• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

Låna pengar till resor?

I Sverige tycks vi ha en generell uppfattning att resor och nöjen inte är någonting man lånar pengar till. Man ska "spara och göra sig förtjänt av resan":

I många andra länder resonerar man tvärtom - t.ex. bil är någonting man bör spara till privat och köpa direkt, medans resor är någonting man gärna lånar till. Å andra sidan tror jag att de flesta här skulle tycka att det vore okej att låna pengar för att bestiga t.ex. Everest.

Vad tycker ni? Är det rätt eller fel att låna pengar för att finnansiera sina intressen?
 
Lite knepig fråga. Med ryggmärgen tycker jag att det är OK att låna till sådant som man behöver för sitt vardagliga liv - till exempel boende, bil, studier.

Å andra sidan vet jag att jag har lite dubbelmoral, för jag reagerar negativt om jag hör att någon har lånat till en semesterresa eller ny skinnsoffa eller en platt-TV av värsta modellen - sådant som jag klassar som lyxkonsumtion, medan jag inte reagerar lika kraftigt på att någon har lånat för att köpa en motorcykel, vilket ju också är en lyxvara, åtminstone här i norr där säsongen är ganska kort.

Jag skulle kunna tänka mig att låna till exempel vis en bröllopsresa, som ju är en engångsföreteelse (förhoppningsvis), men inte till en "normal" semester. Det kostar ju mer att betala i efterhand än att spara i förväg. Tycker inte om tanken på att hamna i skuldfällan över lyxprylar som man kan klara sig utan.

Tycker INTE att det är OK att låna för att bestiga Everest, om det inte är fråga om ett "nu eller aldrig"-läge. Berget står ju kvar!
 
Beror på!

jag tycker att det beror på lite.
Om man känner att man har möjligheten tidsmässigt och annat att resa eller bestiga Mount Everest nu, men inte pengarna och känner att man har möjlighet att betala i efterhand är det OK.

Men risken är ju att om man lånar till semestern i år och sedan börjar betala tillbaka så är man sugen på att åka på semester nästa år också och lånar då igen så kan man hamna i en skuldfälla.

En pryl, tex bil eller motorcykel representerar ju ett ekonomiskt värde som man kan omsätta i pengar om det krisar till sig.

Sen kan man ju också konstatera att låna nästan alltid blir dyrare oavsett avd man köper.

/ Niclas
 
Jag skulle aldrig låna till "konsumtion" alltså t.ex en resa eller digitalkamera som jag egentligen inte har råd med mm.
Men att låna pengar för att bestiga Everest... tja... fryser du ihjäl på berget kan du alltid glädja dig med att du inte betalat för det. :)

/Ulf
 
Jag vill nog inte låna till grejer som inte kostar högvis med tiotusingar. För om jag inte har råd att lägga undan varje månad till en tunnisteve eller semesterresa har jag antagligen inte råd att slanta upp till avbetalningarna heller.

Men en rejäl en-gång-i-livet-resa skulle jag såklart kunna låna till.
 
Den som är satt i skuld är icke fri...
Var det inte så?

En bra regel är kanske att låna till sånt som förräntar sig snabbare än skulden. Gäller väl i huvudsak fastigheter och bolag. Med bolag kan kanse avses värdepapper, men då blir det så småningom alltmer äventyrliga lån.
 
Nja, den dagen jag lånar till ny bil, den dagen kan jag nog tänka mig att låna till i stort sett vad som helst. Bilar är inga investeringar, utan ren förbrukningsmaterial.
 
Någon av mina bekanta hade som princip att endast låna till sådant som har längre varaktighet än avbetalningarna. Låter ganska bra tycker jag. Man ska ha glädje av prylen även efter att den är slutbetald.
 
Jag skulle nog aldrig låna till nåt som liksom inte har nåt värde efteråt.

Lånar man till en resa så måste man sen amortera den där resan i kanske 5-10 år efteråt... Hur kul är det? När ska man ha råd med nästa resa? Nytt lån??

Och vad gör man om man t.ex. får sparken från jobbet och blir arbetslös? Hur kul är det då att sitta med det där lånet? Har man lånat till en bil så kan man alltid sälja bilen och lösa lånet (eller i alla fall delar av det), men det är svårt att sälja en resa man gjorde för ett par år sen...

Jag läste så sent som idag om att det framförallt bland svenskar runt 25-årsåldern verkar ha blivit en "trend" att låna till precis vad som hest, vilket leder till att fler och fler hamnar hos kronofogden på grund av att de inte kan betala sina skulder (ofta på grund av att de ekonomiska förutsättningarna har ändrats).