Naturen motverkar stress?

[andersmossing]

Hej!

Det finns gott om forskning som visar att man mår bra i naturen. I denna artikel beskrivs det hela.

Vill man fördjupa sig i det hela är denna site en bra utgångspunkt, där det finns länkar till forskning och annat intressant: http://www.friskinaturen.org/

Jag håller för övrigt med. Har själv haft stressrelaterade problem och mår alltid bättre av att vara i naturen. Tar ibland min hängmatta och går ut i skogen bortom stigarna, och slappar en stund mellan träden. .

Må gott!

Anders

 

[empans]

Jag tror som många andra här att vi som är medlemmar här finner det naturligt att det är avstressande i naturen. Jag har också mått dåligt och lidit av stress i olika former, det är inget att leka med och man kan verkligen må riktigt dåligt. Men så fort jag kommer ut i naturen och får känna på träd och mossan så finner jag ett lugn.

Telefonen och Datorn tar mycket av min tid, vissa bitar av det gör mig stressad och vissa inte. Som att sitta här och skriva ett inlägg och bara skriva av mig ibland finner jag väldigt lugnande.

Det finns en bra sida som vi har pratat om i en annan tråd förut som är www.stressklubben.se som berättar det mesta man behöver veta om stress, man kan även testa att göra ett stresstest och sånt så man kan få koll på hur stressad man är osv. Tycker det är en bra tjänst som många fler borde ta del av.

Snart är det helg igen och då blir det direkt till skogen! Må bra alla !

 

[glenn o.c.]

Jag är inte i skogen för att koppla av, det gör jag nog bäst hemma. Jag tycker att det är kul i naturen och stannar gärna upp för att njuta av naturens själ och majestätiska skepnad. Det är oerhört stimulerande där ute.
Jag var nog för liten för att känna stress resp. avkoppling när jag var med min morfar och metade på somrarna eller isfiskade på vintern (det var nog då det började). kopplar därför inte ihop friluftsliv med avkoppling.
Men det viktigaste är väl att man får ut något av friluftandet? Varför är ganska ointressant för mig. Ibland kan jag tycka att vissa här på forumet har en "släng" av prestationsångest, men det är min privata åsikt och inget att hänga upp sig på.

Glenn

 

[luktafotogen]

Vad är natur? Om människan är sprungen ur naturen är en stad också natur. För en människa som är anpassad för ett liv i staden är inte nödvändigtvis naturen avslappnande. Jag bor numera på landet. Är uppvuxen i staden men har hela livet längtat bort. Har provat storstaden men fastnade för lugnet. För min del är det ljudintrycken som är jobbiga. Att det aldrig är tyst. Ett ofrivilligt lyssnande på andras val av akustisk stimulans. Fläktar och oljud. De gånger jag varit på tur har jag dock alltid känt mig harmonisk. Trots stort ansvar och fysisk stress. Till och med långa körpass på dåliga vägar var semester trots att det var ett jobb i semestern. Det är kanske mer den tillfälliga frihetskänslan som är avstressande. Samtidigt som man har något att göra. Att göra det man egentligen vill. Enda gången jag känt stress i naturen var nog när jag forcerade äventyr och snart insåg att det var tid att släppa greppet. Att jag inte längre var upplevare och extremsportare utan ville gå vidare i livet. Att vara ledig hemma kan vara stressigt i sig. Man borde göra något och gör man inget blir man rastlös. Min tanke är att många- inte alla men många skulle må bättre i jägar och samlarsamhället. Det är det vi kommer nära när vi är i naturen. Att vara lagom aktiverad och ta det lugnt utan att det blir obekvämt. Hjärtat styr inte. Hjärtat visar vägen.

 

[FrejaM]

Vad är natur? Om människan är sprungen ur naturen är en stad också natur. För en människa som är anpassad för ett liv i staden är inte nödvändigtvis naturen avslappnande. Jag bor numera på landet. Är uppvuxen i staden men har hela livet längtat bort. Har provat storstaden men fastnade för lugnet. För min del är det ljudintrycken som är jobbiga. Att det aldrig är tyst. Ett ofrivilligt lyssnande på andras val av akustisk stimulans. Fläktar och oljud. De gånger jag varit på tur har jag dock alltid känt mig harmonisk. Trots stort ansvar och fysisk stress. Till och med långa körpass på dåliga vägar var semester trots att det var ett jobb i semestern. Det är kanske mer den tillfälliga frihetskänslan som är avstressande. Samtidigt som man har något att göra. Att göra det man egentligen vill. Enda gången jag känt stress i naturen var nog när jag forcerade äventyr och snart insåg att det var tid att släppa greppet. Att jag inte längre var upplevare och extremsportare utan ville gå vidare i livet. Att vara ledig hemma kan vara stressigt i sig. Man borde göra något och gör man inget blir man rastlös. Min tanke är att många- inte alla men många skulle må bättre i jägar och samlarsamhället. Det är det vi kommer nära när vi är i naturen. Att vara lagom aktiverad och ta det lugnt utan att det blir obekvämt. Hjärtat styr inte. Hjärtat visar vägen.

Otroligt fint skrivet! Tack för att du delade med dig av dina erfarenheter!

 

[FrejaM]

Jag tror som många andra här att vi som är medlemmar här finner det naturligt att det är avstressande i naturen. Jag har också mått dåligt och lidit av stress i olika former, det är inget att leka med och man kan verkligen må riktigt dåligt. Men så fort jag kommer ut i naturen och får känna på träd och mossan så finner jag ett lugn.

Telefonen och Datorn tar mycket av min tid, vissa bitar av det gör mig stressad och vissa inte. Som att sitta här och skriva ett inlägg och bara skriva av mig ibland finner jag väldigt lugnande.

Det finns en bra sida som vi har pratat om i en annan tråd förut som är www.stressklubben.se som berättar det mesta man behöver veta om stress, man kan även testa att göra ett stresstest och sånt så man kan få koll på hur stressad man är osv. Tycker det är en bra tjänst som många fler borde ta del av.

Snart är det helg igen och då blir det direkt till skogen! Må bra alla !

Tack för ditt tips! Ska börja kolla in på stressklubbens sida lite oftare.

 

[seobserver]

Eftersom det finns Trädgårdar för återhämtning, borde väl den vilda klorfyllen oxså ge tillbaka motsvarande vare sig man springer milen i den eller strövar lite längre. Vi som jagar makroförloppen behöver ju inte så stora plättar och långa turer, men visst mår man gott av den.

 

[stenblock]

Vad är natur? Om människan är sprungen ur naturen är en stad också natur.

Man brukar skilja på natur och kultur ; Staden är då kultur.
Den "vilda" naturen är natur. En fällad med stenmurar är kulturlandskap.

Fast gränserna är förstås flytande. Den mesta naturen bär ju spår av människors aktivitet.

 

[Tapio_ut]

Man brukar skilja på natur och kultur ; Staden är då kultur.
Den "vilda" naturen är natur. En fällad med stenmurar är kulturlandskap.

Fast gränserna är förstås flytande. Den mesta naturen bär ju spår av människors aktivitet.

Halaj!

Är en granåker natur? Jag vet inte. Men om inte, så har vi i princip ingen natur i Sverige. Enligt wikipedia har vi mindre än 0,5% urskog i landet.

Till ämnet. När jag går i busken så tänker jag en massa. Men så, efter 30-45 min., ibland, slutar det. Jag slutar att tänka. Jag kan gå i en timme utan att tänka en enda tanke! Helt tomt i bollen! Grymt skönt!
Efteråt, när jag kommer tillbaka till bilen är det som om hjärnan har varit inlindad i bomull eller nåt.
Svårt att förklara.
Det är en sällsynt fågel det här. Om dojorna skaver, om ryggan skaver , om jag är törstig, fryser osv., då funkar det inte. GPS:en är viktig. Måste jag titta på en papperskarta, bryts förtrollningen. Måste jag hålla reda på var jag är hela tiden hålls mitt sinne på ”ytan” hela tiden. Då går det inte.

Läst att det finns nåt som heter rörelsemeditation. Är det det jag gör? Jag vet inte. Gamla tiders schamaner brukade ju göra något monotont, repetitivt för att försätta sig i trans. Som en trumma t.ex. Motsvaras det i mitt fall av det monotona gåendet?

Ingen annan som känner igen det här? Berätta!

//T

 

[glenn o.c.]

Man brukar skilja på natur och kultur ; Staden är då kultur.
Den "vilda" naturen är natur. En fällad med stenmurar är kulturlandskap.

Fast gränserna är förstås flytande. Den mesta naturen bär ju spår av människors aktivitet.

Är staden kultur och den "vilda" skogen natur? Jag undrar vad landsbygdsbefolkningen tycker om det, var bor dom.
Kultur innebär "odling", bönder sysslar alltså med kultur och vi stadsmänniskor fattar i allmänhet inget.

Men det kan nog vara avstressande ändå.

 

[stenblock]

Är staden kultur och den "vilda" skogen natur? Jag undrar vad landsbygdsbefolkningen tycker om det, var bor dom.

Jag förstår inte vad du vill ha sagt här. Du får gärna förtydliga dig.

 

[stenblock]

Halaj!

Är en granåker natur?

Gränsen är ju som jag skrev flytande. Någon skrev att "staden är också natur". Det håller jag inte med rent definitionsmässigt brukar man inte kalla det av människan skapade, t ex. staden, för "natur" utan för kultur. En betongförort är inte "Natur".

Sen vilken typ av natur man föredrar är förstås "som baken"; Själv får jag mer naturkänsla och avstressande känsla i skog av naturskogskaraktär, dvs skog som inte är påverkat av modernt storskaligt skogsbruk än av en mörk tät granåker med breda spår efter skogsmaskiner och kvarlämnat plastskräp. Fast alla blir ju saliga på sitt vis.