Strykarräven; sa:
Då väntar jag på den psykologiska förklaringen av att jag kan känna mig iaktagen.
Att lavar växer på nordsidan är en sanning med modifikation liksom att grenarn är längst till söder och att myrorna stackar i söder. Tro inte på allt du läser.
Att ett tyngre djur lämnar djupare spår behövs nog inga vetenskapliga undersökningar för att bekräfta. Alla viste att jorden suger innan myten om Newton och äpplet uppkom.
Vi från norr har aldrig förstått detta men överlevnad eftersom en lagom fet man som jag kan klara mig i månader utan att laka ur hänglav. Däremot kan man knapa i sig tuschlav för det är enkelt att tillgodogöra sig. Sedan gäller det bara att lura en ren så har man käket fixat. Eller så kan man gå hem.
Att söka efter lavinoffer med slagruta vore ju lite dumt eftersom den i flesta fall använda för att leta efter vattenådror under maarkytan. Om folk fattade att man inte kan leka på snösluttninger skulle man inte behöva leta efter någon genom att systematiskt söka lavinoffer med sond och Recco. Kaffesumpen kan man glo i om man lyckas hitta nån i lavinen. Det är faktiskt många som kolar trots alla grejer de ha med sig.
Det sammma gäller kängor och mex-tex. Dessa fantastiska produkter som kan lösa alla problem. Använd den och du blir aldrig blöt, skaffa dig en sändare så fixar du att ligga i en lavin. En GPS som visar dig vägen hem. Eller en kompass?
När jag var barn undrade jag hur kompassen kunde veta var jag bodde? Sedan fattade jag att den inte kunde veta det, den kunde inte ens säga var jag var. En GPS berättar mer så länge den har batterier, sedan är den värdelös. Jag har alltid lita till mina sinnen när jag är ute i skogen eller på fjället. Sällan kommer kompassen fram, det är bara ett hjälpmedel när mina sinnen inte håller rätt riktning.
Vi kommer alla från natur, vi består av natur, våra byggstenar är natur och vad vi än gör och vilka mojänger vi än har så kommer vi att förbli natur och återvända till natur. Våra förfäder behövde inget av det vi har men de levde i naturen och kunde röra sig i kända marker eller förflytta sig till nya marker utan att vara beroende av att hitta hem och hinna tillbaka till jobbet i tid.
Sedan är det svårt att kvantiferia vad som är närmare eller längre bort från naturen? Om jag eller du klär av oss nakna, spriger ut i skogen och rullar runt i blåbärsris och tallbarr är vi fysiskt sett närmare naturen. Men vi är fortfarande den vi är med tex mex lager på oss.
Jag har också läst i böcker och sett riktiga narurmuppar på TV som vitt och brett snackat om närhet, känslor och bla bla bla för att sedan ta på sig lurar till MP3 spelaren, vandra i väg med favvomusiken i öronen, gloende på sin GPS för att hitta till närmaste bäck där det skitit. ..*en liten överdrift här*...
Om jag därmot flyttade ut i skogen i dag och levde där resten av mitt lit skulle jag kunna uttolka naturen på ett bättre sätt än jag gör i dag. Om denna uttolkning sedan är certifierad eller härlett ur naturveteskapliga undersökningar är inte så viktigt men jag skulle vara 'närmare' naturen.
Det finns de som fortfarande försöker bevisa att jorden är platt, militärer stod och tittad på provsprängningar, DDT var absolut ofarligt i 30 år och man drack hormoslyr i TV. Veteskapen är ett trubbigt instrument men kompassen är bra om man vill hålla en riktning i okända marker utan sol, måne och stjärnor.
...*var fan är spåret, nu har jag spårat ur*...
