Olycka med trangiakök och elever igen

Förståelse för eld och bränslen behövs

Är det vindstilla, vindskyddat eller måttlig ventilation så kan det bli svåra skador även med ett felhanterat eller trasigt gaskök. Har vänner som fick ligga inne för brännskador efter en sådan olycka de kom ut utan ögonbryn och hälften av håret.
 
Från elevens behov (det är ju dom som skall använda prylarna) så blir det spritbrännare för att det är billigare för skolan - det finns ingen annan fördel för en vanligt tonåring. En gasbrännare i trangia går fortare, bränslet väger mindre och det blir mindre kladd och söl i maten. Gaskök är garanterat inte mindre säkert än spriten - högst troligt säkrare.



Det blir korv och makaroner snabbare, och man har inte lärt sig mindre för att man använt gaskök. Skall man lära sig mer är det att laga mat över öppen eld som verkligen är en utmaning!



Att det kan vara kul att experimentar som vuxen är liksom en annan sak.



/Andreas
 
När det gäller skolor/liknande organisationer så torde prisskillnaden mellan ett Trangia utan GB74 (men med spritbrännaren) och samma Trangia med GB74 (också med spritbrännaren - av någon outgrundlig anledning) säkerligen ha stor påverkan - när vi talar om inköp i klassuppsättning. Såvitt jag kan se just nu så är skillnaden ca 465 kronor per Trangiakök för att få med GB74'n. Då har jag jämfört det enklaste kitet, dvs -1 i alu på Trangias egen webshop. En avsevärd merkostnad om du ska prata en klassuppsättning (10 kök?) förbi bönräknarna på budgetavdelningen. Min gissning är att merkostnaden helt rått stryks bort - trots den avsevärt ökade säkerheten för eleverna/nybörjarna... Jag önskar att det inte var så världen fungerar...
/Odd

Engångskostnaden har nog mindre betydelse jämfört med slitage på grejerna och smidigheten att enkelt veta hur mycket bränsle som finns kvar. När packningar och gängor tar slut så ökar också riskerna med gasen.
 
Lågan kan aldrig gå in i gasbehållaren - man kan peta in ett gruskorn i ventilen på en gastub så.den pyser gas.

Finns inge syre där inne.

Sätta eld , lågan brinner en liten bit i från där den blandats till luft.

En spritflaska får lätt en exposiv blandning ovanför vätskeytan.
 
Konsekvenstänket hos människan är inte färdigmoget för än i 22-23 årsåldern, hos vissa verkar det aldrig mogna...

Var med i lumpen om en som skulle fylla på brännaren till snuskburken med T-röd från en 20 l jeepdunk som inte hade mycket kvar i sig, det blev en bra "POFF!" och någon liter brinnande T-röd som sprutade ut. Var bara tur att ingen stod i vägen. Jag hade hört om att detta kunde hända, men aldrig råkat ut för det under friluffsandet innan lumpen, men det gjorde mig än mer försiktig med bränsle till köken.
 
Engångskostnaden har nog mindre betydelse jämfört med slitage på grejerna och smidigheten att enkelt veta hur mycket bränsle som finns kvar. När packningar och gängor tar slut så ökar också riskerna med gasen.

Hur många gånger används sådan kit i en skola? 10 ggr per år kanske - förmodligen betydligt färre med tanke hur sällan sådana arrangemang sker.

Med det resonemanget ovan skulle en gasköks-kitt inte hålla ens en vecka vid en mer seriös 3-veckors-camping och det vet allihopa att det håller mycket mer än så - på en och samma O-ring - vane-campare har säkert montera flaska över 1000 gånger på en och samma O-ring och gänga...

I lumpen fick man också lära sig att kontrollera utrustningen före innan aktivitet eller vart fall innan användning - det kan vara en nyttig utbildningspunkt när man gemensamt går igenom innan användande av kök, läraren/utbildaren får givetvis ha med sig extra O-ringar och annan reparations-utrustning för det som kan fixas i fält. - och momentet också att läraren kontrollerar den monterade köket innan 'eldningstillstånd'

Det handlar att kika i hur O-ringen ser ut - att slangen verkar frisk, kranar går att öppna och stänga etc. - sedan gå igenom montaget - flaskan skruvas på med ventilen uppåt!! (vet att många missar på det), förklara att den lilla puffet och pyset är normalt och man vrider sig snabbt förbi det tills det tystnar igen, påpekar det här med att gängor kan skära och aldrig att dra till med våld om det blir trögt lång innan det går i botten, utan istället backa och hämta hjälp, att lyssna, att lukta vid anslutningen om det luktar apa efter monteringen - detta görs innan första lågan tänds och det kan läcka och pysa hur mycket det vill innan dess utan att faran är höjd.


Att läraren går igenom den lånade utrustning innan utflykten, provmontera gänganslutningarna med en provflaska för att se att gängorna inte verka för slitna och sortera bort det som är skadat/för slitet innan utflykt bör också vara i arbetsinstruktionen och att det blir gjort är verkligen en yrkesansvar och jag tror att i väldigt många fall är just den delen som brister pga. sk. tidsbrist. - och missade kontroller pga. tidsbrist är inte en giltig ursäkt här - visar bara att man inte förstått vad som är viktigt och vad som är _verkligen viktigt_!!

Inom militär handlar det väldigt mycket att vårda och kontrollera utrustningen före och efter aktivitet att åter igen vårda och kontrollera utrustningen, tvätta bort överkok etc. samt veta vad som gått sönder. - förr i tiden så hade man på skolorna en kombinerad vaktmästare-lagerkille och alltiallo som skötte om sådana saker, hade kontinuitet och visste status på tex utrustning och supportade lärarna med utrustning, fixade och gick igenom när så behövdes. dvs motsvarande rollen som kvartersmästare inom militären (den rollen är i högsta grad kvar och inte bortrationaliserat inom militären - av den enkla anledningen att det fungerar inte annars) Att man inte har den rollen idag på skolorna betyder att lärarnas ansvar ökar i motsvarande grad i förberedelsearbetet.

Bedömningen om bränsle räcker gör man med en våg - är det under en viss vikt så vet man att det inte räcker för en dag session, antingen lämnas de hemma eller så har man med några flaskor i reserv att byta ut när det slocknar helt i köken - det bedömt på mognadsgraden på gruppen som skall använda utrustningen.

Med tanke på temperaturen vår/höst så bör man helt köra primus vinterbränsle för att minska risken med dålig fart på köket och strul och oro som kan medföras av det.
 
Läst igenom tråden och utan att gå in i diskussionen huruvida den ena är farligare än den andra så tycker jag fortfarande att sprit bör vara skolornas alternativ. Nu är jag nog lite partisk då jag själv använt T-röd i 30 år utan en enda liten olycka, men sen är jag ju aldrig stressad när jag har tid att använda spritköket. Förra året var första gången jag gick över till gas-kök.
Om man i skolorna lägger ner all tid som xxargs är inne på till spritköken så kan eleverna få en bra förståelse för faran med eld. En förståelse som gör att de på egen hand kan lära sig hantering av gas, omvända förhållandet är inte detsamma om jag förstått tråden korrekt och med min egna kunskap. Skolans uppgift (och föräldrarnas ...) är att visa på och förbereda barnen så att de så småningom på egen hand kan klara främmande situationer som uppkommer i livet.
Men detta resonemanget bygger ju på att personalen som är med barnen själva har kunnandet samt intresse och tid för det vilket inte alltid verkar vara fallet idag (så klart med undantag), ska man då sluta helt med att "slösa" kapital på att träna barnen i friluftsliv och överlämna detta till familjen vilket jag tror skulle öka på skillnaderna på vilken typ av människor man möter i utelivet, en diskussion som hanteras i andra trådar. Själv uppskattar jag när man ser personer som "eribur" som försöker få in friluftslivet som en del i undervisningen, och ifall möjligt så verkar det vara en vettig ide att ta hjälp av brandförsvaret för att visa på faran men hellre undervisa i faran än att gömma den.
 
Jag tycker ju att den enkla lösningen med sprit-trangia är att inte ge eleverna flaskan. Brännarna ska fyllas på en särskild plats 5-10 meter bort från köken så brännaren måste bäras dit för att fyllas.

Där har man också lämpligen en mätkopp att fylla med så man inte fyller mer eller mindre än vad som behövs. (Det bör ju inte vara några problem att empiriskt prova sig fram till hur mycket som behövs.)
 
Jag tycker ju att den enkla lösningen med sprit-trangia är att inte ge eleverna flaskan. Brännarna ska fyllas på en särskild plats 5-10 meter bort från köken så brännaren måste bäras dit för att fyllas.



Där har man också lämpligen en mätkopp att fylla med så man inte fyller mer eller mindre än vad som behövs. (Det bör ju inte vara några problem att empiriskt prova sig fram till hur mycket som behövs.)


Då kan man lika gärna skita i denna ”övningen”, inte konstigt att dagens barn aspirerar på ”The Darwin Award” i parti & minut...
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg