Nödställda i Lapplandsfjällen får själva betala sjuktransport

[SeñorCaca]

Didgeridoohan: Det kan säkert stämma, men det kändes inte som 4e nov eftersom det var soligt och behagligt. Klockan var mellan 16 och 19 om jag inte minns fel.
Jag hittar inte på angående tiden, mobilen har ju klocka och loggen visar ju tiderna för samtalen. Det fanns ju 3 vittnen: en förbipasserande som hjälpte till, spårvagnschaffören och den påkörde mannens flickvän som även hon hann komma innan ambulans.
Jag drog 30 min efter olyckan o polis hade inte dykt upp än.

Poängen med berättelsen var att det blir besvärligt när man inte kan lita på att ambulans dyker upp. Att bli påkörd av en spårvagn är ganska högt prio på, enligt en vän som jobbar på ambulans i Gbg.

Men det är förståeligt med alla onödiga utryckningar till personer med skavsår, etc. Har själv hört liknande berättelser o man kan inte annat än skaka på huvudet och mentalt försöka banka in vett i skallen på vissa. Speciellt när man ska hämta med helikopter, det är inte särskilt billigt med oförberedda olyckskorpar till mesar i fjällen. (där fick jag till ordvitsen)

 

[0020]

Ett alternativ till att man får tillbaka sina utlägg om det visar sig vara akut men man själv stått för helikopterresan är ju det omvända.
Om det visar sig att det inte var akut så får personen ifråga stå för kostnaden för utryckningen. Får man en faktura för på flera tusen så drar man sig kanske för att ringa efter helikopter nästa gång det inte är akut...

 

[LightDan]

Inte för att jag tror att du ljuger, men har du några referenser för det där? Har svårt att tro på att folk på allvar skulle bete sig så. Nog för att det finns enstaka idioter, men att det skulle varit så många att det blivit ett reellt problem?

Har tyvärr endast snackat med vänner som jobbar på SOS, har inte tillgång till deras interna PM.
Fjällräddningen gör just i överkant av 100 uppdrag per år, så när samma person hamnat i samma situation två gånger i löpet av samma sommar väcker det uppsikt (På fjälltopp utan mat i reserv, dock inte samma fjälltopp.)
Till folk med skoskav har det väl aldrig skickats helikopter, men definitivt har folk ringt för det.
Det är fler folk som idkar friluftsliv men många av dem saknar kunskaper eller backup-planer för när oförutsedda saker sker.

http://www.skanskan.se/article/2013...n-fann-laumlttklaumldd-man&template=mobileart

 

[smux]

Till folk med skoskav har det väl aldrig skickats helikopter, men definitivt har folk ringt för det.
Det är fler folk som idkar friluftsliv men många av dem saknar kunskaper eller backup-planer för när oförutsedda saker sker.

Jodå, jag har faktiskt själv sett det men dock för länge sedan. 1983 fick en tysk som stapplat sig ut från Sarek med ruggiga skavsår och begynnande tecken till kallbrand plockas ut med helikopeter från Låddejåkkåstugan.

 

[Almgren]

Kallbrand kan iofs vara dödlig, så även om det började som en skoskav så var det ju knappast denna som föranledde transporten utan snarare kallbranden.

 

[smux]

Kallbrand kan iofs vara dödlig, så även om det började som en skoskav så var det ju knappast denna som föranledde transporten utan snarare kallbranden.

Självklart var det så och han behövde professionell vård omgående.

 

[tompa_m]

En fördel med dessa ickeakuta flygningar är ju att det blir fin statistik av det som visar på ett reellt behov vilket förmodligen kan tjäna ett syfte i kampen mot nedläggningar. Något att tänka på...

 

[LightDan]

Jodå, jag har faktiskt själv sett det men dock för länge sedan. 1983 fick en tysk som stapplat sig ut från Sarek med ruggiga skavsår och begynnande tecken till kallbrand plockas ut med helikopeter från Låddejåkkåstugan.

Dålig kunskap och förberedelse där, med skor som passar dåligt, saknar kunskap och kanske materiel för att behandla ett i grunden ganska ofarligt irritationsmomemt som ett skavsår.
Naturligtvis var det i detta fallet befogat att skicka helikopter, men det är en situation en kunskapsfull och friluftsvan människa aldrig hamnat i.
Hade han gått på led mellan stugor istället hade han också fått hjälp direkt.

Vilket visar på att ge sig ut med dålig kunskap och dåliga förberedelser kan vara förödande. Med fler människor som nyttjar fjällen följer fler människor med kunskap men också fler människor som saknar friluftsvett och kunskap. Även en och annan total idiot, och det behövs inte många för att synas i statistiken med relativt få men dyra utryckningar.
Jag vet faktiskt inte om situationen ekonomiskt för fjällräddningen de senaste 10 åren, men med tanke på att beviljningar för sjukvården och SOS stått stilla eller stramats in kan jag knappt tänka mig att just fjällräddningen skulle få mer pengar.
Med fler personer som ringer och lika stor eller mindre budget att röra sig med så får man strama in där det går, därför uppstår en och annan situation och felbedömning som i artikeln i trådstarten.

Förlåt ett tidigare faktafel, fjällräddningen har i överkant av 100 räddningsuppdrag per SOMMAR, inte per år. Oftast i underkant av 300 uppdrag per år.
Det är dock vanligare med frilufts"cowboys" på sommaren.

 

[Ayrin]

Har tyvärr endast snackat med vänner som jobbar på SOS, har inte tillgång till deras interna PM.
Fjällräddningen gör just i överkant av 100 uppdrag per år, så när samma person hamnat i samma situation två gånger i löpet av samma sommar väcker det uppsikt (På fjälltopp utan mat i reserv, dock inte samma fjälltopp.)
Till folk med skoskav har det väl aldrig skickats helikopter, men definitivt har folk ringt för det.
Det är fler folk som idkar friluftsliv men många av dem saknar kunskaper eller backup-planer för när oförutsedda saker sker.

http://www.skanskan.se/article/2013...n-fann-laumlttklaumldd-man&template=mobileart

Det duger som fakta för mig.
Skälet till att jag frågade är att jag fått känslan av att det är många historier om folk som fejkat till sig en räddningshelikopter som känns som vandringssägner. Dvs, det är inte en själv eller någon man känner som gjort det, utan det är "någon" som man "hört om".

SOS alarm-folket torde ju dock ha förstahandsuppgifter från larmmottagarsidan iaf.

Men hur som, jag tycker det stora problemet inte är den eventuella felbedömningen, utan lögnen.
Har operatören lovat en helikopter och inte kan komma i kontakt med personen som larmat igen så får man djävlar i mig skicka en helikopter. Det är ju livsfarligt att vilseleda på det sättet. Om jag vet att hjälp är på väg kommer jag förbereda för avfärd, om de säger nej kommer jag ju antingen att försöka lösa det på annat sätt (som i det här fallet med fiskflyg) eller, om jag nu också anser/inser att det inte var så akut, se till att vi har ett bra läger för natten/planera hemfärden till fots.

 

[LightDan]

Håller helt med om att det värsta i denna artikeln är löftet som inte infriades.

Att själv få betala för onödiga utryckningar i efterskott vore ju en väldigt bra ordning för att avskräcka folk från att larma i obekväma men definitivt inte farliga situationer.
Kallbrand är ju livsfara, smärtsam blåsa på hälen är det inte.

 

[Fjällvinden]

Skavsår

Vi kan väl vara ganska överens om att det är skillnad på skavsår å skavsår...

Förra våren var jag stugvärd i Tjäktja stugan, Sent en kväll såg jag att det kom en människa från Alesjaurehållet. Jag kollade i kikaren och såg att det var en ensam man med stor rygga och han gick på snöskor och hade stavar. Jag såg att det gick mycket sakta och att han stannade ofta.

Någon timme senare kom han fram till stugan och jag mötte upp. Det var en kille från Spanien. Han ville bara få en säng så fort som möjligt vilket han också fick.
På morgonen dagen efter, några timmar efter att de flesta andra lämnat stugan såg jag killen gå mot toaletterna. Han gick mycket sakta med korta små steg.
Jag beslöt prata med honom när han tagit sig tillbaka till stugan. Han berättade att han hade fått skavsår på båda hälarna men att det inte var så farligt. Han skulle börja gå mot Sälka lite senare.
Jag bad att få se på fötterna och han tog med stor möda av sig sockorna. När jag såg såren höll jag på att ramla omkull. Det var två skavsår större än en femkrona och väldigt djupa. Han hade fått dem redan på vägen mellan Abisko och Abiskojaure och han var nu på väg till Kebne i första hand.
Han hade försökt med compeed-plåster men de var nu för små och liksom "försvann" i såren.
Jag talade om för honom att han absolut inte fick fortsätta vandra. Han fick låna mina foppatofflor och stannade två nätter till. Jag kollade fötterna igen och sade åt honom att det fanns inte en chans att han skulle kunna gå vidare. Vi måste ordna en transport tillbaka till Abisko.
Kollade flygpriser och han tog sedan den sk skotertaxin som kostade om jag minns väl 1500 kr.
Han trodde själv att han skulle få tillbaka dessa pengar via sin försäkring.

Han var mycket bekymrad och besviken. Han hade tränat och vandrat mycket hemma och han förstod inte varför han fick skavsår eftersom han hade sina vanliga vandringskängor nu till snöskorna. Vi kom fram till att för det första går man på ett annat vis med snöskorna på och dessutom blir det ett tryck över hälen av bindningen. Kängan var förmodligen för mjuk över hälen.
Han fick för övrigt inte alls på sig kängorna igen utan fick mina tofflor. Förmodligen var han tvungen ha tofflor på ett bra tag framöver. Hoppas bara att han inte fick infektioner å sån skit.

Vad jag vill säga med detta är att han aldrig hade tagit sig vidare på egen hand, å då får man tycka vad man vill om skavsår. Nu fanns det möjlighet till skotertransport och han var villig ta den kostnaden själv, men jag anser att han utan vidare var kvalificerad för en sjuktransport av något slag, skoter eller hkp. Han var alltså helt oförmögen att ta sig vidare för egen maskin.

 

[niklaz]

Jag anser mig själv att vara friluftsvan men klantade ändå till det en gång och såklart i Sarek. Pga nyopererade och onda fötter tog jag en chansning med gjutna sk rullsulor (egentligen till mina löparskor). Det funkade inte alls med tung ryggsäck så jag fick hemska skavsår och stapplade hem två dagar själv (var ute 8 men fick problem efter tre om jag kommer ihåg rätt). Omöjligt att hålla skavsåren rena under de förhållandena och väldigt svårt och ont att ta av och på kängorna. Hemma så blev det penicillinkur och ryggläge en vecka pga infektion.

Inte så att jag tänkte tanken på att ringa 112 men hade det varit ännu längre hem så hade det kunnat bli värre. Det blir svårt om man inte kan ta på sig kängorna