Mer glapphype från östra Svealand

Förra hösten bestämde jag mig äntligen för att börja glappa. Att köpa färdigt var förstås inte att tänka på, så jag hämtade inspiration från Lasse Lison (i verkligheten) och på webben från Robert Åkerman och Bosse Gustafsson. Resultatet, efter ett antal villfarelser, kan beskådas i mitt Fotoalbum.

Varför kängor av denna typ med sulkanter och allt? Helt enkelt därför att det var dom jag hade. Inte så klumpiga som de ser ut och sköna på fötterna. Den vertikalt arbetande glappretursnodden dubblerar som fångrem. Hälens rörelse uppåt begränsas inte av snodden även om det kan se så ut på bilden. Däremot har jag som alternativ en ’nedhållare’ i form av en ögla som bara medger en mycket begränsad rörelse – ’elastisk’ häl – ifall föret skulle favorisera plattfot. Kan hängas på i rappet över hänget som är fäst i en spännrem runt ankeln.

Styrningen av kängan relativt grillan ombesörjs under hela ’kängslaget’ av skruvskallar och plåtar som går in i resp. ur sulmönstret. Jag har inte gjort några ingrepp i sulan och kan efter snart två halva säsongers användning inte se något slitage i mönstret. Den märkliga anordningen mitt på grillan är ett klackstöd. I händelse av plötslig belastning i grillans längdriktning – t.ex. vid åkning i grov skravelis – skall kraften tas upp av klacken och inte av sulstyrningarna.

Jag måste kunna öppna och stänga tåremmen vid på- och avtagning. Detta sker med kardborreband som visat sig fungera bra i såväl vått som fruset tillstånd..

Jag har inte mycket ont att säga om dessa grillor. Möjligen att de är omständligare att sätta på än mina fasthälare; men det är det värt. Nyss färdigställda men ej ’inkörda’ är även ett par till min hustru och hennes Lundhags Fjell Midi. Kul med ny känsla i åkningen efter trettio år ’på stålet’.

T
 
Mycket eleganta!

Flera i mitt tycke intressanta lösningar
- Tåremmen, ser vek ut men funkar bevisligen = en lättviktsvinnare
- Sirlig metallslöjd för glappbegränsarna
- Inställbara smutta små stoppkammar

Tar med mig inspirationen till nästa säsongs vidareutveckling av mina...tja, betareleaser:)

Heders!
Oscar
 
Bilder i Torbjörns album

Kul med lite nya varianter Torbjörn. Hur fäster du glappbegränsaren i metallkroken bak på kängan?

Nu väntar jag på en klickinvariant utan att man behöver justera tåremmen vid påtagning.

Thure
 
Akillessnodd…..

….kallar jag ibland glappreturen för. På en ny bild i Fotoalbumet framgår nästan hur den är fästad i hänget. Vad som inte syns är att hålet för snodden är utformat som ett upp-och-nervänt nyckelhål som är öppet uppåt. Då man häktar på snodden drar man ut den en bit och eftersom den då blir smalare låter den sig ’petas in’ i öppningen och ner i hålet. Där ligger den säkert. Den lilla ’snoddknoppen’ har jag hittat på något klädesplagg (ja, jag sparar på sån’t). Lilländan på knoppen vilar alltså på den inre hålkanten vilket gör att snodden sitter riktigt bra då jag med grillan endast hängande i snodden vevar runt med foten i luften (jag hoppas ingen såg mig). Hur detta skulle avlöpa nere i vattnet vet jag faktiskt inte. Till Kerstins grillor hade jag inga knoppar men jag slaktade ett par ’konferansstiftpennor’ vars ’spetsar’ hade en lämplig form.

Hälsningar
T & K
 
Mycket amatörmässigt faktiskt

Min enda maskin är en pelarborr från 40-talet i vilken jag förutom snabbstålsborrar emellanåt tvingas hänga in en slipskiva för att få bukt med härdat material (skenorna) och rostfritt. Man borde kunna klara detta med en bra handborrmaskin. Ett oeftergivligt krav är dock ett bra skruvstycke. Sedan handlar det mest om bågfil, filar och andra vanliga handverktyg. Ett kuriosum – skokräm. Händigt för att åstadkomma ett bra sulavtryck som jag behöver för att få sulstyrningarna på rätt plats.

