Mygg-/vattenläget i Sarek?

[mb.plk]

Vi startade från Tarraluoppal den 20 juli och tanken var att gå norrut vika av österut i Sarvesvagge och sedan gå runt Piellorippe för att på Rapadalens västra sida gå söderut via bron över Kåtokvagge ner till Kvikkjokk. Det hade varit lite regn innan så det var inga problem att gå fram till Nåitejåkk i Sarvesvagge, då regnade det ett dygn så vi ändrade planen pga hga vattenflöden och gick istället upp i Nåitevagge på Luottolako, där vår tanke var att gå ner i Njåtjosvagge via Palkatjåkka och sedan följa stigen ner till Kvikkjokk. Det var mindre snö på Luttolakko i år jämfört med samma tid förra året. Det regnade ett dygn till och det blev t o m lite problematiskt att komma över källflödena på Luottolakko. Vi insåg att det skulle bli svårt att komma över Palkatjåkka och Ruopsokjåkka nere vid Njåtjosvagge, så vi ändrade planerna igen och vadade över källflödena på Luottolako. Vid Ruopsokjåkk fick vi vandra ända upp till dess nordligaste källarm för att komma över. Vi gick sedan över passet 1425 för att komma ner på Tsäkokjåkks östra sida och därmed undvek vi även ett vad/snöbrygeövergång vid Säkokjåkk. Sedan traskade vi ner till Kvikkjokk och var framme den 26 juli. Väldigt dåligt med fågel i fjällen i år. Inte en enda ripa och knappt någon sjöfågel. Av rovfåglar såg vi endast ett havsörnspar och några stenfalkar. Det vägdes dock upp av lite botaniska fynd på Luttolakko, bl a fjällarnika och fjällklocka.

 

[fowwe]

Det regnade ett dygn till och det blev t o m lite problematiskt att komma över källflödena på Luottolakko. Vi insåg att det skulle bli svårt att komma över Palkatjåkka och Ruopsokjåkka nere vid Njåtjosvagge, så vi ändrade planerna igen och vadade över källflödena på Luottolako.

Spännande vandring med en rejäl portion stapatser! En fråga: gick ni över källflödena nära Bálgatjiegna eller gick ni i det område där de strålar samman och bildar Bálgatjåhkå?

Vid Ruopsokjåkk fick vi vandra ända upp till dess nordligaste källarm för att komma över. Vi gick sedan över passet 1425 för att komma ner på Tsäkokjåkks östra sida och därmed undvek vi även ett vad/snöbrygeövergång vid Säkokjåkk. Sedan traskade vi ner till Kvikkjokk och var framme den 26 juli. Väldigt dåligt med fågel i fjällen i år. Inte en enda ripa och knappt någon sjöfågel. Av rovfåglar såg vi endast ett havsörnspar och några stenfalkar. Det vägdes dock upp av lite botaniska fynd på Luttolakko, bl a fjällarnika och fjällklocka.

Fler frågor! I en annan tråd

http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=50410&page=3

resonerade jag med Thomas om vandring vid punkten 1425. Jag och min kompis vandrade i juni i år enligt den gröna linjen, och Thomas hade planerat att gå efter den svarta. Vilken väg upp till 1425 valde ni, och hur var terrängen dit upp?

Ner till Tjievrvrajávrátja ser det på kartan (och i verkligheten) ännu brantare ut. Hur gick ni där?

/Hans

 

[mb.plk]

Vi tänkte först vada där de tre jåkkarmarna strålar samman och bildar Palkatjåkka, men när vi kom ner dit var det helt omöjligt att komma över. Vi fick vända då norrut och vada över de enskilda jokkarmarna. Knepigast var flödet från Palkatjekna där vi vadade över alldeles nedströms där fyra jokkarmarna sammanstrålar från glaciären – den hade i regnet blivit en 30 m bred ljusbrun slamjåkk helt utan siktdjup. Vi fick treva oss fram med tårna så att man inte klev ner i något djupare hål. Vår rutt framgår av gps-loggen nedan.

Vägen upp till passet 1425 syns i nästa gps-logg. Vi gick ganska rakt upp i svackan till passet, det var inte för brant eller för mkt rasbenägen sten. På nedvägen på andra sidan fick vi leta lite efter lämpligaste snöfält som inte var för brant att ta sig ned på.

 

[fowwe]

Vi tänkte först vada där de tre jåkkarmarna strålar samman och bildar Palkatjåkka, men när vi kom ner dit var det helt omöjligt att komma över. Vi fick vända då norrut och vada över de enskilda jokkarmarna. Knepigast var flödet från Palkatjekna där vi vadade över alldeles nedströms där fyra jokkarmarna sammanstrålar från glaciären – den hade i regnet blivit en 30 m bred ljusbrun slamjåkk helt utan siktdjup. Vi fick treva oss fram med tårna så att man inte klev ner i något djupare hål. Vår rutt framgår av gps-loggen nedan.

Vägen upp till passet 1425 syns i nästa gps-logg. Vi gick ganska rakt upp i svackan till passet, det var inte för brant eller för mkt rasbenägen sten. På nedvägen på andra sidan fick vi leta lite efter lämpligaste snöfält som inte var för brant att ta sig ned på.

Tack, för svar! Och de här GPS-loggarna är ju väldigt informativa.

Jag är lite förvånad över att de här jokkarna som bildar Bálgatjåhkå är så besvärliga. Och att det varar så långt in på sommaren. Men det kanske inte är onormalt?

/Hans

 

[brigas]

Det var riktigt översvämmningsväder förra helgen,så alla jokkar var mer än överfyllda.Kamajokken var en lerluktande "katastrof",har aldrg sett mer vatten,men det är trots allt inte det högsta vattenstånd som varit.
"normalt" är det inte svårt att komma över jokkarna uppe på Luottolako.

 

[avslut1008]

Luottajåkken

var fram till den söndag för en vecka sedan och då var den i princip omöjlig att passera. Såg några långt ned som försökte men gav upp, men också några som tydligen kom över. Vi försökte inte ens utan tog en reservplan vilket innebar vaggen västerut....
Det hade regnat fredag natt och lördag natt så påfyllningen var bra...