Löparknä

tigertamjaren; sa:
Krister,
en fråga här bara: Du börjar med att säga "Prova förutom att stretca även med massage på "utsidan av låret" och sätet." Men sedan under avsnittet "Diagnos och behandling" skriver du ingenting om stretching. Bara för tydlighetens skull, menar du att stretching kan hjälpa vid löparknä eller inte?

/ G

Framgick inte men den långa texten hade jag inte skrivit själv... tog den från en internetsida någonstans...

Som det stod i artikeln beror det ofta på att tractusbandet ligger och skaver mot laterala femur condylen (ett benutskott längst ut längst ner på lårbenet). Behandlar man de två musklerna som fäster in på tractusbandet, musklerna runt omkring och även själva tractusbandet med massage och stretching leder detta förhoppningsvis till att det blir "mjukare". Blir det mjukare och mer elastiskt slipper man förhoppningsvis besvären.

Löparknä kan även bero på en bursit (inflammerad slemsäck). Vad man gör åt det vet jag inte, troligen cortisonspruta eller nått...
 
Stretchingövning

En stretchövning som nästan alltid fungerar vid löparknä är följande:
Lägg upp det onda benet på en pall som när du stretchar baksidan på låret. Vinkla sedan det friska benet 45 grader inåt mot det onda benet. Alternera sedan med att dels lägga överkroppen rätt över det onda benet och dels i linje med det friska benet (alltså snett över det onda benet).
Glasklar beskrivning va!
Stretcha hellre ouppvärmd än inte alls.
Lycka till!
 
Re: Re: Stretching (forts)

kofalla; sa:
Hur känns det?

Åkomman ger sig till känna genom täta, spridda smärtor på utsidan av knät, särskilt på det ställe där tractus iliotibialis löper över ett benutskott (laterala femur-epikondylen) i nivå med knät. Tractus iliotibialis är en kraftig senstruktur som sträcker sig längst hela utsidan av låret, från utsidan av bäckenet till infästningen på utsidan av knät, laterala tibiakondylen.

Krister,

jag tror att det är olika skador vi pratar om här, löparknä som du fått det beskrivet är nog inte samma variant som ursprungsskribenten talar om. Det finns en variant som är en inflammation av lårmuskelns inföstning också, den ger sig till känna genom att det gör ont ovanför eller nedanför knäskålen. Ej på utsidan av knäleden.

Denna variant kan diagnosticeras med hjälp av ultraljudsröntgen.

Mvh Håkan Borg
 
Re: Re: Re: Stretching (forts)

hakan_l_borg; sa:
jag tror att det är olika skador vi pratar om här, löparknä som du fått det beskrivet är nog inte samma variant som ursprungsskribenten talar om. Det finns en variant som är en inflammation av lårmuskelns inföstning också, den ger sig till känna genom att det gör ont ovanför eller nedanför knäskålen. Ej på utsidan av knäleden.

Denna variant kan diagnosticeras med hjälp av ultraljudsröntgen.

Mvh Håkan Borg

Är du säker på att det kallas löparknä?
Tycker det verkar mer som ett "hopparknä"...

Hopparknä är en bristning i senan under knäskålen (patellarsenan). Symtom är smärta på eller nedanför knäskålens nedre spets i samband med ansträngning...

Vad jag har lärt mig iaf är att ett löparknä kan vara "tre olika saker": Inflammerat muskelfäste, inflammerad bursa och smärta i själva tractusbandet...
alla symtom känns på "utsidan" av knäet...

Obs, det är självklart inte enbart löpare som får löpparknä och hoppare som får hopparknä...
 
kofalla; sa:
Framgick inte men den långa texten hade jag inte skrivit själv... tog den från en internetsida någonstans...

