Optimal maratonkanot för en motionär

[Makker]

Billigt alternativ

Jag är gammal racingpaddlare och har inga problem att paddla en ICF-racer.
Nu är jag motionär och träningspaddlar mycket i skärgården, jag ville ha något lite stadigare och som man kan hålla sig lite torrare i när det är motsjö.
Jag hittade en gammal tävlingskanot i klubben som skulle slängas. Den är förmodligen från 50-60 talet och heter Sprinter. Jag plastade över lite skavanker och målade den vit.
Den är perfekt för mig att paddla i skärgården med, jag kan paddla avslappnat även när det går lite sjö och den går inte rakt igenom vågorna. Och så är den lätt , bara12 kilo.
Det finns säkert många sådana kanoter i klubbarna som inte används som man kan få köpa billigt.

Och på vintern paddlar jag en Rigel, den är stadig och så är den hyfsat snabb upp till tröskelfart.

Alla kan lära sig att paddla ICF-racer men det är helt klart svårare när man är äldre.
Det tar ett tag även för ungdomar att bli helt säkra i en sån.
För mig tog det 7 år innan jag kunde paddla helt avslappnat i besvärlig sjö även på vintern.
Nu har jag tappat den känslan och det självförtroendet men nu vill jag inte riskera något så nu väljer jag stadigare kanoter på vintern.

/Pär

 

[PAF]

Den optimala kanotkanotistens klagan........

....så hur skulle SKF behöva förändras för att passa gruppen optimala kanotkanotister? och vad skulle SKF tjäna på att anpassa sig till eller ge plats åt optimala kanotkanotisterna?

Finns ju cuper i all möjliga former, långa och korta lopp, klubbar inom varje gren så vad är det egentligen som fattas, förutom personligt engagemang från varje individ som fastnat för motionsformen. Inte mer bloggar, inte fler forum utan mer träning

Sedan kan man ju få en viss elitistisk känsla av deras hemsida men det tycker jag definitivt inte är fallet på klubbnivå där man verkar, det skall vara KUL.

Hur många har DU fått att börja med paddling i år? < börja där

 

[Anders262]

Japp alla blir saliga på sin tro.

Själv började jag paddla i barnvagnsinsatts på botten av en cannadensare för att sluta i en fd tävlingskajak med 5cm upphöjd sits. Med längtan såg jag fram i mot höststormarna då jag fick min berusning genom att utmana min förmåga så mycket som möjligt. Det är en obeskrivlig kick att hantera en rank kajak i sjön på toppen av sin förmåga.

Dvs med rätta handgreppen går det att ordna ett härligt sprut, som ger avkoppling och välbefinnande. Lek med sig själv och utforskande av sin kropp kan vara utvecklande och härligt men delad glädje är dubbel glädje och onani bär aldrig frukt.

Hela våran kultur bygger på strävan efter den ultimata egotrippen och inte på att känna harmonin i samhörigheten och gemenskapen. Jag för min del känner en fruktansvärd tomhet då jag inte lyckas att dela min egokick med andra.

Så skall vi då belöna den individ som mest skiljer sig från flocken och onanerar flitigast med en guldpeng (Mammons sym(baal)) eller skall vi uppmuntra de motsatta krafterna kärlek och gemenskap.

United we stand. Devided we fall. Together we can stand tall. Var det visst någon som sa.

Skall vi då uppmuntra något sjukligt eller skall vi sträva mot hälsa, gemenskap och kärlek.

Ökad specialisering driver oss längre från varandra, orsakar klyftor och minskar förståelsen och omtanken om varandra. Kallar du detta utveckling och positiv stress Siven? Ung som farbror Orwell skulle kunna ha uttryckt sig typ ”fredbevarandekrig”. Visst kan man nå kickar på olika vis tex droger, teaterintresse, bingolotto, musik etc. Vissa konstruktiva och andra destruktiva men målet är väl trots allt välbefinnande och gärna tillsammans med andra.

Jag känner en djup förståelse för de som blir/är kajaknördar eftersom jag är en själv. Dock inser jag att det inte är något att uppmuntra till sin spets eftersom jag varit där och vänt.

Kanske är det de som hela sporten handlar om dvs en balans och i det här fallet mellan individuella och kollektiva behov.

Kåre ;-)

Härligt flummigt inlägg Kåre! Visst var allt bättre förr? Själv är jag nöjd med att paddla runt i min havskajak och saknar helt sportsliga ambitioner. Vad gäller din missuppfattning om att Sivens strävan efter personliga resultat skulle stå i motsats till gemenskap är du helt ute och cyklar. Genom sin målinriktade satsning och engagemang har han inspirerat och hjälpt de yngre förmågorna i klubben framåt, vilket hjälpt till att skapa en fantastisk gemenskap och klubbkänsla. Det handlar mer om personlighet och engagemang än vilken typ av kajak man paddlar. Tex behöver det faktum att man paddlar en VKV inte innebära att man är en gammal enstörig stofil med skägg. ;-)

 

[PAF]

på tal om enstöringar med skägg...kolla in filmen om DKM+ 2008. Rätt kul att titta på.

 

[ulfjohansson]

Hur många har DU fått att börja med paddling i år? < börja där

I MKK hade vi 15 nybörjarkurser med över 200 deltagare i somras och vi är över 30 st medlemmar som har hjälpt till med att ro i land det. Av dessa väljer kanske hälften att gå med klubben, en del paddlar vidare själva och vissa tyckte det bara vara roligt att prova på. Väldigt sällan som man träffar någon som inte tyckte det var sk-tkul. Dessutom har vi en årlig kanotskola med över 20 ungdomar..
Så några stycken har vi nog lurat in i paddelträsket ..

Men till saken, av klubbens dryga 500 medlemmar är det bara ca en femtedel som har något som helst intresse att stödja SKF - ungdom, tävling och drakbåtspaddlare. Resterande motions, långfärds, hobby eller vad man nu ska kalla dem-paddlare vet inget/bryr sig inte om förbundet. Rätt ömsesidiga känslor kanske..?
Däremot får de ju vara med att betala kalaset - både genom medlemsavgifter och de egenavgifter som förbundet har valt att ta ut av klubbarna. Och om SKF inte väljer att på något sätt engagera dessa grupper tror jag snart att en stor del väljer att gå ur - antingen förbundet eller klubben..

Nu börjar det lukta rejäl trådkapning va..

/ Ulf

 

[Stuvarn]

Tycker det är kul att med muskelhjälp ta sig fram på vattnet å på vägen! Är jag i skogen så får det bli en renodlad MTB gärna med fjädrande framgaffel(som är låsbar) på landsvägen blir det en lätt fin racer gärna i kolfiber med lätta snabba hjul(få ekrar,16st) å när jag motionspaddlar i min sjö(Kåsjön) sitter jag gärna i nån lätt fin motionskajak typ Vajda CivetCat! Paddlar jag i havet blir jag salig i mina lite längre havskajaker(570-615)
Men var å en får hitta sin nivå! Jag har hittat min

Mvh Janne!

 

[PAF]

trådkapning...njae

klubb eller inte, SKF eller inte, jag hoppas att de flesta upptäcker att köra motionspass i kanot i grupp slår allt jämfört med soloträningar som möjligheten att lära sig teknik, träningspass, ligga på våg, göra ryck och berätta dåliga skämt mellan intervallerna.

precis tillbaka från 90 min pass innehållande 10 x 5 min fart 3 med ungdomarna i klubben, först med dimma över vattnet och senare under stjärnklar himmel. Blev jagad av irriterad svan och sedan av fladdermöss som trodde vattendropparna från paddeln var insekter. Att inte se vattenytan gör att man kan fokusera på tekniken Ingen kan påstå att motionspaddling inte innebär en massa naturupplevelser.

 

[K-Anka]

Flum x2?

Klarspråk!

Bara små barn, fyllon och narren vågar säga att kejsaren är naken. Jag har väl lite av varje i mig.

Narren: http://video.google.com/videoplay?d...125&ei=-V3cSM6oC4vEiAL255ifCw&q=George+Carlin

Frågan är om vi skall stödja verksamhet som denna :
http://www.matthewdelooze.co.uk/readarticle.php?article_id=42

/Kåre

 

[wildenstam]

Renodla verksamheten

Personligen tycker jag att kanotförbundet enbart ska syssla med bråttompaddling, myspaddling passar nog bättre hos till exempel Friluftsfrämjandet (om det nu behövs ett förbund för det) .
Då kanske man kan bli bra på det man håller på med och inte försöka tillfredställa alla viljor.

Erik (som älskar alla former av paddling! ...om det ingår kolfiber;-))

 

[srpp]

Klarspråk! Bara små barn, fyllon och narren vågar säga att kejsaren är naken. Jag har väl lite av varje i mig.

Bäste K Anka,

Det där med fyllo o narr är möjligen en bra självinsikt. I övrigt har jag, tyvärr, svårt för den som bedömer och berömer sig själv.

Det övriga flummet i ditt inlägg kan jag förstå, men knappast hålla med om. Analysen är personlig (gott så!), men generaliseringen är ingalunda säkrad.

Du har möjligen hittat en kejsare, din kejsare. Denna kejsare finns inte alena eller för alla, det finns många, och den jag tror att du har sett är dock knappast naken om du frågar mig (fel slutsatser). Har narrhatten glidigt ner framför ögonen?

En sak måste jag verkligen ge dig i ditt fluminlägg, och det är det enda riktig klara i texten (appropå "klarspråk"): Grattis till dig att du har hittat bort från racingkajakerna - du verkar ju helt nöjd med att ha det bakom dig. Glädjande besked.

Annars tycker jag att du började himla bra: Alla blir saliga på sin tro.


---------------------------------------------------
Ett tillägg: jag personligen avstår helst från att nyttja onanimetaforen då jag finns i situtationer där jag kan möta mina kunder. Men så jag ju mig varken som varken narr eller fyllo...

 

[ulfjohansson]

Personligen tycker jag att kanotförbundet enbart ska syssla med bråttompaddling, myspaddling passar nog bättre hos till exempel Friluftsfrämjandet (om det nu behövs ett förbund för det) .
Då kanske man kan bli bra på det man håller på med och inte försöka tillfredställa alla viljor.

Erik (som älskar alla former av paddling! ...om det ingår kolfiber;-))

Frågan är väl bara vem som ska finansiera förbundet. Ett tag tog dom in pengar på alla drakbåtstävlingar runt om i landet (och som inte heller fick någon direkt del av kakan..), medan det känns som att nu har myspaddlarna tagit över betalningsansvaret..
Personligen tycker jag nog att det vore lite trist om det splittrades upp - dels håller jag ju själv på med båda sorternas paddling, men framförallt så tror jag faktiskt att paddlingssporten som helhet skulle förlora på det. Vi behöver bredden och jag tror att alla parterna kan tjäna på det (och inte då ekonomiskt i första hand.. ).

Men om man ska återknyta till den ursprungliga tråden nån minut..
Har ju också funderat mycket på den "optimala" kanoten men börjar nog mer och mer komma fram till att den finns inte - eller rättare sagt att alla kan vara det. Det viktigaste är att den är kul och att man trivs i den, så den blir paddlad - mycket!
Sen utvecklas man ju ofta (eller förhoppningsvis i a f) och då kanske man byter upp sig, eller ner, eller åt sidan..

Tänkte på det under sista sträckan på DKM+ när vi låg 4 rätt trötta killar i en klunga som bestod av; en stabil tävlingskajak, en surfski, en turbåt (tror jag) och mitt hemmabygge.. Snacka om olika kanoter! Och alla var väl ungefär lika nöjda/trötta och jag tror inte nån hade kunnat paddla en enda sekund snabbare..

Men skriver helt klar på om paddling & kolfiber!

/ Ulf

 

[srpp]

Lite mindre off topic:
Fan va bra det kändes i turbåten igår!!
(Efter en "ynka" centimeters men succeartad sätessänkning.)

Ut å paddla gott folk!!