-PaTRiC-; sa:
Ja, bara de två. Inga andra!
-
Om "Fritt Forum"
Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.
OBS!
Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.
KIKARE ?!
- Trådstartare vibbe
- Start datum
Ja, bara de två. Inga andra!
vibbe; sa:
Vill man inte rent ut bara berätta om vad man tycker blir fel kan sokratiska frågor vara ett konstruktivt grepp. Jag antar att en man av bildning vet hur Sokrates föreläste för att bilda sina studenter. Hans öppna frågande gjorde studenterna nyfikna och läraktiga. Vad jag vet aktade han sig för att säga att studenterna hade fel.
Bosse
Åh, nu blev jag sugen på skaldjur..
Tumbleweed; sa:
Alla genomskinliga material är dielektriska. Detta är egentligen ren terminologi, optiskt genomskinliga material är definitionsmässigt dielektriska.
Antireflexskikt (AR) som bygger på enkelskiktsprincipen är lätta att förstå. En principskiss finns här:
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/phyopt/antiref.html
En del av ljuset reflekteras i första ytan, och en annan del i den andra ytan. Genom att man har gjort skiktet precis en fjärdedels våglängd tjockt så kommer ljusvågen från den andra reflektionen att vara precis en halv våglängd ur fas med den första reflektionen. Resultatet blir total utsläckning av den reflekterade vågen genom ett fenomen som kallas interferens.
För att det ska fungera bör reflektionen i de två ytorna vara lika stor. Matematiskt kan man visa att detta villkor är uppfyllt om brytningsindex för skiktet uppfyller ekvationen
n = sqrt(n_luft*n_glas)
där n_luft är brytningsindex för luften (~=1) och n_glas är brytningsindex för glas (typiskt 1.5 - 1.55).
Brytningsindex för skiktet bör alltså vara ca 1.23. Det vanligaste (dielektriska) materialet för skiktet är magnesiumfluorid med n=1.38. Det är alltså lite för högt men fungerar ändå ganska bra.
Det största problemet med enkelskikt är att det fungerar bäst på en enda våglängd (som väljs kring 560 nm, gulgrönt), men inte så bra för blå och röda våglängder. Det är därför reflexer från linser på äldre kikare och kameralinser ser blå-lila ut.
Med multiskikt (multicoating) kan man få bättre utsläckning av reflektionen i ett bredare spektrum. Nästa steg är två skikt. Detta kallas "double quarter, single minimum coating" eller gHLa, för "glass-High index-Low index-air". Villkoret för nollreflektion vid en given våglängd är nu
(n_2/n_1)^2 = n_glas/n_luft
där n_1 är brytningsindex för skiktet närmast luften och n_2 för skiktet närmast glaset. Om n_1 och n_2 väljs så små som möjligt blir utsläckningen så spektralt bred som möjligt kring nollvåglängden.
Magnesiumfluorid är fortfarande vanligt som L-skiktet medan H-skiktet ska vara ett dielektrikum med högre index som t ex ceriumfluorid, n=1.63, titanoxid, n=2.4, eller zirkonoxid, n=2.1.
För att förbättra AR-egenskaperna ännu mer kan man göra system med ännu fler lager. Ett exempel på ett trelagerssystem med kvartsvåglängd-halvvåglängd-kvartsvåglängd finns på websidan jag länkade till.
Slutligen: sk dielektriska speglar bygger på precis samma interferensprincip, men i stället för att minimera reflektionen bygger man upp flera skikt med en tjocklek sådan att man istället för att att få destruktiv interferens i backriktningen så får man konstruktiv interferens i backriktningen. På så sätt man kan göra speglar som har nästan 100% reflektion (att jämföra med de bästa aluminium- eller silverspeglarna som ligger på drygt 90%), dock bara i ett smalt våglängdsband.
Numera kan man med datorer beräkna precis hur ett komplicerat multcoatingsystem ska se ut för att man ska kunna välja precis vilka våglängder man ska ha reflektion och vilka våglägder som ska släppas igenom. Sådana sk dikroiska speglar eller filter är mycket användbara i många olika optiska system, t ex lasrar, avancerade mikroskop, och spektroskopiska analysinstrument.
Johannes
Tack Johannes!
En liten fundering bara. Visst måste det bli så att reflexdämpning mha interferens i ett tunt skikt inte ökar mängden ljus som släpps igenom, utan "bara" tar bort störande reflexer? (Faktiskt rentav minskar transmissionen)
Du offrar så att säga en del ljusstyrka för att vinna bildkvalitet.
Korrekt?
En liten fundering bara. Visst måste det bli så att reflexdämpning mha interferens i ett tunt skikt inte ökar mängden ljus som släpps igenom, utan "bara" tar bort störande reflexer? (Faktiskt rentav minskar transmissionen)
Du offrar så att säga en del ljusstyrka för att vinna bildkvalitet.
Korrekt?
-PaTRiC-; sa:
Jag tror du har rätt, så även jag. Sokrates var ju Platons läromästare. Dock var det så att det skrivna kommer från Platon. Vem vet vad som försegick där och då igentligen, men eftersom Platon beskriver sin mästare på det sätt han gör har frågeformen kommit att kallas Sokratiskt frågande. Förövrigt ett av mina viktigaste arbetsredskap.
Bosse
Nirrebosse; sa:
SE VIBBE HUR VI KOM RUNT DETTA PROBLEM SOM VAR EN BIPRODUKT I TRÅDEN OM KIKARE.