Kilimanjaro

[GORELI]

Jag var i Tanzania vecka 44 och 45 2014 med min son på 12 år. Första veckan gick vi upp på Kilimanjaro och andra veckan safari. Vi kom inte hela vägen upp utan fick vända. Jag nådde 5700möh.
Planen är att göra om det 2016 med ett par extra dagar för acklimatisering.
Jag bokade allt själv genom http://www.africa-royal-trekking.com/Kilimanjaro.aspx
och det funkade bra men jag skulle kunna ge er många tips tips.

 

[Ringnes]

Hur många dagar gick ni på? Jag har sett att många turer går på 5 dagar...själv vill jag känna mig lite säkrare o kommer nog lägga till en extra dag. Ökar det chansen att ta sig hela vägen? Eller är det skitsamma om man ändå inte tål höjden..hittills är det högsta jag varit på någonstans mellan 3000 och 3500 m utan några konstigheter vad jag minns (det var väldigt längesedan). Dom senaste 15 åren har jag bara rört mig mellan 2000-2400 så lite oroligt känns det. Man vill ju gärna att det ska bli en resa som man minns positivt.

// Johan

 

[Plizken]

Vanlig mobil funkar alldeles utmärkt. Täckningen i saddle area är inget vidare men nedanför det så funkar det som oftast. Man får däremot ofta testa flera nät innan man hittar något som funkar just för stunden.

Extra aklimatiseringsdagar gör enorm skillnad. Det brukar sägas att varje extra dag ökar chansen att nå toppen med tio procent. 5 dagar=50% 7dagar=70% osv. Det ligger nog mer sanning i det än man kan tro.

Gå långsamt, rena allt dricksvatten, ät ordentligt, gå långsamt och gå långsamt så kan det bli en trevlig upplevelse.

Om man vill vistas på berget mer än en extradag så måste det bokas några månader i förväg. (Tre månader vill jag minnas )

Det är ett högt berg som ska bestigas på väldigt kort tid så var väl förberedd.

Pole Pole.

 

[Ringnes]

Tack o bock

Precis den informationen som jag ville höra....jag har tittat lite på resor där vandringen sträcker sig över hela 8-9 dagar. Det kan låta perfekt för en lyckad bestigning men lite sämre för plånboken. Men ökar chansen så tar jag gärna ett par extra dagar när jag ändå är där.

Mvh // Johan

 

[thureb]

Läs på om akut höjdsjuka. http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=78766 m fl trådar här på Utsidan. Finns också många trådar om Kilimanjaro.

Tyvärr så dör det varje år en handfull turister i akut höjdsjuka på Kilimanjaro.

Thure

 

[Plizken]

Jag skulle rekommendera Marangu route om du ska ha med dig en 16-åring. Ni kommer förmodligen att få egen stuga (träskjul) om ni är två personer i februari. Regnperioden brukar börja i slutet av februari eller början av mars så det är vanligtvis inte galet mycket folk där då.

Magnus H nämnde att det fanns risk för att bestigningen skulle kunna upplevas enkel med några extra acklimatiseringsdagar. Om du kollar vad han har pysslat med dom senaste 15 åren så ser du att han inte är någon ordinär svensk fjällvandrare. Kilimanjaro är stort och högt och det är hårt arbete att bestiga, tro inget annat.

Jag skulle föreslå följande.
Första dagen på berget går ni upp till Mandara hut på 2740möh. Där propsar ni på att gå upp till Maundi crater. Det är bara en halvtimmes promenad men det är både en trevlig vandring bland colobusapor och blå markattor och en liten extra acklimatiseringstur.

Andra dagen går ni upp till Horombo hut på 3690möh. Vila och gå långsamt. Här börjar man känna av höjden på riktigt. Drick mycket vatten, njut av utsikten över Mawenzi.

Tredje dagen tar ni en acklimatiseringsdag och går upp till zebra rock. Ta med mycket godis och sätt er ovanför zebra rock och studera Kibo ordentligt. Drick mycket vatten och gå långsamt ner till Horombo igen.