Jag förstår, men nästa gång du citerar kan du väl ange såväl att du citerar som källan för citeringen. Sen tycker jag rent generellt att långa citeringar som dessa är ett otyg, bättre att länka till sidan och eventuellt lyfta ut (citera) bara korta, avgörande stycken (vi pratar om en eller två meningar kanske). Dessutom är jag osäker på om den / de du talar med (bonden / bönderna? ;) ) talar latin. Vanlig svenska är nog ett säkrare kommunikationsmedel i det här forumet skulle jag tro. (Latin kan man spara till de tillfällen man är säker på att det är lärde man talar med. Ehuru dagens lärde beklagligtvis sällan längre talar de lärdes språk varför det inte är ett säkert kort ens där...) Sammantaget, lycka till med klippandet och klistrandet nästa gång!

;)

/ G
 
tigertamjaren; sa:
kofalla; sa:
Framgick inte men den långa texten hade jag inte skrivit själv... tog den från en internetsida någonstans...

Jag förstår, men nästa gång du citerar kan du väl ange såväl att du citerar som källan för citeringen. Sen tycker jag rent generellt att långa citeringar som dessa är ett otyg, bättre att länka till sidan och eventuellt lyfta ut (citera) bara korta, avgörande stycken (vi pratar om en eller två meningar kanske). Dessutom är jag osäker på om den / de du talar med (bonden / bönderna? ;) ) talar latin. Vanlig svenska är nog ett säkrare kommunikationsmedel i det här forumet skulle jag tro. (Latin kan man spara till de tillfällen man är säker på att det är lärde man talar med. Ehuru dagens lärde beklagligtvis sällan längre talar de lärdes språk varför det inte är ett säkert kort ens där...) Sammantaget, lycka till med klippandet och klistrandet nästa gång!

;)

/ G

Tänkte inte på att det skulle bli så mycket text... Ska bättra mig till nästa gång!
 
Re: Re: Stretching (forts)

kofalla; sa:
Mkt tveksam till denna övning... känner du att den tar bra? Tycker den enbart borde töja hamstringsmuskulaturen...

Jag är ganska rörlig av mig, så jag känner att den tar dåligt. Finns även en annan variant där man står med sidan mot en vägg (eller dylikt), tar det benen närmast väggen och korsar det, så att det hänger ner och förbi andra benet (man får böja på andra benet)... tar lite mer. Svår övning att beskriva.
Dock känner jag att bästa sättet är att sträcka sätesmuskeln sittandes.

Det "löparknä" jag drabbades av (jag fick det aldrig konstaterat av läkare, utan självdiagnostiserade mig, plus att jag pratade med svärfar över telefon, som är läkare). Symptomen var en huggande smärta på västra sidan av vänstra knäet, ungefär efter 20-30 minuters löpning. När det väl börjat göra ont, så blev det i princip omöjligt att springa. Gå gick bättre, om än knaggigt.

Det värsta var att jag råkade ut för detta under en 35km (!) löprunda, när jag var längst bort på "slingan"... Hade ingen telefon eller någon som kunde hämta mig. :(

/D
 
Frustrerande skada: mina erfarenheter

Jag har en hel del egna erfarenheter av löparknä. Jag är NU drabbad av detta i mitt högra knä sedan i höstas, samt att jag under i början av sommaren hade samma skada i vänstra knät.

Första gången jag fick löparknä var det en starkt huggande smärta och det gick inte alls att springa. Detta stetchades bort på ca 3 veckor genom att korsa benen och stetcha utsidan av låret. Allt blev till frid och fröjd och jag ökade åter träningsmängden.

En sensommardag sprang jag långpass på asvalt ca 20km och kände i slutet att knäna brjade kännas lite belastade, men jag hade inte långt kvar och tog mig hem utan några större smärtor. Senare samma kväll kom smärtan. Jag kunde knappt gå nedför i trappor, det högg i knät som f*n. Jag kände igen smärtan som löparknä på en gång då jag varit drabbad förut.

