Optimal maratonkanot för en motionär

[hassex]

Teknik

Det är som Fredrik säger en fråga om teknik. En ICF racer saknar helt skrovstabilitet utan kajaken är stabil när paddlaren har paddeln i vattnet. Man "stöttar" sig fram språngvis. Den ökade rörelseenergin hos kajaken ger förstås en teoretisk ökning av stabiliteten. De krafter som verkar på en ICF kajak i hög fart vet man väldigt lite om. Att ta reda på hur det funkar skull vara ett kul X-jobb för den som är intresserad.

Kajaker som NKV Rigel och VKV 101 har en viss (väldigt liten skrovstabilitet) detta gör dom något mer förlåtande.

Forskajaker är helt skrovstabila. Dock kräver förstås forspaddling sin egen teknik.

Ett mellanting är störtloppskajaker de paddlas i fors men med en liknade teknik som för ICF racers. Han som vann årets störtlopps-SM är en racerpaddlare. Och "omskolade" racing paddlare brukar ofta görs bra ifrån sig både i multisport och störtlopp

Hans Friedel

 

[K-Anka]

Spontan reaktion.

Alla inser nog att kajaken bör vara byggd personligt för individen och just de omständigheter som kajaken skall användas i för dagen och gärna efter aktuell formkurva.

Ingvar bjöd en gång i tiden på rättigheterna till VKV101 eller annan modell, så att alla skulle kunna tävla på samma villkor. Kåett 45(liknande "Kåren") var också än idé åt samma håll i vilken man kunde ta med sig lite lätt packning (korv och pilsner). Klubbarna skulle kunna ta med sig alla ungdommar (nybörjare som vana) ut på kobbarna för att sedan kunna tävla i samma kajaker.

Ingvar och Anker var ena jäkla tjurpuppor som förhindrade utvecklingen och den heliga strävan att få bättre siffror på pappret. Så nu står vi här med en uppsjö av olika modeller som skapar förvirring och rykten samt tävlingskajaker som är så extrema att vanligt folk inte har råd eller kunskap att hantera dem.

Nu kanske många förstår varför VKV inte är så intresserade av denna del av branchen längre.

Jag började under en period att själv mixtra med olika modeller av kajaker,paddlar, sitthöjder tekniker mm. som ni kanske vet så har jag ju lite att välja på. Till sist blev förvirringen total, allt jag tog och satt mig i känndes fel. Sedan valde jag VKV100 och vituddenpaddeln (tyvärr så säljs inget av detta längre, så det bidde inte reklam). Valet pga att jag vill hålla min balans alert och att kajaken är lätt att slänga på axeln när jag promenerar upp och ned till sjön.

Nu är jag och 100 näst intill lika intima som min fru och jag och det är nog den enda ägodel som jag riktigt värdesätter. Jag har förvisso inga ambitioner på att spänna mig mot andra men ett gott råd är dock att tänka över sitt val utifrån hur man skall bruka och gärna med någon kunnig rådgivare och sedan sattsa på att låta kroppen och tekniken anpassa sig till kajaken likt man går in ett par skor sedan kommer nog resultaten vart efter ni blir bekanta med varandra. Om inte annat så kommer kanske tiderna bli bättre gent i mot dina tidigare prestationer.

Det finns gott om exepel på kajaker och utrustning som i mina och andras ögon är skit men fungerar ypperligt i samklang med en van kannotist eftersom hanterandet sitter i ryggmärgen och att dålig utrustning kan kompenseras med annan teknik, omdömme om begränsningar samt finnurliga uppfinningar mm.

Fast å andra sidan så kan rätt material från början ge större potensial till personlig utväckling.

/Kåre
(Jaja det blev lite svamel igen so what)

 

[Siven]

just eagle II är nog den rankaste kajaken med hög volym som finns att tillgå. alla de nya kajakerna är stabilare.

Allt handlar om träning om man bara är beredd att lägga tillräckligt med tid så tror jag oxå att nästan alla kan lära sig paddla icf racer. Att klara den i sjö sitter helt och hållet i självförtroendet. Jag märker själv att jag sedan jag slutade satsa inte längre har riktigt det självförtroendet jag hade
vilket gör att jag safear mer eller helt står över grejer som jag vet att jag klarat många gånger förr.
och det gör att jag utmanar mig själv mindre än förr vilket leder till ännu större osäkerhet.

så för alla som vill paddla snabb och lättdriven kajak på riktigt är det bara att se till att utmana sig själv ordentligt för kapasiteten finns där

 

[Erik Barkefors]

Till sist blev förvirringen total, allt jag tog och satt mig i känndes fel. Sedan valde jag VKV100 och vituddenpaddeln (tyvärr så säljs inget av detta längre, så det bidde inte reklam). Valet pga att jag vill hålla min balans alert och att kajaken är lätt att slänga på axeln när jag promenerar upp och ned till sjön.

Verkar sunt!

