Nej, det är inte annorlunda idag. Människors kroppar fungerar fortfarande så som de har gjort i tio-tusentals år. Vad många verkar glömma är att ketogenes är kroppens reservsystem för tuffare tider. Visst kan man ligga där och "tugga" periodvis, vilket jag tror känns mer eller mindre bra för olika personer. Men i det långa loppet är vi inte gjorda för det och risken är att det skadar kroppen (och även mentalt/psyket), framförallt om träning förekommer.
Det som förmodligen har förändrats är att ketogenes och andra mer eller mindre extrema modedieter (LCHF osv) har blivit trendiga (och kolhydrater otrendiga, i dessa kretsar). Men forskningen är tydlig kring vad som är nyttigt/hållbart! Tallriksmodellen (helst a' la medelhavskost) är i princip det enda som har gediget vetenskapligt stöd.
SvD (Utklipp här nedanför) har en artikel om träning och kost idag utifrån en rapport från IOK där relativ energibrist lyfts fram som det "viktigaste problemet inom elitidrotten". Även bland elitidrottare verkar rädslan för kolhydrater, kombinerat med vikthets och öveträning, ha smugit sig in, med ett ökat antal problem till följd.
Risker med energibrist (SvD 2024-01-08)
... Expertgruppen pekar på att en lågkolhydratkost hos uthållighetsidrottare haft skadliga effekter på skelettet, immunförsvaret och järnstatusen, även hos individer utan energibrist.
Kolhydrater omvandlas snabbt till blodsocker – glukos – medan det är energikrävande för kroppen att omvandla fett och protein till bränsle. När energin från kolhydraterna tar slut kan kroppen börja bryta ner muskler för att använda som energi.
...
Relativ energibrist lyfts i en ny rapport från IOK fram som det viktigaste hälsoproblemet inom elitidrotten. Syndromet kan uppstå även för motionärer som äter mindre än vad träningen kräver. Sådan energibrist kan leda till:
- Låga glykogennivåer, vilket visar sig i energilöshet och försämrad prestation.
- Kognitiva störningar som ilska och otålighet.
- Nedsatt ämnesomsättning i vila.
- Minskad bentäthet vilket ökar risk för stressfrakturer.
- Sämre immunförsvar vilket ger ökad risk för infektioner.
- Störda tillväxthormoner, särskilt allvarligt bland unga.
- Störda könshormoner, exempelvis utebliven menstruation och minskad sexlust bland både män och kvinnor.
- Låga järnnivåer, särskilt bland menstruerande kvinnor.
Här även en intressant publikation från Svenska skidförbundet på det aktuella ämnet. När jag där söker på "ketos", "ketogenes", eller "lchf" så förekommer inte ens de orden. Varför!? Förmodligen därför att det är helt otänkbart att vara en elitidrottare på den dieten då du kommer att bli avhängd i första lilla backe om du inte har några kolhydrater i lager.
Ps. Inom cykelsporten, vilken ju iofs måste sägas vara tämligen extrem, så är trenden numera mer kolhydrater än tidigare. Under tävling är det inte ovanligt att proffsen konsumerar ~120 gram kolhydrater per timme och även en hel del under träning, dock inte fullt så mycket. Tidigare brukade man prata om 60-90 gram per timme under tävling och inte sällan, lite eller inget under träning. "Träna lågt, tävla högt", är ett gammalt talesätt. Nu verkar det som att detta har förändrats, då man upptäckt att det är gynnsamt för prestation, återhämtning, hälsa osv.
. 
