Nybörjare med många utmaningar framför mig!

Hej!

Jag är en kille/man, 25år, som är typisk stadsmänniska. Jag är uppväxt i lägenhet hela mitt liv och jag har haft lite obehag för att vara ensam i hus och skog.

Med tiden har jag känt att jag måste komma ut och ifrån stan då jag känner en enorm frid i skogen och vara ute och utmana mig själv fysiskt.

Jag hade älskat att bara kunna ta med mig packning och slå upp mitt tält (då jag faktiskt har införskaffat mig det) och njuta av naturen över någon natt.

Problemet för mig är att jag under min uppväxt varit rätt så mörkrädd. Det börjar gå över lite men jag tycker fortfarande det är obehagligt att vara ute i skogen när det mörknar. Detta är ju såklart ett relativt stort hinder då det inte är så mycket gatulampor i skogen, hehe.

Har ni upplevt liknande och hur har ni kommit över det?

Min tanke är att utmana mig själv och för att köra lite mer safe till en början tänkte jag åka ut till en släkting som bor på landet. Där tänkte jag slå upp mitt tält och vara helt själv under en natt. Det är såklart inte som att tälta mitt ute i skogen men jag kommer fortfarande vara ensam och det kommer vara mörkt och med alla ljud och dyl som hör natten till.
Den lilla "livlinan" jag har om jag skulle få panik är att jag kan ta mig bort till deras hus.

Vad tror vi om detta?

Jag har ingen av mina vänner som är intresserad av att börja vandra eller ut i naturen på det viset jag vill. Däremot har jag några kollegor som är väldigt vana vid vandring men de är i en helt annan liga än mig :p

Tar tacksamt emot alla tips och idéer och önskar er en trevlig kväll/dag (beroende på när ni läser detta).

Tack på förhand!
 
Kul att du vill ge dig in på "okända" områden av livet, öppna dina sinnen för nya intryck och vidga gränserna för din frihet - för det är ju det det handlar om. För mig är det alltid förknippat med starka lyckokänslor. Känns som du tänkt ut en bra strategi för att ta dig över de första trösklarna.

Det finns ett par fina trådar om liknande och närliggande funderingar på detta forum, till exempel den här och den här.

Skall jag försöka bidra med någon ytterligare fundering, så skulle det kanske vara detta:
Det är faktiskt inte något krav på att man skall trivas just "i skogen" - det är ju där det blir som mest mörkt och instängt. Själv trivs jag faktiskt högst måttligt, föredrar absolut att ha mycket luft och långa siktlinjer omkring mig, och det kanske gäller dig också? Det kan mycket väl vara så, att känns bättre, och att du har mer "kontroll", om du slår läger högst upp på en öppen kulle eller en klippa vid havet. Eller rentav uppe på fjället...?

Det är ju långt dit, men för någon längre/mer självständig tur kan du ju sikta på våren/försommaren, då blir det ju inte särskilt mörkt särskilt länge på öppna ställen (beroende på var i Sverige du bor såklart).

Lycka till från en annan rännstensråtta ;)
 
Erfarenhet

Tjena. Låter som du har läget under kontroll. Trotts allt så e det väl i trädgården vi flesta frestade på att sova ute, hur extrema vi än är i nuläget.
Och angående dina kollegor så tror jag inte att dem backat för en helgtur i skogen. Dem små äventyren är något i hästväg dem också. E ofta där man testar den nya utrustningen, elr gör något lite järvare än vad man gjort på fjället för att testa konsekvenserna. Och då har du ju dessutom två att luta dig tillbaka på under turen om du känner dig obekväm elr rädd. Kan va bra träning för dem andra också, om inget annat så individuellt med en svagare länk i gruppen.
Lycka ti!
25 åringen, uppväxt i vildmarken.
 
Tack så jättemycket för era svar! Jag känner att jag nog är på rätt väg i alla fall :)

Joanna: Jag ska kolla de andra trådarna du tipsade om! Och det var faktiskt bra tips du slängde in där själv också om de mer öppna ställena. Jag bor nere i Helsingborg så här är egentligen inte så överdrivet mycket skog men ändå ;D

Seam: Du har rätt där! Jag kanske ska hänga på dem ändå, då är man inte själv i alla fall :) Och så är det ju som du skriver att de kanske vill testa lite annat också än bara de stora rutterna!