Denna skada har följt med mig fram tills idag. Jag har strethat mycket och stundvis trott att jag blivit av med skadan, löpt och fått tilbaka skiten igen.
När man tror att man blivit av med skadan ska man vila yttligare en vecka för att få en god marginal. Där har jag gjort fel hela tiden. Så fort det börjar kännas bra blir jag alldeles för ivrig och sticker ut och kör bara bör att få avbryta och komma hem med svansen mellan benen och slokande huvud.

Bra tips: Om man man ska provlöpa ett löparknä, gör det på MJUKT underlag. Inte asvalt! Att löpa i skogen (orientering) retar inte skadan lika mycket.
Cyckla går fint! Men i teräng blir det mer stötar vilket retar knät. All belastning som stötig iriterar löparknäskadan.
Ut och gå! Jag har under min skadetid tagit på mig ca 15 kg packning och traskat 10km. Som styketräning kan man gå på huk med pakning på ryggen.

VILA! När man har fått skadan måste man vila länge innan man börjar prova igen. Minst 2-3 veckor. Många, som t.ex jag, har svårt med att inte träna på så länge men man blir alldrig av med skiten annars!!

Lev Väl!!
 
Re: Frustrerande skada: mina erfarenheter

Lethron; sa:
Senare samma kväll kom smärtan. Jag kunde knappt gå nedför i trappor, det högg i knät som f*n. Jag kände igen smärtan som löparknä på en gång då jag varit drabbad förut.

Denna skada har följt med mig fram tills idag. Jag har strethat mycket och stundvis trott att jag blivit av med skadan, löpt och fått tilbaka skiten igen.
När man tror att man blivit av med skadan ska man vila yttligare en vecka för att få en god marginal. Där har jag gjort fel hela tiden. Så fort det börjar kännas bra blir jag alldeles för ivrig och sticker ut och kör bara bör att få avbryta och komma hem med svansen mellan benen och slokande huvud.

Jag känner igen det där! Smärtan kommer inte när man promenerar vanligt, utan i trappor (och vid löpning, givetvis)...

För mig tog det 1½, nästan två månader innan knäet blev bra igen sen det "slutat" göra ont. Man får lätt "löpabstinens" och är ivrig att sticka ut å prova efter en veckas vila, men försök vila längre. Att käka antiinflamatoriskt undertiden som man vilar måste nog vara ett plus i läkningsprocessen...

Jag tror att kontinuelig stretching, av speciellt utsida lår, och övrig rörlighetsträning som komplement till löpningen kan hindra löparknä...
/D
 
Streching och Voltaren

funkade för mig. Jag råkade ut för åkomman under femdagars. Ont som fan, vilket redan konstaterats i tidigare inlägg. En tävlingsläkare (ortoped) diagnostiserade problemet som "löparknä" och förklarade att det hade att göra med att muskulaturen på utsidan av låret blivit för kort så att en av senorna i infästningen gnodde fram och tillbaka över en benkant - därav smärtan.

Det intressanta i sammanhanget var hans ordination: voltaren, en enda töjningsövning och fritt fram att springa de avslutande etapperna om jag bara stod ut med smärtan. Faktum är att det fungerade utmärkt. Jag strechade och avstod från löpning i 2-3 veckor, varefter problemet är försvunnet. Strechar dock fortfarande lårets utsida i samband med träning för att vara på den säkra sidan.

Den föreskrivna töjningsövningen påminner om det som tidigare inlägg dragit sig för att förklara för att det skulle vara krånglig. Jag gör ett försök i alla fall: Ställ dig framför något som kan ge stöd för händerna; korsa benen - det friska framför det sjuka - så långt du kan utan att böja knäna; böj därefter det friska knät och lägg över vikten på det, men behåll det sjuka rakt - ta stöd med händerna. I princip sätter du dig på det skadade benet och du kommer att märka att det är nödvändigt att lägga ner det sjuka benet på fotens utsida. Nu ska det kännas på lårets utsida. Justera in övningen genom att reglera avståndet mellan benen och böjningen i det friska knät. Värt att pröva om inte annat.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg