Otillgänglighetspolen

[Elvah]

Alltså Snavvavagge mitt i Sarek, färdvägen ovan Rapadalen, som OTP2, efter båt & hkp. Något mer än 30 km fågelvägen, men då får man självklart inte åka båt på Sitojaure till Rinim...

Har du då tagit med i beräkningen att man kan åka helikopter till Aktse? Och precis, båten till Rinim.
Sarek är nog inte så otillgängligt ändå.

 

[HasseQ]

Hmm, alltså, detta håller inte. Tillbaka till ursprungliga definitionen. Vem var det som började svamla om helikoptrar egentligen ?? Det är inte tillåtet. Så lite S Lulep Rissajaure, ev några km till längre mot S om någon istället räknar från Änonjalme. Väntar på att någon bygger en betongklump där.

 

[fowwe]

Som jag ser OTP så handlar det inte om svåruppnåeligt, då finns det platser som är mycket mer krävande att ta sig till. Inte heller att det verkligen känns otillgängligt. Utan det är just avlägsenheten från det urbana samhället. Här föreslog Grundsten just bilvägar som representation för det urbaniserade och det tycker jag var ett bra val. Men det är förstås inte invändningsfritt. När övergår t ex en helikopterlandningsplats från att vara tillfällig till att bli fast infrastruktur? Eller en båtplats?

Denna sommar besökte jag för övrigt OTP igen. På "riktigt", med vandring från Suorva genom Vuosskelvágge, över passet S om Tjievratjåhkkå, rundade Niják, fortsatte genom Ruohtesvágge och Álggavágge till Alkavare kapell. Att därefter besöka OTP var en fridfull upplevelse som kändes mycket vilsam efter en ganska strapatsrik färd genom Sarek. Med kapellet, en renvaktarstuga och Duottarstugorna på behändigt avstånd så kändes den inte alls särskilt otillgänglig. Men vetskapen om dess avlägsenhet från "storsamhället" påverkade mig ändå.

 

[fowwe]

Ja igen, det blir tokigt att räkna OTP frpn närmsta bilväg. Jag önskar någon skulle räkna om också utifrån närmsta helikopterplats och givetvis också båttransportställen!

Jag håller ju inte helt med det där om bilväg, men att göra en omräkning är ju en utmaning (jag känner mig nästan träffad 😆). Misstänker att det är en hel del arbete och att man får använda samma metod som Grundsten - ha fjällkartor i skala 1:100 och utklippta papperscirklar i olika storlekar för att hitta områden som är de bästa kandidaterna. Inte säkert att vi hamnar i Laponia, även om jag skulle tro det. Men först måste förstås parametrarna bestämmas, vilka punkter som ska anses vara "urbana strukturer".

 

[Elvah]

jag känner mig nästan träffad 😆

Jo, jag tänkte allt på dig där!

Om det handlar om avlägsenhet, så måste all fast transportinfrastruktur räknas. Det har kanske hänt en del med utbyggnaden av dessa infrastrukturer sedan Grundsten föreslog bilvägen som representation för det urbaniserade. Helikopterlandningsplatsen blev fast infrastruktur från den dag det började flygas reguljära turer. (Från i år är det dessutom två företag som trafikerar sträckan, och med det ena behöver man inte ens förboka.)

Också leder och stugor kan ju anses urbana strukturer. Men då är vi kanske mer inne på svårtillgänglighet? STP.

 

[fowwe]

Om det handlar om avlägsenhet, så måste all fast transportinfrastruktur räknas. Det har kanske hänt en del med utbyggnaden av dessa infrastrukturer sedan Grundsten föreslog bilvägen som representation för det urbaniserade. Helikopterlandningsplatsen blev fast infrastruktur från den dag det började flygas reguljära turer. (Från i år är det dessutom två företag som trafikerar sträckan, och med det ena behöver man inte ens förboka.)

Okej, låt oss då backa tillbaka till Grundsten. Han beräknade OTP år 1989, alltså för "bara" 34 år sedan. Då fanns både båttrafik från Ritsem och helikoptertrafik till Stáloluokta. Båttrafiken med m/s Storlule var sannolikt större än idag, men helikoptertrafiken säkert mindre. Men principiellt var det ingen skillnad, bägge fanns, med angörings- respektive landningsplatser.

Sedan är frågan hur pass fasta dessa strukturer ska anses vara och om de ska betraktas som en bestående del av urbaniseringen (vilket exempelvis en bilväg, ett tätortsområde eller en gruvanläggning är). För helikopter behövs knappast någon fysisk struktur alls. Och vad gäller själva turisttrafiken så räcker det med ett myndighetsbeslut så kan den (rent hypotetiskt) minskas eller helt förbjudas vid Stáloluokta.

Vad gäller stugor och leder så faller väl det tillbaka på hur vi tänker om fjällvärlden. Är det vild-/ödemark eller är det kulturmark? Några hundra meter från OTP går gränsen mellan två samebyar och 2 km ifrån ligger en renvaktarstuga. Så vildmark är det ju inte och OTP representerar följaktligen inte någon slags mittpunkt för "ödemark". Men det är ändå skillnad på civilisation i form av stigar, leder och stugor jämfört med tätort och bilvägar. Kanske ska skillnaden betraktas som en gradskillnad, men den är ändå väldigt stor. Det skulle vara fruktbart att diskutera detta vidare, eftersom friluftsliv alltmer tycks utvecklas till att ta den urbana livsstilen ut i naturen.

 

[tango]

Jag har ingen åsikt men ang helikopter så har ni en sak att enas om, visst kan en helikopter landa nästan var som helst MEN om det går reguljärtrafik (med tidtabell) med helikopter - ska landningsplatsen då räknas som "mänsklighet" (och därmed flytta OTP från sig) även om man inte gjort någon byggnation på landningsplatsen?
eller vill ni bara räkna från bilväg (och/eller bebyggelse)?

/Patrik

 

[Elvah]

Om vi tar guidning av ordet otillgänglig, så är en definition att det är möjligheten att ta sig dit med fortskaffningsmedel som räknas. (T ex bilväg, reguljär helikoptertrafik och båttrafik alltså...?) Givetvis kan helikoptern flyga vart som helst. Men den reguljära hållplatsen är ju så uppenbart tänkt att vara tillgängliggörande...

En annan del i definitionen handlar om att det ska vara svårt att ta sig dit till fots. Då bör man rimligen mäta också avstånd från i vart fall officiella leder.

 

[norrakurva]

Otillgänglighetspoolen...

 

[fowwe]

Om vi tar guidning av ordet otillgänglig, så är en definition att det är möjligheten att ta sig dit med fortskaffningsmedel som räknas. (T ex bilväg, reguljär helikoptertrafik och båttrafik alltså...?) Givetvis kan helikoptern flyga vart som helst. Men den reguljära hållplatsen är ju så uppenbart tänkt att vara tillgängliggörande...

En annan del i definitionen handlar om att det ska vara svårt att ta sig dit till fots. Då bör man rimligen mäta också avstånd från i vart fall officiella leder.

Om kriteriet är att det ska vara besvärligt att ta sig till punkten så har vi i varje fall lämnat Grundstens förståelse av den (man kanske kan använda ordet "avlägsenhetspol" för att beskriva vad han menade).

Poängen med hans definition är att det blir möjligt att finna det största avståndet till det urbaniserade samhällets förgreningar (något som i sig är intressant och tänkvärt). Här valde han bilvägar som gräns vilket ju är en sammanhängande och fast urban struktur. Det är varken vatten eller luft som båt och flyg använder. Om sedan en kajplats respektive en förstärkt markplätt förvandlar dessa platser till något urbant kan man förstås ha olika åsikter om - kanske är det gränsfall? Hur som helst så är båt och flyg bara aktuella 2-3 månader på sommaren. Med Grundstens definition ligger OTP kvar på samma ställe hela året, vilket jag tycker är en styrka hos den.

 

[smux]

Okej, låt oss då backa tillbaka till Grundsten. Han beräknade OTP år 1989, alltså för "bara" 34 år sedan. Då fanns både båttrafik från Ritsem och helikoptertrafik till Stáloluokta. Båttrafiken med m/s Storlule var sannolikt större än idag, men helikoptertrafiken säkert mindre. Men principiellt var det ingen skillnad, bägge fanns, med angörings- respektive landningsplatser.

Nu vet jag inte hur det var 1989, men tidigare på 1980-talet var helikopter ganska sällsynt som transport där, utan vanligast var det med enmotoriga pontonflygplan som man kunde flyga mellan ex Kvikkjokk-Staloluolta (Virhaure). Vi flög ex tillbaka från Staloluokta till Kvikkjokk efter en vandring med just ett pontonflygplan 1985.
Även transporten av fisk mm hanterades även då av Fiskflyg i mindre amfibieplan av typen Republic Seabee som "buklandade" på sjöarna.

 

[Larssky]

Låt otillgänglighetspolen finnas i sin definition och ta möjligheten att muta in nya varianter med egen definition.
En variant kanske kan vara längst till närmast fastboende (folkbokföringsadress) ?, men jag har inget bra förslag på namn.