Tack igen för era svar! Jag fick mer skjuts i rätt riktning nu :)
 
Du verkar sansad och förstår att krypa krävs före det att man springer. Det kommer att gå utmärkt.
go tur och välkommen in i gänget!
 
Mörkrädsla tror jag aldrig går över helt och hållet, det är en alldeles för användbar instinkt ur evolutionär synvinkel. Jag var ute i skogen för någon vecka sedan sent på kvällen med pannlampa och gick i kanten av ett gammalt hygge när jag hörde något tungt som brakade runt ca 30 - 40 meter från mig. När jag tittade ditåt så såg jag ljuset reflekteras i två ögon, som var helt stilla i ett par sekunder, sedan försvann de medan det brakade lite till, och sedan dök de upp igen några meter därifrån. Jag fortsatte att gå längs hygget och då och då hörde jag hur det brakade och när jag tittade så hade ögonen flyttat sig en liten bit till, och glodde fortfarande rakt mot mig. Det fortsatte i ett par minuter.

Jag förstod ju att det var en älg, men det hjälper inte riktigt. Man blir rätt nervös ändå.
 
(...) Jag bor nere i Helsingborg (...)
Lyckoost!
Föreslår en klar månskensnatt längst ut mot havet kring Kullen eller Hovs Hallar*. Risken att råka ut för en gloende älg à la anle är försumbar ;)

* Inne i resp. reservatet ä det dock inte lovligt att tälta, men det finns många vackra platser därikring.
 
Jag har några knep:

1. Att bara sluta tänka på läskiga saker är jättesvårt. Att börja tänka på något icke-läskigt är lättare. Se till att sysselsätta fantasin så mycket att det inte finns så mycket plats kvar för läskiga tankar. För mig fungerar det bäst att klura på hur någon apparat fungerar, eller olika sätt att konstruera saker. Välj något som intresserar dig.

2. Det kan faktiskt vara mysigt att vara lite rädd. Känn efter och försök hitta den känslan. Träna i mer bekanta situationer, som t ex när du ser en läskig film. Sen när du är rädd på riktigt kan du försöka plocka fram den känslan. Det ger i alla fall mig en känsla av kontroll.

3. Om jag verkligen anstränger mig kan jag tro på nästan vad jag vill en begränsad period (t ex 20 minuter när jag ska somna ensam i ett tält). T ex att det faktiskt inte existerar björnar i Sverige.

4. Försök se framför dig hur det läskiga försvinner. Blir du rädd för att det är en björn i närheten så föreställ dig hur den upptäcker att det stinker människa och strosar iväg åt ett annat håll. Fortsätter ljudet ändå är det säkert bara en jättegullig ekorre. Eller vad du nu föredrar att tro att det är.

Jag är en riktig fegis egentligen, men jag brukar låtsas att jag är modig. Med lite träning går det riktigt bra.
 
Bra att du är så ärlig! Jag känner igen mig i det du upplever och känner.

I början när jag började att sova själv ute i skog och mark var jag extremt nojjig, tog ofta med mig telefonen som jag försökt ladda under dagen och kolla på en extremt tråkig kortfilm som jag försökte somna till :) Jag sov även med en kniv i närheten som extra trygghet, inte för att jag tänkte skada någon men det var ändå en trygghet.

Idag så räcker det för mig att jag har en ljusstav tänd i tältduken, brukar tänka på att det bara är djur som går ute i skogen när man tycker att det är någon som går precis utanför tältduken. Och troligtvis är det djur som är ute och går.
Jag brukar även sova med min pannlampa runt hallsen för att slippa vakna i panik för att man inte ser ett skit.
Innan jag slår upp tältet går jag alltid en sväng i närområdet, det får mig att bli betydligt lugnare att veta hur området ser ut, vet inte varför.

Det är bara mänskligt att vara rädd för det man inte ser, men jag har börjat vänja mig mer och mer.
Har extremt mycket enklare att sova när jag vet att det finns andra som tältar i området. Även ju längre från civilisation jag är ju bättre sover jag.
 
Glömde berätta om en bekant till mig som har en liten annan rädsla för mörker.
Han vaknade mitt i natten och slog mig rätt i magen och skriker "JAG ÄR BLIND!!!!"
Höll på att skratta ihjäl mig då jag viste att det bara var kolsvart ute men fick tillslut fram orden
"det är natt ditt nöt! sov!"