Material: Till frambindning, hänge, klackstopp och snoddfästet akteröver har jag använt 2,5 mm halvhård aluminiumplåt inhandlad hos Tibnor i Spånga. Har man tur kan man hitta en passande bit i spillådan utanför disken. Annars får man vackert betala kapningsavgift. Billigast om man kan gå samman med någon annan. Det går ju inte åt särskilt mycket plåt även om man gör några missar. Till sulstyrningen har jag, förutom skruv, använt 1,5 mm rostfri plåt som jag hade liggande sedan gammalt. Kanske har Tibnor? Kolla deras hemsa. Skruvarna har jag köpt på Sieverts vid Lindagensplan. De har detaljförsäljning av ett enormt sortiment. Man får plocka själv. Kan ta lite tid eftersom alla gubbarna när de väl fått vad de ska hos Clas i sjön, brukar hänga här och snacka fästelement. Jag rekommenderar rostfritt material i de skruvar som är utsatta för nötning. Planbrickor och låsmuttrar är aldrig fel. Remmar, spännen och rörnit finns hos Clas Ohlsson. Ett råd om du behöver göra hål i terylenband – stansa inte – smält upp hålen med uppvärmd metalltråd! Försegla kapställen med lågan från en cigarettändare eller med lödkolv.

Skenor och profiler köpte jag för många år sedan av Harald Almgren i hans källare i Täby. Skulle jag behöva mer av dessa varor idag så skulle jag vända mig till Stefan Skyllermark för bara om ett par veckor så flyttar fabrikationen av Halles grillor från Blidö i Roslagen upp till Järpen i Jämtland, av alla ställen. Lite vemodigt faktiskt. Annars kan ett par bindningslösa Zandstra från Slipspecialisten duga.

Lycka till
T
 
Det är bara ...

... att instämma med den övriga hyllningskören.

För två år sedan påbörjade jag också ett Glappskridskoprojekt. Men så föddes vår dotter och projektet fick ta paus. Nu har jag startat igen men det blir inte så mycket tid över på kvällarna längre så det får ta den tiden det tar.

Jag har dock lagt upp lite bilder i min profil. Bilderna är snapshots på de CAD-modeller jag gjort på skridskorna som utgår från Bo Gustafssons Glapp Generation IV. Skridskon är en modell på Skyllermarks Möja som är tillkapad enl tidigare diskussioner här på Utsidan. Idén till fastsättningen av klys och hälstöd har jag snott från Bertil Stolt.
Snor man en idé är det stöld, snor man flera är det grundforskning
Med hjälp av ett plåtutbredningsprogram kan jag sedan vika ut klyset och hälstödet till ett plåtämne. Dessa kan jag göra pappersritningar på, med bocklinjer och allt, klippa ur och limma på en aluminiumbit och fila till. Eftersom jag har tillgång till en prototypfräs så tänkte bereda modellerna och fräsa ut konturen istället och sedan bocka dem till rätt form. Det fräckaste och snabbaste hade varit att vattenskära ut konturen.
Det som saknas i skridskomodellen är skruvar, nitar, fäste för glappbegränsaren och nitmuttrar. Din lösning på glappbegränsare var snygg så den kanske åker på.

/Benny
 
Re: Det är bara ...

bennys; sa:
bla bla bla
Snor man en idé är det stöld, snor man flera är det grundforskning
bla bla bla
/Benny

Eftersom du ritat så fina modeller och har lågan uppe ska jag bespara dig en tråkig upptäckt när du byggt klart dina skridskor:
Jag ser att du flyttat stoppkammen från framsidan av bindningen till mitten, antagligen i en strävan att få remmen att arbeta mer rakt över kammen? Det är ingen bra lösning och den funkar inte i praktiken, been there done that. Iom. att man inte ser kammen när skridskon sätts på, så kan man inte guida in spåret i sulan okulärt, vilket gör att man aldrig är säker på att man träffat rätt.
Det är väldigt fiffigt att kunna se stoppkammen framför bindningen eller bakom, som Peters gjort.
 
Kan man inte bara ha en liten färgmarkering på lämpligt ställe på sko och skridsko för att se var skon skall sitta?
I övrigt kan jag bara konstatera att jag åter får börja om från början. Bygga skridskor utan en 3D CAD-modell, hur tänkte jag egentligen? In med prylarna i Solidworks så kan jag med lite FEM-analys äntligen få svaret på om det är 2 eller 2,5 mm halvhård aluminium som gäller.

-Palle
 
Man kan göra så, men det är inte rätt. Bara för att färgmarkeringarna linjerar betyder det inte att stoppkammen verkligen hakat i skåran. Hemma i vardagsrummet kan det kännas som en fungerande lösning, men inte ute i terrängen.

Kör på 3mm, det är rätt kul när det håller. Det enda jag inte lyckats köra sönder är 4mm halvhård.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg