Lättpackning - syntet eller merinoull?

[Vindaloo]

När jag läst på nätet vad lättpackare klär sig med närmast kroppen, så verkar merinoull föredras över syntet av en klar majoritet. Med närmast kroppen menar jag då underbyxor, underställsbyxor, långärmade underställströjor, strumpor, fingervantar, beanies och även kortärmade T-shirts.

Valet av merinoull kan förstås ur flera perspektiv, men jag fattar inte vilka argumentet som talar för merinoull om man talar om lättpackning.

Om man tar ett miljöperspektiv- så är ull en förnyelsebar naturresurs, om man tar ett komfortperspektiv - ull är mysigare mot huden och luktar inte lika illa efter några dagars svettande i fjällen, om man tar ett värmeperspektiv- ull värmer även när det är blött, så kan valet av ull förstås men ur ett lättpackarperspektiv är det inte lika lätt att få till det, som jag ser det.

Syntet närmast kroppen är oftast lättare än ull, det sticker inte (vilket faktiskt en del merinoull gör), det suger inte upp vatten, om de blir blöta kan, jämfört med ull, mer vatten vridas ut och det torkar därefter snabbt.

Ull däremot blir tyngre och tyngre allt eftersom det mättas med vatten. Vid tillräckligt hög vattenmättnadsgrad så värmer ullen inte lika bra, vattnet ger en våt känsla mot kroppen och ullen är mycket besvärlig eller näst intill omöjlig att torka om man är ute en längre tid i regn, utan tillgång till stugor eller eldar att torka dem med. Dessutom är merinoull oftast dyrare än syntet.

Så om man vill vara en lättpackare i fjällen, varför väljer man merinoull?

Hoppas på klargörande svar från alla er med mer praktisk erfarenhet än vad jag har.

 

[joanna]

På grund av alla de fördelar du själv räknat upp .

Sen ser jag inte logiken i ditt "vrida ur"-argument. Det kan man ju, vid behov, även göra med ullplaggen?
Min upplevelse är faktiskt att ett (av någon anledning) sjöblött och urvridet ullplagg är betydligt varmare än ett lika sjöblött och urvridet syntetplagg av samma tjocklek. Om det - vilket jag inte är säker på - ändå är mer vatten kvar i urvridet ullplagg, är det inget man lider av - just för att plagget ändå känns torrt och varmt. Och det kan inte vara många gram extra man får bära på, om några.

Problemet verkar också rätt teoretiskt - för att få sitt underställ så genomblött krävs det väl närmast att man plurrat vid vad eller blivit av med regnstället? Jag är en riktig svettapa, men har aldrig varit med om ullunderställ som blivit så sjöblöta "inifrån" att det blivit till någon kännbar nackdel. Det har jag däremot upplevt, på den tiden det begav sig, med syntet. Aldrig mer, tack

Nu använder jag ju bara riktigt tunna underställ; problemet du beskriver uppkommer kanske med riktigt tjocka? Men jag tycker ju att hela idén med underställ är ett TUNT fuktreglerande skikt - ev. behov av mer värmeisolering tar jag i nästa klädlager.

Jag är dock inte en så stor ullfanatiker, att jag sträcker mig så långt som till underbyxor - de får helst vara i siden .

 

[Sam Andersson]

Ull/syntet

Det korta svaret är att du behöver två ibland tom tre syntet mot ett ullunderställ. Vilket betyder packvolym och i längden vikt. Vilket gör att det är fördel på alla nivåer förutom möjligen den ekonomiska att välja ull.

 

[gusbo]

I och för sig alltid roligt med teoretiska resonemang, men i detta fall är vi nog definitivt inne på jakt av ganska få gram.

Här kommer en mer utförlig utläggning:
http://backpackinglight.com/comfort_moisture_transport_wool_synthetic_clothing/

Själv tycker jag inte det spelar så stor roll. Det är mer strukturen på plagget som avgör funktionen tycker jag. Det ska vara tunna, snabbtorkande på sommaren. Den variant som jag tycker är bäst är Aclimas nätbrynjor. Man känner sig torrare med dem. Nackdelen är att man måste kombinera dem med ett lager till, så lättare blir det ju inte. Fast det känns ju bra att hålen inte väger

 

[seobserver]

Förutom kasslerunderställen finns det ull med syntetinblandning och de kan vara tunna, lätta och snabbtorkande på en gång.

Att reglera sin påklädning så att man inte svettas tycks vara det svåraste att lära sig själv. Visst innebär det att man blir kall de första minuterna före man kommer upp i arbetstemperatur.