Där av att det kan vara skönt att ha en ljuskälla nära så man slipper tro det allra värsta i första hand :)
 
En variant som kanske skulle funka är att du börjar med övernattningar under sommaren när det faktiskt inte blir speciellt mörkt. Sen kan du ju gradvis vänja dig under sensommaren och hösten. När man väl har vant sig vid mörkret och börjar bli bekväm tror jag att det mesta släpper. Mycket av trygghetskänslan ligger ju i att man är van vid situationen.
Börjar du nu är det ju faktiskt som allra mörkast ute.

Fast en stor nackdel med min idé är ju såklart att man måste vänta!
 
Självinsikt är första steget att till att ändra sig själv:)

Har nog aldrig varit mörkrädd, jo troligtvis när jag var en liten tetting, men detta till trots var jag illa till mods första gången själv i skogen.

Mitt friluftsintresse bokstavligen exploderade nu tidigt i våras och även om jag var ute en del i yngre dagar med mina kamrater var det som att lära sig från grunden

Och eftersom ingen i min bekantskapskrets har intresse/har tid så ger jag mig ut själv.

Kommer ihåg första gången i våras när jag klampade rakt ut i spenaten och tog min en natt.
Nya ljud, ögonen spelar en spratt och man kände sig väldigt liten.
Det jag gjorde den natten var dels att jag gjorde upp eld, en tryggare känsla är svår att finna i mörkret, men jag lyssnade väldigt mycket för att "lära mig" skogens alla ljud.

Hade aldrig hört en rådjurs bock skälla innan den natten och jag erkänner gladeligen att jag inte sov många timmar sammanhängande den natten.

Men det blir lättare, redan nästa övernattning kände jag mig mer som en del av allt det där och kunde faktiskt njuta av att det inte låter från TV, att det inte är ljust överallt och ( även om mina barn är mitt allt ) slippa alla måsten, man känner sig "stor" på något sätt.

Jag brukar dels ha en lampa hängande i åslinan på min hängmatta med en diffuser på som sprider ljuset som en vanlig lampa i princip, den är väldigt användbar när man läser en stund innan man somnar.

Sedan har jag en liten på hängandes ovanför mig med bland annat en lite starkare ficklampa samt min pannlampa.
Kniven sitter i bältet på byxorna som hänger i en karbin på hängmattan.

Det är ju först efter man krupit som man börjar gå:rolleyes:

Det är bara att ge sig ut säger jag, har du någon kamrat som går i samma tankar är eet ju ett ypperligt tillfälle att slå följe, sällskap är alltid trevligt.

Sent from da Phone!
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
gwb Fårö runt för en nybörjare - Hur gå tillväga? Vandringsleder 2
Lena1 Vandra som nybörjare, ensam - tips och inspiration önskas Vandringsleder 26
LoaferTherapy Sörmlandsleden nybörjare Vandringsleder 6
sigge_ Tips tälta i götaland, nybörjare med hund Vandringsleder 0
martin_uppsala Nybörjare söker tältplats nära vatten i Uppsalatrakten Vandringsleder 1
intelligence Nybörjare på Bohusleden Vandringsleder 1
Zombina Nybörjare i Grövelsjön Vandringsleder 8
salvion Sökes: Första turen för en nybörjare i Stockholmstrakten Vandringsleder 10
frippe99 nybörjare Vandringsleder 2
Joakimlejon Nybörjare i Göteborg vill ut o fiska ett par tre dagar Vandringsleder 3
Fredrikmollgard Nyfiken nybörjare Vandringsleder 12
iVåttochTorrt Tips till nybörjare Vandringsleder 1
Johan.H Gyllbergen - Nybörjare med barn Vandringsleder 4
alle.samuelsson_hotmail.com Nybörjare - val av sko/känga? Vandringsleder 6
Marienbad Nybörjare i Skåne! Vandringsleder 16
Talisman Nybörjare - Vandra del av Skåneleden ås till ås - Hjälp med förberedelse Vandringsleder 7
Bjösha Vandringsleder för nybörjare Vandringsleder 3
elinloov NYbörjare Vandringsleder 10
Feb79 Vandring nybörjare och erfarna tillsammans Vandringsleder 4
kikkit Jämtlandstriangeln, hjälp en nybörjare. Vandringsleder 26
Audrey nybörjare, hjälp! Vandringsleder 13
thomast2 Passande vandringsled för nybörjare med hund? Vandringsleder 9
Ninai Nybörjare! Vandringsleder 3
anwa Vandring för nybörjare Vandringsleder 4
Nybörjarper Bohusleden, hur många dagar tar det? Vandringsleder 8

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg