Minimalism - Hur ser fjällpackningen ut?

[xoxoxo]

Tror att alla tänker mer eller mindre minimalistiskt vid fjällturer. Hur minimalistiskt det blir beror på erfarenhet, kondition, balans, terräng väder avstånd från civilisationen turens längd, eventuellt sällskap mm.

Vid löpning behövs kanske inte ens regnkläder om man är inom nån timme från civilisationen. Men tänk till innan, vrickar jag foten och måste linka tillbaks, blir jag då nedkyld utan regnkläder?

Bra regnkläder är det första jag tar med i riktning från minimalism.

Fjäderlättarnas mantra om tre för tre dvs tält sovsäck liggunderlag ryggsäck inom tre kilo är utmärkt rättesnöre sommartid.

Väga allt och att välja bort onödiga prylar är andra principer.

Undvika skavsår, bekväma kängor och kläder.

Lycka till.

Thure

Finns så många olika typer av fjällturer idag att alla finns på spektrat.

På ett sätt kan man ju säga att Stockholmaren som flyger in för att åka helikopter till stationen och endast ha en liten väska med till kebnetoppen är rätt så minimalistiska (Däremot en icke minimalistiska plånbok...)

Sen kan man gå om människor som promenerar med 80-100 liter säckar och då blir man fundersam på vad som finns i packningen. Speciellt om de bara ska göra en 3 dagarstur i Kebne.

Regnkläder har jag aldrig riktigt förstått, då jag svettas rätt mycket. Har jag regnkläder på mig så regnar det på insidan av plaggen istället så det fungerar inte för mig.

Kängor likaså, vad är meningen med tunga skor?

 

[thureb]

I djup snö och blöt kall myr etc är kängor eller stövlar regnbyxor eller damasker som sluter tätt funktionellt. Regnkläder kan vara livräddande om vädret är riktigt elakt och du riskerar att bli så nedkyld att du inte kan fortsätta framåt eller vända.

Hur man klär sig är förstås individuellt och situationsanpassat.

Thure

 

[xoxoxo]

I djup snö och blöt kall myr etc är kängor eller stövlar regnbyxor eller damasker som sluter tätt funktionellt. Regnkläder kan vara livräddande om vädret är riktigt elakt och du riskerar att bli så nedkyld att du inte kan fortsätta framåt eller vända.

Hur man klär sig är förstås individuellt och situationsanpassat.

Thure

Jag är konstant blöt om fötterna i fjällen och har än inte förfrusit något i alla fall. Springer flera mil på skoterspår i vanliga löparskor också när det blir långturer utan problem vinter och vår. Trots minusgrader har jag inte upplevt något problem där heller. Måste nog mer handla om vana tänker jag.

 

[pooll]

Inget du väljer per SE så skulle inte säga att man ger upp. Snarare ett mål att uppnå.

Jo finns såna exempel där man gett upp och istället låter sig frysa ihjäl. Anarisolyckan tex och nu senast Storm De Beul. Om han istället tagit bilnyckeln och sprungit mot bilen kanske han klarat sig? Det var nån mil ifrån. Blir man passiv och inte skyddar sig tillräckligt fryser man lätt ihjäl. Kan tänka mig att man inte vill lämna utrustningen och stannar pga den.

 

[thureb]

Så länge kroppen producerar så mycket värme som avges är systemet i balans.

Men när kolhydratdepåerna är slut dvs svältläge och speciellt vid en skada när ämnesomsättningen inte kan upprätthållas kan situationen försämras snabbt eller långsammare.

Antar att även du blir kall om du jobbat dig svettig och därefter rastar i blåst nära nollgradigt och regn.

Thure

 

[Totteman]

Jo finns såna exempel där man gett upp och istället låter sig frysa ihjäl. Anarisolyckan tex och nu senast Storm De Beul. Om han istället tagit bilnyckeln och sprungit mot bilen kanske han klarat sig? Det var nån mil ifrån. Blir man passiv och inte skyddar sig tillräckligt fryser man lätt ihjäl. Kan tänka mig att man inte vill lämna utrustningen och stannar pga den.

Om omdömet av olika anledningar försämras fattar man inte rationella beslut.

Ditt svar anser inte jag vara genomtänkt utifrån deras olika situationer.

Hur lätt är det att fatta bra beslut när det är förhållanden som minst sagt är besvärliga , när man själv kanske är i behov av hjälp, energi, vatten, värme mm?

Ditt exempel på ”ta nyckeln och springa 10 km” säger allt. Nu var frågan kanske mer ur ett retorisk perspektiv än ett konkret förslag.

 

[xoxoxo]

Jo finns såna exempel där man gett upp och istället låter sig frysa ihjäl. Anarisolyckan tex och nu senast Storm De Beul. Om han istället tagit bilnyckeln och sprungit mot bilen kanske han klarat sig? Det var nån mil ifrån. Blir man passiv och inte skyddar sig tillräckligt fryser man lätt ihjäl. Kan tänka mig att man inte vill lämna utrustningen och stannar pga den.

Nu uttalar du dig om sådant du omöjligt kan veta.

 

[xoxoxo]

Så länge kroppen producerar så mycket värme som avges är systemet i balans.

Men när kolhydratdepåerna är slut dvs svältläge och speciellt vid en skada när ämnesomsättningen inte kan upprätthållas kan situationen försämras snabbt eller långsammare.

Antar att även du blir kall om du jobbat dig svettig och därefter rastar i blåst nära nollgradigt och regn.

Thure

Nyckeln till framgång är att inte stanna hehe

 

[pooll]

Nyckeln till framgång är att inte stanna hehe

ja, om man inte kan skydda sig, så är det bättre att hålla sig igång. Annars "ger man upp", även om man där och då inte tänker det. Utgår från mig själv, om allt är blött och tältet sönderblåst, så hade jag som en sista möjlighet gjort så som jag skrev, och tagit bilnyckeln och sprungit. Lätt och säga hemma i soffan förstås, men man får hoppas att omdömet och vetskapen vad kyla gör med en, sitter nånstans där i bakhuvudet och ploppar fram i en stressad nödsituation och att man agerar innan man "ger upp" och kurar ihop sig blöt och kall.

Bättre hoppas att viljan och adrenalinet räcker hela vägen fram. Som att välja att simma mot land i kallt vatten om man tippar med kajaken som sen driver iväg. Att larma och vänta är inte idealet då.

(L:et i LABC betyder Livsfarligt läge och är det man ska prioritera först i nödsituationer)