Fjärde dagen går ni långsamt upp mot Kibo hut. När växtligheten tar slut uppe på saddle area så blir det flackt och lätt att gå. Håll igen och gå långsamt även om det går lätt. Drick mycket vatten. väl uppe på Kibo hut så gäller det att äta så mycket man kan, dricka så mycket man kan och sova så mycket man kan. Dom flesta kan inte sova på grund av höjden men det är nästan lika värdefullt att bara ligga och blunda i sovsäcken.

Vid midnatt bär det av mot toppen. Varma kläder och fickorna fulla med gelégodis eller något annat lättätet.
Det är en kall och oändligt lång natt. Man ska upp för en väldigt brant, 900m hög sand och stenhög. går man för fort så kommer man inte upp. Gå väldigt långsamt och drick mycket.

Efter en oändligt lång natt kommer man upp till gilman's point. Stanna en stund och kolla på soluppgången över Mawenzi. Om ni mot förmodan kommer upp innan soluppgången så upptäckte jag faktiskt att man kan se polstjärnan i norr och southern cross i söder på samma stjärnhimmel. Det kan inte finnas många ställen där man kan göra det.

Från gilman's point så är det ganska lätt, två timmars vandring upp till Uhuru peak. Gå långsamt men stanna inte allt för ofta. Om man inte pausar så kan man hinna upp till toppen innan folket från Machame och Lemohso börjar komma upp till Stella point. Njut av utsikten och fota mycket men glöm inte att ni bara är halvvägs.

Det går fort ner till Kibo hut. En brutalt lång scree walk nerför 900m grus går på inte ens en timme. Hur kul som helst. Nere på Kibo hut brukar folk vila och äta, Mitt förslag är att snabbt slänga i sig mat och ge sig av ner mot Horombo. Vandringen ner från Horombo till Marangu gate är lång och det är riktigt skönt att få vila ut en hel dag och natt i Horombo innan man ger sig av på skavsårsmarchen ner till Marangu gate.

Väl nere betalar man bärare, guider och kock och hämtar ut sitt toppdiplom.

 

[GORELI]

Vi gick Machame route och min son är 12 år. Vi valde 6 dagar men borde valt fler. Att bli höjdsjuk är väldigt individuellt och har inget med kön, ålder eller konditionsnivå. Det är snarare så att vältränade, som mig, har en tendens att gå för fort och då ökar risken.
Värt att tänka på är att det redan vid 3000 är minusgrader på natten.
Det går att ta ut pengar men knappast någon tar kort.
Det är väldigt kallt när man skall upp på natten och nå toppen. Det var iskristaller i mina vattenflaskor vid 5700möh och jag fyllde dem med hett vatten innan vi gick.
Man går i slow motion så man producerar minimalt med värme men du förbrukar mycket vätska genom andningen.
Jag hade tre par underställ under mina vandringsbyxor, fingervantar + tumvantar m.m.
Våra mobiler funkade upp till 3000. Jag hade solcellsladdare till min telefon och GPS och det funkade bra.
Som sagt 2016 gör jag det igen fast då får grabben stanna hemma.

 

[Ringnes]

Kanon

Återigen välinformerat Tyvärr börjar nu dottern vackla och är lite osäker på om hon kommer klara av det utan att drabbas illa av höjden. Hon måste ha syrgas säger hon annars kommer hon o dö...Det kanske blir att jag får resa ensam. Hur klarade grabben höjden? Det kanske kan ge henne en morot (spark i arslet) att fortfarande finnas med i planerna.

Är rutterna i det stora hela ungefär lika långa? Såg att Machame är den längsta men inte hur mycket längre...vilken är mest fysiskt jobbig (brantast)...hur ska man tänka?..lika många dagar men kortare vandring eller lika många dagar med längre att gå. Jag antar att det är lika vackert i de olika klimatzonerna så flera fotopauser lär det väl finnas tillfällen för.

Frågar om allt nu för att få dottern att vända blad...

