Optimering för att minska kraften på kilen

Om man ska nörda vidare på detta med elasticet och viskositet/dämpning kanske det vore en bra idé att skilja på förlängning och töjning, där förlängning är den (åtminstone inom några minuter eller timmar) bestående förlängningen av repet och där töjningen är den elastska "förlängningen".

(Hm, se där, jag lyckades redan slå knut på konventionerna...)
 
Angående repdrag, Mezzner har fel

Friktionen i alla karbiner är oerhört gynnsam på det viset att töjningen ger en energiförlust både på utfjädringen och återfjädringen.

Aha, så plötsligt är det inte ens säkert att det är positivt med revolver på mellansäkringarna?

Sant!
Här finns ytterligare ett motsatsförhållande; låg friktion i karbinerna är positivt på så sätt att fallfaktorn verkligen utnyttjas avseende töjningen i hela repet, men den energiförlust som sker vid all glidning trots ett visst repdrag (friktion mot karbiner, klippa osv) är positiv såtillvida att den förlorade energin inte kommer att ligga lagrad i ett elastiskt rep.

Jag, liksom Gustav tolkar dig Mezzner som att du hävdar att repdrag minskar kraften på översta mellansäkringen. Det betyder att du går i polemik med vad jag skriver i artikeln. Jag tror mig förstå på vilket sätt du tänker fel men jag har skrivit långt nog... Till stöd för vad jag hävdar har jag en referens. Mezzner visa mig en källa som styrker ditt påstående. Kan du inte det (troligt) får du argumentera tydligare så ska jag bemöta detta.

http://bealplanet.com/sport/anglais/facteurdechute.php

Vad man ska titta på i dessa exempel är att ju mer repdrag det är ju mindre roll spelar bromskraften, samt att belastningen i översta mellansäkringen ökar.
 
Senast ändrad:
Jag avstår ännu så länge från att påstå att du har fel, eller att jag har rätt.
Jag tror att det i grunden handlar om att vi inte håller isär begreppen - eller så kanske det bara är nomenklaturen som är problemet...

Jag har ju inte jämfört dina referenser med andra referenser jag letat fram så på det sättet har jag inga källor som styrker mina påståenden. I så fall hade jag ju f ö inte påstått nånting, utan bara hänvisat till befintliga texter...

Nåja, jag ska försöka förklara vad jag menar om jag nu minns alla delar av resonemanget.

Jag har som jag hoppas redan från början förstått detta med "pulley-effekt" och där var vi överens om att det bör finnas en brytpunkt för när låg friktion i ankarkarbinen var av ondo. Här refererar jag til ditt inlägg nr 9 i denna tråd.
Enklast illustreras ju detta av att om fallfaktorn är så hög att repet bara passerar ankarkarbinen med en dm, för att där vara bromsad av en grigri, som någon dessutom satt i standplatsen - då måste det vara en nackdel att ha en revolver och med denna öka pulleyeffekten utan att i gengäld få någon payback från töjningen i den del av repet som befinner sig på säkrarens sida av ankarkarbinen. Så fort däremot repets längd mellan ankarkarbinen och bromsen ökar, och för all del, om det är en glidande broms, så har man nytta av den låga friktionen i ankarkarbinen. Det finns naturligtvis en viss fallfaktor med en viss broms, där det går på ett ut om man har Revolver eller ej - och är sedan fallfaktorn lägre har man glädje av Revolver, medan man vid högre fallfaktor skulle önska sig högre friktion i ankarkarbinen... Därom tror jag dock att vi var överens oavsett om du hittat nån källa som styrker resonemanget.

Du skriver dock i samma inlägg att repets egenskaper kan betraktas som rent elastiska utan dämpande egenskaper. Här tycker jag dock att ett och annat i dina källor kan tolkas annorlunda. Jag menar att de kurvor som finns i dina referenser, där man ser hur repet töjs och fjädrar ihop, visar att repet har dämpande egenskaper. Inte som en idealiskt falldämpare förstås, men definitivt bättre egenskaper än helt hysteresfria.

Jag tror att det du skiver om att glidningen i bromsen har en stor andel i energiupptagningen är en mycket viktig sak. Här handlar det om energiupptagande glidning, istället för energilagrande fjädring. Det faktum att repet faktiskt dämpar en del, samt att bromsen dämpar mycket bra, gör att man har större glädje av låg friktion i mellansäkringarna och mot berget, än om repet vore hysteresfritt och bromsen vore statisk. I själva verket kan det mycket väl vara just detta att de mätningar som man hänvisar till i den senaste Beallänken blir som de blir just för att repet har hysteres och för att bromsarna (faktiskt både hink och självlåsande) ger en ganska nyttig bromssträcka. Annars är det förstås exempel 2 och 3 i Beallänken som överhuvudtaget är intressanta i sammanhanget. Dock skulle jag kunna tänka mig att det hade varit intressant att rigga fler jämförbara case, och med viss renodling så att man liksom hade kunnat göra en störningsanalys av det hela. Jag noterar för övrigt att krafterna på ankarkarbinen är högst anmärkningsvärda. Som var och en kan se skulle en hel del vedertagna säkringsanordningar fallera! I någon mån måste jag säga att jag blir lite fundersam över resultaten utifrån det. Annars framstår det ju som väldigt tydligt att friktionen i dessa fall konsekvent ger högre krafter. Samt (vilket i någon mån kanske är det primära syftet med experimentet) att olika styva rep har stor betydelse för ankarkarbinkraften.

Vad jag borde göra är väl att sätt upp en enkel dynamisk jämvikt som visar vad som sker utan friktion, utan dämpning, och kanske utan bromsglidning. Vi vill ju då åt kraften i ankarkarbinen i läget då den når sitt maximum. Om man sedan kunde jämföra detta med en "rigg" där man fortfarande har ett förlustfritt rep osv, men friktionsförluster i mellansäkringar, så skulle man ju se om det jag hänvisade till tidigare stämmer.

Om det gör det kanske i slutänden ändå är ointressant - eftersom vi har energiupptagning i det verkliga praktikfallet. Men då är det också viktigt att vara medveten om det konsekvent genom argumentationen.
 
Suck skrev en "Edit" nyss, men innan den var klar hade tidgränsen för ändringar gått ut, så nu skriver jag den här istället.

Beträffande de två exemplen i Beallänken är det på sätt och vis väldigt tydliga, men min tanke är ju att det är möjligt att friktionen i båda eller åtminstone ena exemplet är FÖR hög för att vara av godo.

Alltså borde man göra ett prov även med en Revolver som ankarkarbin och sedan ingenting mellan denna och bromsen. Bromsen borde dessutom ersättas av fast förankring av repänden för att den trots allt stora glidningen i bromsen inte ska göra att friktionen ändå blir ogynnsam...

Detta liknar ju inte ett praktikfall, men det behövs för att man ska kunna dra slutsatser om modellen.
För att minska de effekter man även får av dämpningen i ett rep, borde man köra med ett så statiskt rep som möjligt också.
På sätt och vis kanske man då i och för sig är alltför långt praktikfallet för att det ska vara intressant.

Mycket talar alltså för att friktionen längs repet alltid är av ondo i det verkliga fallet!

Är det förresten bara jag som reagerar över de höga krafterna på "last runner"?
 
Artikeln är inte en fullständig genomgång av alla mekanismer som verkar då ett fall bromsas. Den handlar om hur man ska agera för att minimera kraften i översta kilen. För att läsaren ska förstå varför man ska göra på ett visst sätt har jag skrivit korta förklaringar om mekaniken bakom detta.

Artikeln är en genomgång av den litteratur jag hittat. Eftersom jag inte läst litteratur som beskrivit att det blir praktisk skillnad på vårt agerande genom att åtskilja repets fjädrande och ”viskösa” egenskaper har jag inte skivigt något om det.

I mitt inlägg #9 hade jag fel om repet vilket jag korrigerade i inlägg #23. Och tackade dig Mezzner.

Ang Revolvern är vi därom helt överens.

Friktion i översta mellansäkringens karbin är inte samma sak som repdrag. Båda sakerna är friktion men har helt olika effekt. Jag tror att du inte hävdar något annat men är lite osäker.

Jag tror jag bättre förstår vad du menar nu. Vore repet en ideal fjäder kanske repdrag kan vara fördelaktigt. Det må så vara, jag har ingen aning men tvivlar. Det är i alla händelser inget som borde varit med i artikeln eftersom det vore löst spekulerande.

Jag måste dock reagera på att du formulerar dig på ett sätt som gör att man tolkar dig som att du hävdar att repdrag är fördelaktigt. Även att du då ombeds förtydliga påståendet tvärsäkert vidhåller.

Edit: Du lade till lite, men det ändrar inget. Men förtydligar att i sista stycket syftade jag på Gustavs fråga #11.
 
Är det förresten bara jag som reagerar över de höga krafterna på "last runner"?

Jag reagerar inte på det eftersom krafterna på "last runner" överensstämmer med all litteratur jag har läst om ämnet.

Exempelvis ifrån:
http://dmmclimbing.com/knowledge/how-to-break-nylon-dyneema-slings/
"For perspective, most leader falls are between 4 – 7 kNs. Forces above 10kN will start to cause internal injuries – 10kN equates to 1 metric tonne in ‘old money’."
 
Men inte kan det väl vara svårt att läsa att jag menar att repdrag är dåligt??

"Att friktionen (repdraget) ökar den praktiska fallfaktorn är det negativa"
Citatet stod i direkt anslutning till förklaringen om det goda i friktionsförlusterna - vilket f ö var en rätt tydlig generell förklaring varför just friktionsförluster kan vara gynnsamma i avseendet energiupptagandet.

"Det spelar ingen roll för slutsatserna i artikeln och spelar ingen roll för hur man ska tänka men illustration 2 i artikeln är felaktig. Tack Mezzner. Jag gjorde den klassiska missen att blanda ihop tid och sträcka på x-axeln"
Jag tolkade dig i citatet ovan som att du menade att grafen var fel, men att du alltjämt menar att hysteresen saknar betydelse för det totala resultatet.

Och jodå, det har stor betydelse om det är friktionen i mellansäkringarna eller översta säkringen man diskuterar; kanske blev det otydligare i och med att Gustav nämnde Revolverkarbiner i alla säkringar.

Jag tror som du att man rent generellt kan sträva efter att minimera friktionen i mellansäkringarn, och därmed även i "ankarkarbinen", för att få en så gynnsam situation som möjligt.
Men för att få bästa förståelse för olika bidrag och komponenter så tror jag att det är bra att fundera även över saker som i specalfall, eller bara i teorin, kan vara gynnsamma eller ogynnsamma. Ju mer man har benat ut, och ju mer man har konstaterat huruvida och varför vissa saker ÄR försumbara, eller ensidigt (o)gynnsamma i praktiken, desto bättre. I det läget vet man ju varför det är på ett visst sätt, vilket alltid är bättre än att bara veta att.

Sen får jag väl erkänna att jag har en slags analytisk böjelse (snarare än begåvning), så att jag vill har grepp om både hur och varför det är på ett visst sätt. Denna störning och bristande impulskontroll är dock inget jag skäms över på utsidan; utan att dra alla över samma kam så tycker jag ändå att jag är i gott sällskap!
 
Nu har jag inte läst riktigt alla inlägg här och vet inte riktigt exakt vad ni kommit fram till.

Men... kan inte repdrag, i alla fall om det är nära säkringsmannen, ses som ett substitut för dynamisk säkring? Man kan väl se det som en slappt hållen repbroms?

Om säkringsmannen har lite slack ute, och repdraget uppstår tidigt på replängden, och förstemannen är en bit upp, kommer ju (eller?) detta slack ihop med friktionen bidra till en mer dynamisk säkring när förstemannen faller och ska "dra upp" repet med ett visst motstånd. Givetvis under förutsättning att det finns lite slack mellan säkringsman och repdrag.

Man skulle kunna tänka sig att modellera något liknande detta genom att ha en ASAP med en 20-30 kg tyngd i som säkringsmannen är "bakom" i systemet. ASAPen med tyngd skulle alltså ligga på marken nedanför första säkringen. Repet löper fritt genom ASAPen tills försteman faller, då låser den och lyfts upp mot första säkringen, och tyngden följer med. Detta skulle ge ett lågt fångryck. Jag tycker mig se likheter med detta och repdrag tidigt i systemet.

Så min intuition säger mig att det finns situationer där repdrag inte nödvändigtvis ökar fångrycket på översta säkringen..

Allt detta känns väldigt spekulativt.. men det är väl vad tråden är till för? :)
 

Bilagor

  • fall.png
    fall.png
    7.8 KB · Visningar: 478
Nja, rent allmänt kan man nog säga att repdraget bromsar reprörelsen så att rörelsen helt enkelt minskas.
Det är bara till nackdel, om rörelsen ändå uppstår genom glidning i en repbroms (vilket också är glidning och energiförlust), samt genom att hela repet - så väl fördelat som möjligt - töjs.

Jag tror nog att man skulle behöva hitta ett fall där hysteresen i ett rep verkligen är försumbar, samt en broms som inte tillåter just någon glidning alls, för att energiförlusterna i friktionen i repdraget ska vara av godo. Dvs då skulle detta vara av godo just för att minska den energi som lagrats i repet p g a elastisk töjning, och som alltså verkar som en fjäderkraft som är som störst när klättraren töjt ut repet max, och sedan kommer att dra ihop sig igen.

I verkligheten är de nog så att redraget snarare minskar den totala dynamiken i systemet, hysteresen är ganska "god" i repet, samt att repbromsen glider på ett gynnsamt sätt - vilket sammantaget innebär att repdraget är något klart dåligt.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Sim Hur stor blir kraften på kilen? Klättring allmänt 26

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg