Optimal maratonkanot för en motionär

[srpp]

520-kajaken (teoretisk skrovform) tot drag (enligt teoretisk beräkningsmodell):
5,5 Knop =>7,27

560-kajaken (teoretisk skrovform) tot drag (enligt teoretisk beräkningsmodell):
5,5 Knop =>7,03

Stabiliteten är konstanthållen ("liknande").

En bra dag för 10 km kan en "elitmotionär" på plattvatten hålla 5,5 knop (10,2km/h). Eller hur?
En riktigt bra dag går det klart fortare...

Om vi minns Jannes ursprungsfråga här för ett tag sedan, ungefär:
"Varför är jag snabbar i min långa än i min korta?"
Det fanns då liksom nu flera svar... Just den ovanstående jämförelsen mellan två teoretiska skrovformer jämförda i en teoretisk modell adderar ytterligare ett svar. Som kanske kan formuleras som följer:
"Kanske för att den långa skapar mindre motstånd än din korta i ditt hastighetsintervall. Teoretiskt sett, det är möjligt att det är så."

Jag tackar csj för hjälpen!

 

[hassex]

Man kan självklart inte räkna ut hur fort ett skrov kommer att gå i vattnet. Program som Kaper är mer en sifferlek. Dock ger det förstås en viss basic förståelse som kan vara bra.

Program som Michlet är bättre men dom är fortfarande väldigt primitiva. I princip ger de svar på hur fort skrovet går vid en specifik fart på en spegelblank yta. Som vi alla vet är verklighten inte riktigt så

Storheten med folk som Frank Bethwaite är att han kombinerade teoretiska kunskaper med praktiskt testande. Han gjorde enorma mängder släptester med dynamometer efter båt vid olika sjötyper.

Denna typ av basforskning har aldrig gjorts vad jag vet för tävlingskajaker.

Hans Friedel

 

[srpp]

Man kan självklart inte räkna ut hur fort ett skrov kommer att gå i vattnet. Program som Kaper är mer en sifferlek. Dock ger det förstås en viss basic förståelse som kan vara bra.

Fundering ett:
"...kan självklart inte ..."
På vilket sätt är det självklart?

Fundering två:
Ovanstående sifferlek gav en teoretisk jämförelse. Kanske också en basic förståelse. Frågan till dig är om du anser att det överhuvudtaget går att dra några slutsatser alls... Är det högst osannolikt att jämförelsen har koppling till verkligheten, eller är det lite lagom sannolikt att jämförelsen har koppling till verkligheten?

 

[ulfjohansson]

... Är det högst osannolikt att jämförelsen har koppling till verkligheten, eller är det lite lagom sannolikt att jämförelsen har koppling till verkligheten?

"Lite lagom sannolikt att jämförelsen har koppling till verkligheten" låter lite Tage Danielsson tycker jag - och det är väl så man hoppas att ens ritningarna förhåller sig..

Annars är väl Hasse på rätt väg - det är väldigt svårt att r ä k n a ut hur det kommer att funka. Eftersom kajaker rör sig i allt från plattvatten till grov sjö, motorn varierar så mycket i styrka och kraftkällan/tyngdpunkten sitter dessutom aldrig still.
Och det finns som sagt nästan inga pengar att tjäna i branschen..

/ Ulf

 

[csj]

Har märkt att långa kajaker verkar få för lågt motstånd i KAPER. Ofta lönar det sig att gå över 6 m längd om man har ambition att hålla lite högre fart så nog skall man ta det mer som ett riktmärke. Men nog tror jag att man kan få ut lite mer information än att det bara skulle vara en "sifferlek". Det ligger ju en hel del jobb bakom KAPER...
De kajakritningar som jag bifogade ger låga värden i KAPER och de ligger ganska nära i form vad de välutprovade turracerna har för form (utan att direkt ha mätt upp de).

Angående längden skulle man kanske kunna tänka sig att en lite längre kajak skulle gynna en tyngre paddlare där en större vattenvolym skall tryckas bort. OBS det gäller nog i första hand för de som har behov av stabilitet och därav vill behålla en viss bredd. Sen är ju max rekommenderade vikten på paddlare för turracerna ofta satt till 90-95 kg och ligger man på max last borde den sätta sig lite tidigare än om de skulle byggas med samma skrov men förlängda?

 

[Stuvarn]

Jag tycker jag fått svar på min fråga!

Jag köper Patric`s summering att jag troligtvis är snabbare i mitt fartintervall å i mina paddelförhållande å med min "usla" teknik i den lite längre kanoten/kajaken
Underbart när teori å praktik kommer till samma slutsats!
Jag är i alla fall nöjd tills nån "bevisar" det motsatta

/Janne

 

[srpp]

Jag är i alla fall nöjd tills nån "bevisar" det motsatta

Bra att du är nöjd.

Hoppas du har en nypa salt med bara... För den här utredning lär bli den sista...
Våra vänner på design&beräkningsfronten är nog (lite sunt) Tage Danielsson-skeptiska till sån här teori, så de lyckas nog knappast uppbåda energi för "bevis" hit eller dit.
Med nypa salt tror jag tror att du är safe!

 

[Kjell Lundgren]

Jag kan sent omsider konstatera att min upplevelse är likande som Stuvarns, helt empiriskt utfört, d.v.s. på vatten:
- Snittfarten ligger på 9.5-10 km/h min "snabba långa vita", d.v.s. Extreme (25kg). Stabiliteten är numera god, och jag kan hålla denna snittfart även vid lite sjö.
- Snittfarten i min för säsongen inköpta "gubbracer" Marathon Swift (10,3kg) är 10-10.5km/h förutom några "glitchar" där jag kommer av mig, tappar rytmen m.m. Dessa gör att totala snittfarten över en mil oftast blir något litet lägre än med Extremen.

Pulsen ligger något lägre i Swiften, och visst går den att svänga smidigare, samt accelererar bättre. Sittställningen är inte så stor skillnad, möjligtvis något högre i Swiften, trots att jag har racingsitsen i det lägre läget. Paddeln är densamma, Bracsa IV Max.

Men, detta gäller bara i lugnt vatten. Stabiliteten är mycket större i Extremen. Det borde inte vara så jättestor skillnad, men jag kanske ligger vid övre viktgränsen för Swiften (95kg + kläder). Det kanske bara är att nöta en säsong till för att få bort balansspöket ur huvudet, för jag är rätt säker på att det är där det sitter. Då borde jag rimligen kunna köra Swiften 0.5km/h eller mer snabbare även över totala sträckan, och också våga mig utanför Fyrisån även om det inte är bleke. Jag klarar ju sträckan mellan Fyrisån och klubben även om det plaskar lite, och båtar saknas det inte i ån.

Sammanfattningsvis upplever jag liknande som Stuvarn, och har slutit mig till att det är balansen som (hittills) gör skillnaden. Allt via upplevelser på vattnet och GPS-data. Inte en enda teoretisk beräkning!

 

[srpp]

Dessa gör att totala snittfarten över en mil oftast blir något litet lägre än med Extremen.

Blev det ett "än" för mycket, eller växlade du siffrorna Kjell?

 

[Kjell Lundgren]

Blev det ett "än" för mycket, eller växlade du siffrorna Kjell?

Nej. Förtydligat, är det så att TOTALA snittfarten, med avbrotten i rytmen, över en längre distans är lite lägre i Swiften jämfört med Extremen. Förhoppnigsvis det omvända nästa säsong.

 

[hassex]

Alla sådana här program förutsätter att vattenmolekylerna snällt radar upp sig i täta led efter skrovet.

Utan praktisk provning blir det bara sifferlekar. Froude, mannen bakom Cp-värdet levde på en tid när man åkte häst och vagn.

Moderna performans program liknande fenita ellement program börjar väl hamna hyffsat rätt.

Janne är väl annars på rätt väg man måste helt enkelt ut och testa. Dock är "testpaddlare" ett väldigt trubigt instrument bäst vore om man kunde ha någon typ av "mekanisk" testare typ släptest efter båt.

Hans Friedel

 

[srpp]

Alla sådana här program förutsätter att vattenmolekylerna snällt radar upp sig i täta led efter skrovet. Utan praktisk provning blir det bara sifferlekar.

Froude, i häst och vagn, kom också framåt? Lite långsammare bara?

Nä, Hassex, jag kan inte detta, men är praktiker nog för att haft nytta av grova teorier.

520-kajaken: 5,5 Knop =>7,27 i tot drag
560-kajaken: 5,5 Knop =>7,03 i tot drag

Jag tänker så här: 7,27 och 7,03 är så nära varandra så att teorins brister gör att vi inte kan säga något om vilket skrov, under övrigt lika randvilkor. Vi kan tro eller inte på detta att den långe indikeras som mer lättdriven. Teorin är inte stabil nog för att veta. ("Jag tror det")

Om siffrorna hade varit (jag hittar på) 7,27 och 7,19 så kan vi mer en instabil teori inte överhuvud taget dra slutsats av denna indikation. ("Ingen jävla aning!")

Om siffrorna hade varit (jag hittar på) 7,27 och 6,19 så kan vi trots instabil teori rätt så säkert luta oss mot denna indikation. ("Jo, så är det!")

Så tänker jag... Förvisso utan känslor för teorins brister. Jag är helt på det klara med att man inte kan lita på en siffra, absolut sett, för ett enskilt skrov så har de inte mycket värde överhuvudtaget. Men relativt sett , som jämförelse mellan två skrov, så borde de ha något värde tänker jag. Om åtminstone modellens siffror visar på stor skillnad, vad det nu är...

Meningen, den näst sista ("Men relativt sett...") skall ses som en fråga till någon med känsla för feeling. Det är inget påstående även om det ser ut så.