// Johan

 

[Plizken]

Marangu =72km 5-6 dager
Machame= 62km 6-7 dagar
Rongai= 73km 6-7 dagar
Lemosho= 70km 7-8 dagar
Shira= 56km 7-8
Northern circuit= 98km 9 dagar
Umbwe= 53km 5-6 dagar
Mweka= ingen aning.

Marangu och Rongai brukar anses vara dom lättaste lederna. Den brantaste leden är upp via western breach men den vägen kräver numera specialtillstånd. Shira, Machame, Umbwe och Lemosho går upp på kraterkanten via Barafu camp upp till stella point. Där är det kusligt brant men något kortare än klättringen upp till kraterkanten från Kibo hut upp till Gilman´s point.

Klart dottern ska med. Det är en helt fantastisk upplevelse. Syrgas är inget att hålla på med, tungt, dyrt och motverkar acklimatiseringen.
Däremot kan det vara klokt att ha resan som målet och se toppen som en bonus om man har hälsan och orken att ta sig dit. Nästan häften av alla dom som försöker nå toppen måste vända. Även en avbruten bestigning kan vara en fantastisk upplevelse.

Om man går sakta och aldrig låter pulsen skena iväg, dricker mycket, renar allt vatten och inte äter sköljd frukt och grönt så brukar det inte vara några större problem.(turistmage kan lätt förstöra hela resan. Dimor ska alltid finnas i väskan)

Vissa guider vill gå lite fortare än nödvändigt, om ni råkar på en av dessa guider så tolerera inte det och gå i ert eget tempo, om han fortsätter att försöka få er att gå snabbare så påminn honom att det kommer en dag då du ska betala hans dricks. Det brukar funka.

Vad gäller dricks så rekommenderar jag att man följer Tanzania national parks rekommendationer. Man betalar det maximalt rekommenderade beloppet, inte mer, inte mindre. Vissa känner sig lite som kolonialherrar när man hyr bärare och uppassare men man får tänka om lite. Den du inte hyr fortsätter att vara arbetslös. Så enkelt är det. En bärare kostar 10 USD per dag så anställ så många du har råd med. Ju fler dom är desto mindre att bära.

Ett team för två vandrare ska minst bestå av : 1 Licensierad guide (20 usd/dag); 1 Assisterande guide (15 usd/dag); 1 kock (15usd/dag); 6 bärare (10 usd/dag och person). Det går inte att tumma på det antalet då det är ett minimikrav från Tanzania National Parks.

Pole pole

 

[Ringnes]

Så fel jag hade men det kanske beror på att jag inte visste om fler rutter än de jag har hört om...supertack för dina otroligt bra fakta...det är verkligen till stor hjälp. Skönt att få veta lite innan man bestämmer sig för hur det ska se ut. Resan kommer att bli av och jag jobbar febrilt med att kontakta olika arrangörer. Dottern "trooor" att hon kommer att följa med i dagsläget..och jag har en bekant som överväger att hänga på. Vidare uppdateringar kommer... o troligtvis kommer fler frågetecken att behöva rätas ut...till dess // Tusen tack till alla som tagit sig tid att svara

Hej hopp // Johan

 

[GORELI]

Vi var iväg två veckor och hamnade på strax under 44.000 för Kilimanjaro och fem dagars safari. Min grabb drabbades tidigare än jag av höjdsjukan. Var redan vid Shira platån 3700 ganska dålig. Vägen ner från Lava Tower vill jag helst glömma.
Det är relativt korta dagsetapper man går och inte speciellt fysiskt ansträngande. Dessutom bär man i princip bara en dagstursäck med lunch, dricka och extra kläder. Vi hade 7 bärare, en kock och två guider till hjälp.
Konditionsmässigt tror jag inte ni kommer att få några problem om ni är normalt tränade och har förberett er.
Dricksen var en överraskning och långt mina 150 dollar jag avsatt. Prutade lite men tog upp det med firman att man borde informerat om det innan.

 

[Almare]

Jag har precis kommit tillbaka från Kilimanjaro och och kan rekommendera Lemoshorutten. Den är lite längre vilket ger bra möjligheter för höjdacklimatiseringen.