Lantmäteriet och Norska kartverket har många fria datamängder. QGIS är open source och fri programvara. Utifrån det här går det att buffra olika avstånd för att se vilka platser som ligger längst från allt.
 
Vägen till Ritsem är inte allmän, den är enskild så i så fall skulle den inte räknas.

Vägen mellan Ritsem och Sitasjaure är stängd med bom, men det kör ganska mycket bilar där. Den skulle inte heller räknas om man bara tog allmänt tillgängliga vägar.
Det är som du skriver, Ritvägen är en enskild väg. Sedan är frågan hur formellt man ska se kravet "allmänna vägnätet". När Hans N, Björn och jag diskuterade Ritsemvägen tyckte vi att det hade varit konstigt om den inte skulle räknas. Enskilda vägar (som inte är bommade) får ju användas av allmänheten för trafik och ser ut som vilken väg som helst. Vi gjorde alltså samma val som Grundsten en gång gjorde.

En fråga om de där datamängderna. Jag är inte kunnig i QGIS men har nog ett hum om proceduren rent matematiskt. Som jag ser det skulle varje punkt i exempelvis en väg behövas om man ska kunna räkna ut avstånden till andra punkter (åtminstone nästan varje punkt vägen). Det räcker alltså inte med punkter här och där, man måste testa hela linjer mot andra linjer (bägge krokiga). Vet du om de där datamängderna är strukturerade så att det är möjligt?
 
Det är som du skriver, Ritvägen är en enskild väg. Sedan är frågan hur formellt man ska se kravet "allmänna vägnätet". När Hans N, Björn och jag diskuterade Ritsemvägen tyckte vi att det hade varit konstigt om den inte skulle räknas. Enskilda vägar (som inte är bommade) får ju användas av allmänheten för trafik och ser ut som vilken väg som helst. Vi gjorde alltså samma val som Grundsten en gång gjorde.

En fråga om de där datamängderna. Jag är inte kunnig i QGIS men har nog ett hum om proceduren rent matematiskt. Som jag ser det skulle varje punkt i exempelvis en väg behövas om man ska kunna räkna ut avstånden till andra punkter (åtminstone nästan varje punkt vägen). Det räcker alltså inte med punkter här och där, man måste testa hela linjer mot andra linjer (bägge krokiga). Vet du om de där datamängderna är strukturerade så att det är möjligt?
Du kan också hämta vägdata från Trafikverket, där borde det framgå vem som är väghållare och eventuellt om den är bommad eller inte.

Vägarna ligger som linjer, du använder funktionen buffert. Då får du en polygon som i varje ytterkant ligger på ditt angivna avstånd från linjen.

Det finns säkert mer avancerade funktioner men jag tänkte mig att man rent visuellt ser var det blir luckor när man har satt sitt avstånd till linjen, ni vet ju ungefär hur stort det bör vara.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg