Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
nöje och nytta.
- Trådstartare camoscio
- Start datum
Turerna varade 19 resp. 15 dagar (även om jag räknat bort de två sista, meningslösa, etapperna i min statistik). Utöver dessa 34 dagar var jag borta 10 dagar i samband med resorna till och från, så det blir 44 dagar.
Även min benstyrka minskade, vilket framgick av mina övningar. Den försämrade fysiken var speciellt pågtaglig efter den andra av dessa båda resor.
Återigen, vad aktiviteten kräver är inte nödvändigtvis vad den skapar eller vidmakthåller.
Även min benstyrka minskade, vilket framgick av mina övningar. Den försämrade fysiken var speciellt pågtaglig efter den andra av dessa båda resor.
Återigen, vad aktiviteten kräver är inte nödvändigtvis vad den skapar eller vidmakthåller.
Återigen, vad aktiviteten kräver är inte nödvändigtvis vad den skapar eller vidmakthåller.
Det finns en rad andra tänkbara anledningar till att du upplever styrkeminskning efter dina turer..
1. Aktiviteten kräver inte alls den styrkan som du tror att den gör.
2. Din träning kanske inte är så funktionell som du tror.
3. Du blir övertränad när du är ute vilket snabbt kan påverka styrka och muskelmassa negativt.
4. Du äter för lite eller fel, speciellt vandring på turer med stora höjdskillnader går hårt åt benmusklerna och man behöver kanske större andel protein i kosten än man räknar med. Tveklöst mer än till vardags iaf.
Det finns en rad andra tänkbara anledningar till att du upplever styrkeminskning efter dina turer..
1. Aktiviteten kräver inte alls den styrkan som du tror att den gör.
2. Din träning kanske inte är så funktionell som du tror.
3. Du blir övertränad när du är ute vilket snabbt kan påverka styrka och muskelmassa negativt.
4. Du äter för lite eller fel, speciellt vandring på turer med stora höjdskillnader går hårt åt benmusklerna och man behöver kanske större andel protein i kosten än man räknar med. Tveklöst mer än till vardags iaf.
För mig är det rätt självklart att om jag inte springer under tre veckor så förlorar jag i löpstyrka; och om jag inte tränar benstyrka så förlorar jag där också.
Huruvida min träning är funktionell vet jag inte, jag lägger upp den i samråd med min PT; det handlar om ben, buk och rygg, alltsammans viktigt för vandring, och programmet blir iaf allt roliga re att genomföra. Uthålligheten är det inget fel på. Överträning? Pja, jag vet inte många som tränar 7-10 timmar om dagen med att bära en 15 kg tung ryggsäck 1000 meter upp och lika mycket ned varje dag. Proteinet har jag räknat på nån gång. På en dag med tältövernattning sätter jag i mig 100 gram, tror jag det blev; hemma blir det 130, så det är säkert i överkant. På min sensommartur tältade jag fritt 5 nätter; sen låg jag en natt i en övergiven fäbod, samt ett antal nätter på camping och hotell. I de fallen satt jag nog i mig åtskilligt, och kunde ofta köpa på mig mat i någon butik.
Men, jag återhämtar mig rätt fort, och speciellt efter försommarturen gick det bra fram till mitt sista backpass. Det är det jag saknar, och, för att återgå till ämnet, så är jag intresserad av förslag på ersättning. I värsta fall kan jag lösa gymkort på World Class, även om det kanske är oekonomiskt om man tränar där bara en gång i veckan (hemma resten), och använda ngn lämplig apparat.
Tittade tillbaka på denna tråd. Jag har bättre koll nu, sen jag mätt upp mina teststräckor m h a cykeldator. Möjligen är längderna aningens aning i underkant, ty datorn är inställd på hjulomkrets 220 cm och vid direkt mätning får jag den till 2-3 centimeter längre. Det är dock inte helt lätt att mäta.
Det jag tidigare sagt om maxpuls tror jag inte längre på. Det var vid ett Cooper-test som instruktören mätte upp en viss puls, och sen uppskattade max från detta. Jag tror hon läste fel, ty en maxpuls på 192 vid (då) nära 67 års ålder är tämligen osannolikt. Likaså rätt osannolikt att jag skulle nå up till 178 när jag springer 3 km på 13.40. Jag är dock övertygad om att den ligger över de vanliga formelvärdena även nu, vid (snart) 69 års ålder.
Mitt program nu på våren är tämligen regelbundet.
Tisdag: Backryck, c:a 7 st., tid c:a 57 sekunder. Backen är 20 meter hög, kanske högre, och jag tar i rätt bra , eftersom jag går utför ett stycke för att hämta andan, sen joggar jag resten och vänder direkt. Det är 4,5 km dit och 4,7 tillbaka (annan väg) till mitt stretchingträd - hemjoggen brukar vara väldigt skön, för då är jag varm.
Torsdag: distanstest av olika slag. Den 2/5 värmde jag upp med 1,9 km till utgångspunkten, sen sprang jag en sträcka som jag trodde var 6,5 km, den var i själva verket 6,2 och tog 31.15, alltså knappt 12 km/h. Det hör till saken att jag aldrig ska känna att jag plågar eller pressar mig, bara att jag är fokuserad på att springa. Jag ska alltså inte direkt efter slänga mig i backen och önska att jag var död.
Idag, den 9/5, körde jag mitt allra vanligaste distanspass, 9 km enligt cykeln, och det tog 45.15, vilket är marginellt snabbare. Jag skulle vilja klara 10 km på 50 minuter, återigen utan plåga eller smärta (längden 9 km betingas av ett elskåp som är perfekt att stretcha vid).
Nedåt 48 kanske jag skulle klara med rationell träning, eller kamp, t ex på tävling. Onekligen lite andra anspråk än 1987 när jag sprang en kvartsmara på under 38 minuter ...
Lördag: intervaller. Under vintern har jag kört en viss runda med c:a 8 stycken 4+2, nu har jag gått över till 3+1.30 på en annan bana (den som mäter 6,2). Här börjar jag grubbla över meningen, ty jag märker av ett psykiskt motstånd mot att ta ut mig; efter kontrollmätning har jag insett att mina ryck är i slöaste laget. På halvmaratiden kunde jag springa kilometerryck på 3.30-3.40; ännu vid 52 års ålder sprang jag 500-ryck inomhus på 1.40. Jag kan inte springa en enda kilometer på 4 minuter idag.
Detta är helt säkert det moment som behöver förbättras, tacksam för uppslag.
Söndag: en rundtur till Linköpings största och vackraste naturrerservat, många fina utsikter. Den finns i många varianter. Den jag mätte upp idag är 14,9 km. I allmänhet tar jag inte tid. I höstas gjorde jag någon, möjligen kortare, variant på 76 minuter, men jag vill helst se denna runda som ren avkoppling. Jag väljer under barmarksäsongen vackrast tänkbara sträckning. Träningseffekten vet jag inte, men jag vill inte vara utan denna runda.
Det jag tidigare sagt om maxpuls tror jag inte längre på. Det var vid ett Cooper-test som instruktören mätte upp en viss puls, och sen uppskattade max från detta. Jag tror hon läste fel, ty en maxpuls på 192 vid (då) nära 67 års ålder är tämligen osannolikt. Likaså rätt osannolikt att jag skulle nå up till 178 när jag springer 3 km på 13.40. Jag är dock övertygad om att den ligger över de vanliga formelvärdena även nu, vid (snart) 69 års ålder.
Mitt program nu på våren är tämligen regelbundet.
Tisdag: Backryck, c:a 7 st., tid c:a 57 sekunder. Backen är 20 meter hög, kanske högre, och jag tar i rätt bra , eftersom jag går utför ett stycke för att hämta andan, sen joggar jag resten och vänder direkt. Det är 4,5 km dit och 4,7 tillbaka (annan väg) till mitt stretchingträd - hemjoggen brukar vara väldigt skön, för då är jag varm.
Torsdag: distanstest av olika slag. Den 2/5 värmde jag upp med 1,9 km till utgångspunkten, sen sprang jag en sträcka som jag trodde var 6,5 km, den var i själva verket 6,2 och tog 31.15, alltså knappt 12 km/h. Det hör till saken att jag aldrig ska känna att jag plågar eller pressar mig, bara att jag är fokuserad på att springa. Jag ska alltså inte direkt efter slänga mig i backen och önska att jag var död.
Idag, den 9/5, körde jag mitt allra vanligaste distanspass, 9 km enligt cykeln, och det tog 45.15, vilket är marginellt snabbare. Jag skulle vilja klara 10 km på 50 minuter, återigen utan plåga eller smärta (längden 9 km betingas av ett elskåp som är perfekt att stretcha vid).
Nedåt 48 kanske jag skulle klara med rationell träning, eller kamp, t ex på tävling. Onekligen lite andra anspråk än 1987 när jag sprang en kvartsmara på under 38 minuter ...
Lördag: intervaller. Under vintern har jag kört en viss runda med c:a 8 stycken 4+2, nu har jag gått över till 3+1.30 på en annan bana (den som mäter 6,2). Här börjar jag grubbla över meningen, ty jag märker av ett psykiskt motstånd mot att ta ut mig; efter kontrollmätning har jag insett att mina ryck är i slöaste laget. På halvmaratiden kunde jag springa kilometerryck på 3.30-3.40; ännu vid 52 års ålder sprang jag 500-ryck inomhus på 1.40. Jag kan inte springa en enda kilometer på 4 minuter idag.
Detta är helt säkert det moment som behöver förbättras, tacksam för uppslag.
Söndag: en rundtur till Linköpings största och vackraste naturrerservat, många fina utsikter. Den finns i många varianter. Den jag mätte upp idag är 14,9 km. I allmänhet tar jag inte tid. I höstas gjorde jag någon, möjligen kortare, variant på 76 minuter, men jag vill helst se denna runda som ren avkoppling. Jag väljer under barmarksäsongen vackrast tänkbara sträckning. Träningseffekten vet jag inte, men jag vill inte vara utan denna runda.
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg