Magnetisk missvisning och praktisk påverkan på orientering i skog och mark

[joanna]

Inte för att jag vet.
Men jag är ganska säker på att en kompass köpt i Sverige är kompenserad för felvisningen i Severige. Ungefär.
/ATW

Nja - en sådan kompensering skulle bara fungera inom ett begränsat område och tidsperiod. Vinkeln mellan riktningen tii den geografiska resp. magnetiska nordpolen varierar kraftigt även inom Sverige, och den magnetiska norpolen vandrar rätt snabbt över Arktis. Så missvisningen är inte konstant, vare sig i tid eller rum - jfr inlägg #9.

EDIT: tredje på den bollen

 

[Larssky]

Som utövare av orientering och tidigare även annan idrott med orienteringsmoment (där även lägesbestämning mha syftning behövts) samt stundtals vandrare med stöd av fjällkartor och liknande har tråden varit intressant att följa.
Vanliga orienteringskartor har meridianerna justerade så att olika typer av missvisning inte ska behöva funderas över, såvida det inte är lokal påverkan från mineral i marken, vilket även för mig ställt till det ett antal gånger i Bergslagen.
En fundering som uppstod till följd av "killgissarens" gissning är hur en långsmal kompassnål skulle kunna magnetiseras lite på snedden för att visa "rätt". Och tänk så många kompasser som skulle finnas hemma i lådan om jag då också skulle ha minst två exemplar anpassade för alla ställen jag kan tänkas besöka...

 

[GustavOh]

En fundering som uppstod till följd av "killgissarens" gissning är hur en långsmal kompassnål skulle kunna magnetiseras lite på snedden för att visa "rätt". Och tänk så många kompasser som skulle finnas hemma i lådan om jag då också skulle ha minst två exemplar anpassade för alla ställen jag kan tänkas besöka...

Nja inte själva nålen, men strecken på kompassen skulle man ju kunna vinkla. (Men det gör man ju inte av redan nämnda skäl.)

 

[norrakurva]

Förutom EX3 tycker också det ser riktigt ut (fast jag förstår inte norgeexemplet men det kvittar ju). ...

Helt klart förstod inte heller jag norgeexemplet riktigt. Jag hade ingen aning om var Rondane låg och slött nog gjorde jag inte någon rimlighetsbedömning av svaret i #23.

Så pån igen så får vi se. En norsk kompis skickade en bild på en Rondanekarta från 1999

Jämför man uppgifterna från 1999 med dem från 2007 så var missvisningen 1999 1,6° västlig och 2007 0°20' västlig. Missvisningen avtar med 0,1° per år. Den norska karttillverkaren verkar använda väst som positiv riktning medans det vanliga är öst. 0°20' är en tredjedels grad, alltså 0,33°.

Gör man en tabell på det från 2007 till 2017 i vänsterkolumnen och jämför med vad sajten https://kartverket.no/til-lands/kart/turkart/magnetisk-misvisning säger om samma period får man

Uppenbart är det nåt vajsing. Årlig ändring av missvisning tycks nära 0,2° enligt sajten som förresten använder öst som positiv riktning. Justerar man den vänstra kolumnen enligt detta och dessutom ändrar positiv riktning från väst till öst får man den högra kolumnen. Förskjuter man sedan värdena ser man att kartans angivna missvisning var aktuell redan nångång 2004. 0,33° västlig är -0,33° östlig.

En ytterligare grej för svarets rimlighetsbedömning är att rutnätet inte pekar mot geografisk norr. För att kompensera för det lägger man till 0,88° till de justerade kartvärdena i högerkolumnen. 2012 blir alltså missvisningen mellan geografisk och magnetisk nord i Rondane +2,15°. Det är rimligt om man jämför med skånekartan i #22 där missvisningen 2012 anges till +3,5° vilket jag borde ha kollat.

Så svaret på Ex1 i #23 är rätt ansats men värdena är knasiga. Som jag fattar det.

 

[packåsna]

Helt klart förstod inte heller jag norgeexemplet riktigt. Jag hade ingen aning om var Rondane låg och slött nog gjorde jag inte någon rimlighetsbedömning av svaret i #23.

Så pån igen så får vi se. En norsk kompis skickade en bild på en Rondanekarta från 1999

Visa bilaga 38481
Jämför man uppgifterna från 1999 med dem från 2007 så var missvisningen 1999 1,6° västlig och 2007 0°20' västlig. Missvisningen avtar med 0,1° per år. Den norska karttillverkaren verkar använda väst som positiv riktning medans det vanliga är öst. 0°20' är en tredjedels grad, alltså 0,33°.

Gör man en tabell på det från 2007 till 2017 i vänsterkolumnen och jämför med vad sajten https://kartverket.no/til-lands/kart/turkart/magnetisk-misvisning säger om samma period får man
Visa bilaga 38482
Uppenbart är det nåt vajsing. Årlig ändring av missvisning tycks nära 0,2° enligt sajten som förresten använder öst som positiv riktning. Justerar man den vänstra kolumnen enligt detta och dessutom ändrar positiv riktning från väst till öst får man den högra kolumnen. Förskjuter man sedan värdena ser man att kartans angivna missvisning var aktuell redan nångång 2004. 0,33° västlig är -0,33° östlig.

En ytterligare grej för svarets rimlighetsbedömning är att rutnätet inte pekar mot geografisk norr. För att kompensera för det lägger man till 0,88° till de justerade kartvärdena i högerkolumnen. 2012 blir alltså missvisningen mellan geografisk och magnetisk nord i Rondane +2,15°. Det är rimligt om man jämför med skånekartan i #22 där missvisningen 2012 anges till +3,5° vilket jag borde ha kollat.

Så svaret på Ex1 i #23 är rätt ansats men värdena är knasiga. Som jag fattar det.

Med förbehåll för att jag inte kontrollerat detaljerna i ditt inlägg: jag tror du gör ett misstag i att anta att ändringen av missvisningen är konstant. Oavsett om det är 0,1° eller 0,2° per år så är den approximationen mindre giltig ju längre tid som har gått.

 

[greendanger]

Jag är långt ifrån någon orienterare, men kan gå efter karta och kompass.
Kartan matchar man mot terrängen och använder kompassen som ett stöd.
Ofta använder jag kartan utan kompass, då jag vet var jag är i terrängen. Vet man inte var man är hjålper ingen karta eller kompass...

GPS litar jag inte på (som huvudsakligt medel för navigering) efter som den kräver batterier, så även mobilen. Därav att jag ofta släpar med mig antik teknink, att sänka en papperskarta kräver typ militanta termiter, eller att någon råkar tända lägerelden med den...

 

[packåsna]

[...]
Vet man inte var man är hjålper ingen karta eller kompass...

Ett av de grundläggande användningsområdena för karta och kompass är ju att ta reda på var man är, så nog hjälper det ändå...

 

[Spikbjörn]

Orienterare behöver (som redan nämnts) inte fundera på missvisning, då de numera digitala kartorna kan justeras för aktuell magnetsikt nord vid utskrift (så att meridianerna har rätt riktning) vid användandet.
Sedan vet man som orienterare att det är ganska svårt att hålla kursen så exakt som man vill med handhållen kompass, om inte terrängen är ett "salsgolv". Man försöker hela tiden att minimera distansen som man behöver följa kompasskursen för att minimera fel i sida. Man har strategier för att dela upp längre sträckor i kortare delsträckor, att sikta på uppfångande föremål där man kan ta ny riktning, eller så följer man där det finns ledstänger i terrängen allt för att minimera felkällorna och ta snabbaste vägen. Att syfta längre sträckor (minst100-200 m) vid god sikt är ett annat knep. Man kan med bra karta klara sig utan kompass men inte lika lätt tvärtom.

Den grundläggande principen med karta och kompass är att aldrig släppa taget på var man befinner sig, samt därefter att alltid ha koll på vart man ska ta vägen, både på kartan och i terrängen. Framförhållning (så man snabbt upptäcker om man trots allt är på väg fel) samt kartkontakt (så man hela tid stämmer av att inget avviker). Det vanligaste problemet är att man inte litar tillräckligt på kompass och karta, utan tolkar verkligheten så den stämmer med kartan och lurar sig självt att tycka att man är rätt. Det är därför svårt att hitta exakt var man är på kartan om man släppt den koncentrationen för länge (om det inte är ett lätt identifierbart ställe man hamnat vid (men då tillför ofta inte kompassen så mycket).

Med en riktig karta och en någorlunda kompass så behöver man knappast oroa sig för missvisningen när man rör sig i dagsljus och promenadtempo. Dimma och mörker gör det mer komplicerat och man måste ha kompletterande strategier till kompassen oavsett missvisningen.
På sjön syns inte grunden, och kursen kan vara mer avgörande.

Ska man pejla och syfta så är sikten mer avgörande än missvisningen för en god uppfattning om läge och riktning. Men eftersom den finns så kan det kanske vara kul att ha koll på den ibland för den som vill behärska även det.

 

[Fjällkjell]

Ett av de grundläggande användningsområdena för karta och kompass är ju att ta reda på var man är, så nog hjälper det ändå...

Jag håller med "gröna faran" vet du inte var du befinner dig så är karta och kompass inte till någon större nytta. Tänk dig själv att du lämnas mitt i en skog (eller i dimma) och får en karta i handen och blir ombedd att peka ut var du befinner dig- det är en omöjlig uppgift! Du måste alltid veta vart du befinner dig när du startar och sedan hela tiden följa med på kartan. Har du tur kanske du kan komma upp på en höjd och göra en bedömning av var du kan vara men såna tolkningar brukar vara mycket osäkra.

 

[Larssky]

Att först acceptera att förutsättningarna och behoven ständigt är olika är grundförutsättning att göra rätt vilket är av stor betydelse inte minst när det gäller orientering, både som sport och som navigering i fjäll.
Att göra rätt kan vara helt olika i olika situationer, både vad gäller vad jag avser att ta mig för med och vilka metoderna och verktygen är.
Ökar detaljeringsgraden i kartmaterialet brukar också detaljeringsgraden i vad som planeras utföras öka i motsvarande grad. Detta märks tydligt inom orienteringssportens utveckling under de senaste 50 åren.
Kompassgång är idag närmast försvunnet och passningen av kartan för riktningar och små justeringar i riktning baserat på observationer av objekt framåt i färdriktningen är det som oftast gäller. "Var är jag nu" är nybörjare, "vad förväntar jag mig se där framme" är den mer utvecklade orienteraren.
I annan miljö, och med annan karta, som i fjällen kan samma sätt att orientera vara användbart så länge det görs utifrån kartmaterialets förutsättningar och detaljeringsgrad samt väderförhållanden.
Att grovnavigera i stora dalgångar mellan stora tydliga bergsformationer går att göra med "ungefär här är jag" och en rimlig uppskattning av väderstrecken och sedan välja färdriktning som kommer att ge ny tydligt feed back på att jag hamnat på avsett ställe.
Så snart du ska finorientera för att exempelvis komma ner i den lilla dalgång som tar dig rätt och inte till olyckan krävs exakt kunskap om var du befinner dig, vilken eventuell missvisning som gäller mellan kompass och karta samt avståndet (i meter eller minuter) till något som bekräftar att du navigerat rätt.
För att veta exakt var du befinner dig krävs antingen ett mycket tydligt objekt att befinna sig vid eller att syfta in sin position med hjälp av synliga objekt i flera olika riktningar. Ska syftning användas behöver man kunskapen om missvisningen.
För att göra rätt behöver jag alltså ta hänsyn till min egen kunskap om navigering, min inhämtade kunskap om hjälpmedlen, min möjlighet att utnyttja detta under de förutsättningar som sikt, temperatur och vindförhållanden medger.
Missvisningens betydelse beror, i min mening, alltså helt och hållet på vad jag avser att göra och under vilka omständigheter.

 

[hsp]

Jag har en silva exp där det går att vrida/justera för missvisning och låsa med skruv och därmed justera för olika områden men praktisk betydelse är väl tveksamt om det har om man ej ska hitta en orienterings skärm utan enbart ska hitta till en plats då några meter fel dit man kommer ej har någon betydelse med ev unfantag av skidåkning över en stor öppen plats och tex ska hitta en stuga eller led utan fångstarmar tex.
Min kompass är ju med syftning och enbart som reserv när batteri i Telefon eller GPS är urladdade eller med tjocka vantar då dessa nya ´hjälpmedel´ej fungerar så bra.

 

[Stordrulen]

Jag har en silva exp där det går att vrida/justera för missvisning och låsa med skruv och därmed justera för olika områden men praktisk betydelse är väl tveksamt om det har om man ej ska hitta en orienterings skärm utan enbart ska hitta till en plats då några meter fel dit man kommer ej har någon betydelse med ev unfantag av skidåkning över en stor öppen plats och tex ska hitta en stuga eller led utan fångstarmar tex.
Min kompass är ju med syftning och enbart som reserv när batteri i Telefon eller GPS är urladdade eller med tjocka vantar då dessa nya ´hjälpmedel´ej fungerar så bra.

Ja, man kan tydligen antingen skriva en mindre doktorsavhandling kring kompassers missvisning och magnetiska polers förflyttning och ha den som grund när man navigerar eller göra som du och köpa en kompass där man kan justera för felmarginalen på två minuter och sedan ägna sig att fundera på annat.

Du har aldrig funderat på att ha telefonen som reserv och navigera efter karta och kompass där det är möjligt, känns rätt befriande att efter ett tag.