De flesta ullkritikerna förefaller inte ha prövat ull och siden närmast kroppen ännu.

Är det prislappen som ni stirrar er blinda på? All friluftsutrustning hittar ni inte i friluftsboden ännu.

go tur

 

[Vindaloo]

Som jag skrev så vill jag endast veta hur erfarna ullförespråkare tänker när de gör sina val. Det är möjligt att även jag kommer att köpa merinoull när det blir dags för nya prylar, jag vill dock vara så välinformerad som det bara går innan jag gör mina val.

Gusbo: tack för en superb artikel som gav de flesta av de svar jag ville ha.

Johanna: I artikeln från Gusbo förklaras att merinoull kan suga upp till 30% av ullvikten INUTI fibrerna medans syntet enbart förvarar vattnet MELLAN fibrerna. Därför känns den hydrofoba ullytan torr när den vrids ut, men betydliga mänger vatten kan finns kvar inuti de hydrofila fibrerna. Vattnet väger och det krävs kroppsvärme för att evaporera vattnet i fibrerna. Den urvridna synteten har mindre vatten kvar att kondensera och torkar fortare.

Seam: Tror inte riktigt att det är så längre. Idag finns det mängder av olika tekniker att bunta ihop fibrerna på för syntet, för att maximera ventilation eller värmehållning. Dessutom finns det hybrider mellan merino och syntet som kombinerar olika egenskaper. Men utveckla gärna hur du tänker.

Seobserver: Jag har ännu kvar min gamla bomullsanorak från 70-talet. Det var det som gällde då och jag har sparat den enbart av nostalgiska skäl. Jag liksom en överväldigande majoritet använder ett skal av syntet idag. Det var bomull som gällde då, tills någon kritiskt granskade den rådande sanningen.

Känns olustigt att bli stereotypad när jag ställer en genuint öppen fråga för att lära mig mer. Jag är själv övertygad om att i framtiden kommer syntet att ersätta ull i friluftssammanhang. Vi kanske inte är där ännu, men skillnaderna verkar bli mindre och mindre allt efter att teknikerna utvecklas. Med ett öppet sinne kanske man kan lära sig något nytt.

Tack alla för era svar!

 

[joanna]

(...) I artikeln från Gusbo förklaras att merinoull kan suga upp till 30% av ullvikten INUTI fibrerna medans syntet enbart förvarar vattnet MELLAN fibrerna. Därför känns den hydrofoba ullytan torr när den vrids ut, men betydliga mänger vatten kan finns kvar inuti de hydrofila fibrerna. Vattnet väger och det krävs kroppsvärme för att evaporera vattnet i fibrerna. Den urvridna synteten har mindre vatten kvar att kondensera och torkar fortare.(...)

Håller med, tack för en fin artikel med bra förklaringar av mekanismerna bakom min subjektiva upplevelse!

30% av vikten på min Aclimatröja är fortfarande inte ens 40 gram, så "problemet" med potentiell extra vikt att bära på anser jag vara icke existerande .

Det är inte heller med kroppsvärme all denna vattenmängden måste förångas, och framför allt inte omedelbart. Ullens buffringsegenskaper är ju dess största fördel - eftersom fukten inte ligger på ytan slipper kroppen offra energi på uttorkning när det inte är till fördel. Är man så varm att plaggen börjar torkas av "kropsvärmepumpen", så är det ju när man behöver avkylningen.
Ev. fortfarande fuktiga plagg tycker jag torkar fint över natten (jag byter alltid till torra sovkläder).
Fördelen med ullen är just att processen tidsfördelas genom att fuktinnehållet binds i fibrerna, medan all den fukt som ligger på ytan av syntetfibrerna stjäl min kroppsvärme som en kall plåt precis när jag, genomsvettig, ska sätta mig stilla i skidliften

Men visst passar syntet bättre under vissa omständigheter, och produktutvecklingen kommer kanske, precis som du skriver, att sudda ut skillnaderna och/eller åstadkomma en optimal syntes

 

[seobserver]

Även fuktiga tropikerna behöver du ett torrt sovställ. Fukt är lika farligt där som i Lappland.

Även jag tror att syntet kommer såsmåningom att slå naturfibrer, men det är teknologiskt svårt har jag förstått av tillverkares förklaringar.

Så ännu här på 2000talet är urgammal ull, silke och fjäder oslagna men de har ju haft åtskilliga miljoner år på sig.

Oljebaserade synteter har vi bara haft sedan 1940-talet.

go tur

 

[SawFlack]

Tycker syntetiskt är varmare.

På överkroppen har jag Patagonia Capilene 4 Expedition Weight Zip Neck (syntetiskt) och Smartwool Midweight 250 Zip (merinoull)

På benen har jag Haglöfs Bungy II Tight (syntetiskt) och Aclima M's Warmwool Long Pants (merinoull)


Speciellt runt låren och rumpan fann jag syntetiskt gav mig betydligt mer värme.

Merinoull har jag när jag sover medan syntetiskt ingår i min uppsättning av skal.

 

[joask202]

Det bästa av flera världar

Jag använder plagg av syntet, siden och merinoull.

Syntet använder jag främst vid träning, då jag vet att jag kommer bli blöt. Har nu fått tag på underställ med inre lager av syntet och yttre lager av ull, har dock inte hunnit hårdtesta dessa än.

På vandring och tur försöker jag undvika att bli blöt genom att anpassa klädseln och använder nästan uteslutande ull och siden, mycket på grund av att jag tycker det är skönare i längden, luktar mindre osv. Syntet har blivit bättre på den punkten men kan fortfarande inte riktigt mäta sig med ull och siden.

På grund av dålig hållfasthet försöker jag undvika 100% merinoull om möjligt. Det börjar komma en hel del merinoplagg med 10-15% syntetblandning, även 50% (super.natural) men då märks en nedsatt förmåga att motstå lukt, kan iof bero på det specifika märket.

Ytterst använder jag helst plagg av mikrofiber: tunna lätta, vind och vatten tåliga. På vintern är dessa riktigt svårslagna. Precis som redan sagts så blir de inte blöta på samma sätt som plagg där vattnet lagras i själva fibern. Men samtidigt känns de aldrig täta och kvalmiga som membranplagg.

En egenskap som stör mig enormt med syntet är statisk elektricitet oavsett årstid, på vintern är det till och med riktigt illa med ull och siden, då når elektriciteten från flera lager syntet rent komiska proportioner.

 

[scandiaca]

Det är möjligt att även jag kommer att köpa merinoull när det blir dags för nya prylar, jag vill dock vara så välinformerad som det bara går innan jag gör mina val.

Det är bara egen erfarenhet som kan ge dig de svar du söker. Som så ofta i denna bransch så finns det inte ett rätt svar. Parametrarna är alldeles för många, och det i kombination med den subjektiva upplevelsen. Gör inte frågan märkvärdigare än vad den är.

 

[Vindaloo]

Joanna: Intressant tanke att se det som att ullen först transporterar fukten från kroppen, sen, buffrar vatten inuti fibrerna och sen när man blir för varm så kondenserar vattnet och kyler ner en, för att slutligen eftertorkas helt i tältet. Jag har inte tänkt på det på det sättet innan. Beroende på aktivitet som det används till, så bör man väl då tänka till lite extra om man primärt vill ha fukttransport, värme eller kylning och vilka proportioner av dem alla.

Gusbo och joask202: Jag gillar era ideer med syntet närmast kroppen och sen ull i nästa lager för att buffra vatten. Joask202: Vilket märke är ditt underställ som är en sandwich av syntet och ull?

scandiaca: Jag tycker det är en viktig fråga. Det är inte så att jag inte vandrat i fjällen förr och enbart surfar runt och teoretiserar. Jag har både syntet- och merinounderställ sen förut. Grejen är att större delen av min utrustning är äldre än vad många skribenter på utsidan är. Nu när jag tänker byta ut i stort sett allting, vill jag göra så informerade val som möjligt. Om jag inte gör frågan märkligare än vad den är, så kan jag ju alltid gå nästa tur i min nuvarande utrustning. Priset jag då får betala är att jag kommer att bära utrustning som väger 10-12 kg mer än en vad en lättpackare som gjort ett informerat val gör. Dessutom, att prova sig fram lite på känn, kan lätt bli ganska dyrt när misslyckade val ska ersättas redan efter en säsong. Och oekologiskt…

Just underställ och sovsäck är nog det jag kommer att vara petigast med. Sovsäck eftersom en lagom bra för ett lagom pris kommer att göra mig lagom nöjd i många år framöver. Eftersom jag spenderar 1/3 av tiden i sovsäcken så vill jag göra ett så bra val från början och det får kosta.

Samma sak med underställ som förmodligen är det mest använda plagget. Ofta är åtminstone underställströjan på i stort sett all vaken tid under vandringen och i extremfall även när man sover. Är det läge att kompromissa mellan vikt och komfort, så är det nog här.