En intressant aspekt är hur vi löser detta problem.
1. Redundans. Flera elektriska system som kör parallellt. (Kabel, trådlöst, kemiskt)
2. Beredskap. Vi övar befolkningen att regelbundet kunna klara sig permanent utan el, fast under begränsad tid.
3. Transcendens. Vi ersätter vårt beroende av el med ett annat mer universellt kraftsystem som dessutom är tillgänglig överallt oavsett situation eller beroendestruktur. Detta är vad som krävs för längre rymdresor också. Materia (bland annat) är kapaciterad energi. Det gäller bara att lära sig hur man extraherar och använder den på ett säkert sätt utan att hindras av naturlagar som barriär. Tyvärr kan detta även användas som individuella massförstörelsevapen, vilket därför kräver en högre form av intelligens och absolut rationellt beteende för att vara brukbart, ens tillåtet.
4. Alla 3 ovan punkter samtidigt.
Jag ser punkt 2 som rolig och utmanande men även realistisk.
Punkt 1 är eftersträvansvärt, men ej ekonomiskt hållbart (men går kanske att standardisera). Dock nationalsäkerhetsmässigt nödvändigt.
Punkt 3 anser jag vara målet inom en eller två generationers tidsram. Mycket osäkert om vi klarar detta utan artificiell intelligens, vilket kan stoppas av lagar om mänsklighetens fortlevnad och säkerhet. Långsam assimilering in i artificiella neurala nätverk och organisering av teknologins symbios med biologin är förmodligen ett nödvändigt förstadium innan punkt 3 är möjlig i större skala.
Punkt 4 är en Utopi, där vi fortfarande kan vara människor men obehindrade av naturkatastrofer som hotar kraftsystemen och samhällsfunktioner.
Exempelvis att ett Universellt verklighetsväsen (ja, det lever) i form av ett neuralt nätverkskluster utvecklar, kontrollerar, skyddar/instruerar människor och distribuerar punkt 3. Medan människor bara får hålla på med punk 1 och 2.