Ett aktivt val med rationella - egna - argument. En viktig egenskap att våga välja utifrån sina egna förhållanden. En lite mindre extrem kanot är bara sekunder långsammare (?) än de extremaste men går betydligt snabbare att lära sig hantera och ger därefter många fler effektiva timmar på sjön. Fler timmar på sjön ger ett snabbare och säkrare ekipage och den positiva spiralen är fullständig.

Att lära sig balansera en ICF-racer ger säkert stor tillfredsställelse men frågan är om en vanlig helgpaddlare kan räkna hem det till skillnad från timmarna i den lite mindre extrema kanoten?

 

[Arneri]

Det finns nu ett ganska brett spektrum av racers. T.ex. Vajda 03 och Epic Legacy är stadigare än Nelo Vanquish etc.

 

["W"]

Erik B. Föreställ dig en situation där en stor grupp av människor använde stödhjul och tyckte det verkade extremt att lära sig cykla utan dem. Känns situationen bekant? Självklart är det betydligt tuffare att lära sig cykla/hantera racingkajak i vuxen ålder när nervsystem inte utvecklas lika snabbt som innan puberteten, men det går!

Kåre. På vilket sätt blir det mer rättvist av att alla paddlar samma modell? Är inte varje modell utvecklad för att passa någon persons vikt, längd, styrka, paddelvatten och övriga preferenser? Bortsett från att det inte skulle vara rättvisare med entypsklass vore det dessutom fruktansvärt tråkigt. Däremot håller jag med dig om att man utvecklas tillsammans med en kajak, framför allt gäller detta paddling i vågor. I mitt fall har jag växt ihop med min Cleaver och kan inte tänka mig någon annan båt när det är lite lagom gropigt. Jag håller också med dig om dina föregångares envishet men det är ursäktligt när man bjudit markanden på så fina båtar. Min favoritkajak nr 2 är något som jag tror är en prototyp till 48:an. fast den passar bättre på lite längre vågor som ex utanför Skanvik (Västervik) pga den fiskformade designen som gör att förskeppet lätt fastnar i framförvarande våg annars.

Siven.
Kul att höra att det finns någon mer som inte tycker att de senaste årens ICF-design inte är rankare än slutet på 90-talet, trodde jag var ensam om det. Håller också med dig om självförtroendet. Det är inte bara det att man kör hårdare på tävling som gör att det känns lättare att hantera vågorna. Man hinner dessutom inte sitta och tänka på hur liten man är, hur kallt det är i vattnet, hur det nu var man gjorde på kanotskolan för 20 år sedan när man skulle ta sig upp i kanoten mm.

Erik A.
Ja!

 

[Erik Barkefors]

Erik B. Föreställ dig en situation där en stor grupp av människor använde stödhjul och tyckte det verkade extremt att lära sig cykla utan dem. Känns situationen bekant? Självklart är det betydligt tuffare att lära sig cykla/hantera racingkajak i vuxen ålder när nervsystem inte utvecklas lika snabbt som innan puberteten, men det går!

Jag kanske bör förtydliga mig lite...

Till att börja med gick jag lite på rubriken - Optimal maratonkanot för en motionär.
Sen försökte jag framhålla att alla inte har samma förutsättningar eller ambitioner.

Det tillsammans gör att valet kommer att bli olika. Själv klarar jag en VKV101 eller en NKV Rigel och skulle förmodligen kunna lära mig överleva på blankvatten med en Zedtech Freelancer eller liknande. Nu har jag inte de ambitionerna idag både pga tid och ekonomi. Jag fortsätter harva runt med min drög och tänker på det själv som "resistansträning" ;-)

Att de flesta kan lära sig att paddla en ICF-kanot behöver inte betyda att de flesta vill det. Det finns ju flera steg på vägen.
* ICF
* Veteran/Classic
* Freelancer
* Maraton Swift
* Turbåt
* Tur55
Och inte glömma alla olika havs- och skärgårdskanoter som finns.

Själv lägger jag hellre fler timmar på vattnet som rekreation för både själ och kropp än att bada med en för svår kanot. Kanske lite åt Flow-hållet som det stod om i senaste Paddling...

 

["W"]

Du har helt rätt. Alla behöver inte ha ambitionen att paddla ICF och för trådstartarens del tror jag att en modern turbåt på 5,2 med bra ergonomi är det bästa valet. Det jag har problem med är att kalla en ICF för något extremt och påstå att det är svårt och inte värt att lära sig när man inte själv kan, eller har upplevt en kanot som snabbt svarar när man trycker till med paddeln.

Till cyklar igen.
Ta en snorstyv racercykel utan tendens till flex någonstans, cykla fram till en backe och ställ dig upp på pedalerna och tryck till.
Gör sedan samma sak på en svajig MTB med en sunkig elastomerframgaffel.

Om du inte tyckte att det var en härligare känsla med racern kommer du antagligen inte tycka det är roligare med en ICF-racer jämfört med en turbåt heller.

Själv tycker jag både turbåt och MTB är jättekul men jag gillar också min CleaverX och min trippelreducerade snorstyva, och inte-ens-vibrationsdämpande Scandiumram

 

[K-Anka]

Ang Enhetstyp

W
"Kåre. På vilket sätt blir det mer rättvist av att alla paddlar samma modell? Är inte varje modell utvecklad för att passa någon persons vikt, längd, styrka, paddelvatten och övriga preferenser? Bortsett från att det inte skulle vara rättvisare med entypsklass vore det dessutom fruktansvärt tråkigt."

Vi slutade upp med att bygga tävlingskajaker mycket pga en stor investering i formar och teknik lätt blev bortslängt i takt med att reglementen ändras och att rykten florerade om vilken kajak som var snabbast. Éliten vill ju ha gratiskajaker och lön medans "wannabees" är få och ofta fattiga eller saknar mammor och pappor med feta plånböcker samt att klubbarna kanske inte heller njuter av att spendera på nya kajaker då klubbhuset är fyllt av gamla fd "snabba kajaker".

Jag tror att kanotsamfundet har skjutit sig själva i foten i och med att måttreglementen ändrats och fixeringen hamnat på snabba tider och tävling.

För att få bredd på sporten bör tygndpunkten ligga på gemenskap,hajk,friskvård mm. Sedan kommer det alltid finnas de som vill ha brottom och testa gränserna för vad material och person kan leverera, men vill vi ha denna utveckling?

För egen del tycker jag att vi har nog med konkurranstänkande i samhället som det är. Vi konkurrerar ijäl varandra och detta uppmuntras av våra slavdrivare och ägare.

Genom kajaken kan vi slippa detta för ett ögonblick, få frihet,kontemlation, soljus(D-vitamin) och vara i kontakt med vattnet som har en renande effekt på kropp och själ.

Utsvävande? OK

Jag tror dock att det är en filosofisk fråga om vilken väg kanotsporten skall gå för att inte mista utövare som dock är grunden för mitt och andras leverbröd.
Enhetstyper skulle vara ett sätt att få flera att paddla eftersom man inte behöver vara miljonär och akrobat för att få vara med och plaska.

Å andra sidan så är det kul med ett brett urval av kajaker.

Detta skulle förståss stävjats i tid och nu är det lite sent. Så naturen får väl ha sin gång och städa ut alla oönskade avarter både vad gäller förbund,klubbar, utövare, kajaker och tillverkare.

/Kåre

 

[Ace 374]

Jag har nog tagit ett för stort kliv inser jag efter 6 dagars (halva dagar) försök att paddla Eagle II:an, att gå från en P&H Orion som är lika stadig som en brygga, till den här lådan är kanske att överdriva, jag inser att man även måste ha rätt paddelteknik i en ICF racer för att kunna bemästra den, något som jag inte har, men det känns både rätt och roligt på samma gång, jag har kanoten i tankarna dygnet runt, jag justerar fotplatta och sits och studerar paddelteknik på nätet, samt sitter med frugans moppskaft på köksgolvet och försöker få till rätt rörelse, nu kan jag hålla mig flytande i ca: 15 min, med (mycket) låga stöd samt att jag kan paddla ett par hundra meter, och jag har varit till stor glädje för alla åskådare på stränderna, och du "Siven" tror du jag skulle fixa TCR:en som du säljer om jag lär mig Eagle II:an hjälpligt ?

 

[ulfjohansson]

...och du "Siven" tror du jag skulle fixa TCR:en som du säljer om jag lär mig Eagle II:an hjälpligt ?

Hej Pär!

Jag kommer också från bredare båtar och försöker jobba mig neråt..
Provade TCR:en härom veckan och den kändes mycket bra! Rank som en Tracer ungefär (samma skrovform..) lätt & lättpaddlad plus att jag satt riktigt bra, kort sagt - en rolig båt. Rekomenderas!

Tror att i stort sätt alla kan lära sig hålla balansen i den här typen av båt inom ganska kort tid, för att sen kunna lägga fokus på paddelteknik och styrka i stället. Alltså lära sig vinge (rekommenderas..), roder och sittställning ordentligt och därefter kanske byta upp sig till smalare..

Fast det det går nog med din metod också, bara man är tillräckligt envis - och du har ju redan kommit en bra bit på vägen!

/ Ulf

 

[lekajak]

Jag passar på att återvända till rubriken för tråden. Vilken den optimala maratonkonoten för en motionär. För min egen del ser jag att det varierar väldigt över tiden. Och det är väl det fina. När jag började för något år sedan var VKV Eliten en bra kompromiss. Nu är det en Maraton Swift men jag längtar efter rankare. En del av spänningen med paddling är ju möjligheten att utvecklas i material över tiden. Rankare kajak, högre sits, längre paddel, större paddelblad och så vidare.

Det känns bra att det inte finns någon bortre gräns, som jag kan se, när det gäller tex rankare kajak: Jag är ytterst tveksam till att jag någonsin skulle ha tid att lära mig hanter en ICF racer. Men utmaningen retar tävlingsjävulsen i mig. Kanske att det ändå kan gå......

Kort och gott. Att det inte finns någon optimal maratonkanot för mig som motionär ser jag bara som en härlig utmaning. En resa utan slut är ju trevligt. Särskilt när resan är själva målet (eller vad nu Karin Boye sa).

/LaRs