Kajakist omkom i kallt vatten ! (Finland)

[M-J-B]

Det var det här jag tänkte på, och han skulle korsa öppna havet.

Råkar man paddla naken så är det ju även möjligt att relativt snabbt ta på sig våtdräkten då man redan är i plurret... och sedan fundera vart kajaken tog vägen...

 

[Kal-P-Dal]

"men ett svar på livet, universum och allting finns inte"

Helt fel. Det är uträknat av en mycket avancerad dator och svaret är 42.

Luft i sig isolerar så värmen leds inte bort från kroppen eftersom svettet inte når torrdräktens utsida där den skulle avdunsta. Svettet dränker isoleringen on den förlorar stora delar av sin isoleringsförmåga, men eftersom ytan på torrdräkten är fortfarande torr sker ingen effektiv avdunstning eller effektiv svalkning.

Nej det blev inte heller rätt.
En torrdräkt med ANDAS-förmåga transporterar en viss mängd fukt, i ångform, ut från dräkten. Det är det som är poängen med en ANDAS-torris. Mening nummer 2 ovan, första satsen är obegriplig (fetad av mig). Det som du möjligen menar är att för stor mängd vätska i torrisen täpper igen membranet och hindrar andasförmågan.

Sen vill jag tacka Teknikern för några bra inlägg om var och när man lämpligen knyter fast paddeln och kanoten. Jag undrar också lite om möjligheten att ta på sig en våtdräkt när man ligger i nollgradigt vatten. Kommer inte ens att försöka...

Sen är det också allmänt känt att ull värmer även om det är blött. Kan vara bra att veta när man väljer underställ för dagen.

 

[Teknikern]

En fördel med att ha paddeln knuten i kajaken och kajaken knuten till sig själv är ju när det går lite sjö och man ska göra ett strandhugg vid ex. en stenstrand, då släpper man paddeln och lämnar kajaken, vadar-simmar sista biten och kan ta emot kajaken och få den och paddeln iland utan att riskera kraschlandning.

I höstas i ytterskärgården praktiserade jag en annan teknik, jag kom ju ibland till öarna i nattens mörker och var tvungen att leta landningsplats och tältplats så jag tände en minifyr jag har med i kajaken, ankrade kajaken en bit från ön och simmade in. När jag funnit landningsplats och tältplats tändes nästa minifyr på stranden, sen simma ut efter kajaken och så tillbaks till stranden.

Utan torris hade jag aldrig haft en tanke på att göra såna övningar, eller ens bege mig så långt ut i yttersta havsbandet då det ju varke nar vindstilla (13-15 m/sec) eller lugnt vatten (upp till 2,5 meters våghöjd).

 

[M-J-B]

Helt fel. Det är uträknat av en mycket avancerad dator och svaret är 42.

Kolla dina källor... svaret är faktiskt 42, men vad var frågan? (Jag tror du får fråga de små vita mössen i de norska fjordarna om deras avancerade dator av nästa generation redan har kommit på frågan.)

En torrdräkt med ANDAS-förmåga transporterar en viss mängd fukt, i ångform, ut från dräkten.

Även Goretex "andas" på tok för lite vid fysisk ansträngning, och då man dessutom har flytväst mm som inte "andas" blir den effektiva ytan på "andastorrisen" på tok för liten. En liten andasanalogi: En normal människa klarar av att hålla andan ca en minut, men försök göra det upprepade gånger 60 gånger i timmen samtidigt som du paddlar.

Dessutom är det som du säger, att membranet lätt blir täppt, men vad jag menade är att blöt isolering isolerar inte. Fuktig ylle isolerar, genomblöt fungerar i viss mån som neopren men isoleringsförmågan är kraftigt nedsatt. Det är luften i isoleringen som isolerar, men svett (eller vatten) som ersätter luften i isoleringen leder värme.

Ytterligare gäller det för "andasförmågan" att det fungerar bara då luften är tillräckligt varm. Är det kyligt så övergår ångan till vatten då den träffar en kall yta, t.ex. torrdräktens tyg, och då begränsas "andasfunktionen".

Jag undrar också lite om möjligheten att ta på sig en våtdräkt när man ligger i nollgradigt vatten. Kommer inte ens att försöka...

Jag har testat det i varmare nästan stillastående vatten och det gick ganska fort, men inte skulle jag lita på metoden då det verkligen gäller...

 

[M-J-B]

En fördel med att ha paddeln knuten i kajaken och kajaken knuten till sig själv är ju när det går lite sjö och man ska göra ett strandhugg vid ex. en stenstrand, då släpper man paddeln och lämnar kajaken, vadar-simmar sista biten och kan ta emot kajaken och få den och paddeln iland utan att riskera kraschlandning.

Råkar du välta i ordentlig surf kan det sluta illa om du är bunden till kajaken och inte kommer loss i tid (det är inte roligt att få en fullastad kajak i tänderna), men att ha paddeln knuten till kajaken har dubbelnytta förutsatt att man inte använder gummicord.

 

[Teknikern]

Råkar du välta i ordentlig surf kan det sluta illa om du är bunden till kajaken och inte kommer loss i tid

Det är därför man använder panikhake (om du nu vet vad det är).


Angående svetten så har jag aldrig behövt vrida ur understället som du troligen skulle anse som alldeles för tjockt. Det är fuktigt på utsidan mot dräkten, dräkten är fuktig men kroppen är torr. Efter en kvarts kafferast i hällande regn hade iallafall all fukt ventilerats ut med den dräkt jag har
.
Flytväst använder jag inte heller, dräktmaterialet är näst intill punkteringssäkert och dräkten är tillverkad av samma firma som tillverkar dräkter åt sjöräddning, räddningstjänst, kustbevakning och försvaret i många länder och kan dom lita på sina dräkter så kan jag lita på min.

 

[malundin]

Råkar du välta i ordentlig surf kan det sluta illa om du är bunden till kajaken och inte kommer loss i tid (det är inte roligt att få en fullastad kajak i tänderna), men att ha paddeln knuten till kajaken har dubbelnytta förutsatt att man inte använder gummicord.

Varför inte gummicord? Jag har haft det i snart femton år och är helnöjd.
M.

 

[thureb]

Kommentar

till diskussionen om isolering. Är man tillräckligt svettig och blöt inne i tordräkten så torde isolationen i t ex fleeceunderställ bli mindre då ledningen av värme ut från huden till torrdräktens insida blir effektivare. Mekanismen säkert rätt komplicerad med avdunstning kondensering etc.

Thure

 

[M-J-B]

Varför inte gummicord? Jag har haft det i snart femton år och är helnöjd.
M.

Paddeln i ändan av snöret fungerar inte bara som drivankare, den fungerar även som ett dåligt ankare. Beror naturligtvis på omständigheterna och miljön man paddlar i, men trasslar paddeln fast i ngt (t.ex. assisterande paddlare / annan person i vattnet / fiskeredskap / växter / stenar mm.) och greppet släpper så kan paddeln komma med fart och göra skada då gummicorden töjer. Inte osannolikt i strömmande och/eller grunda steniga vatten. En kombination av vanligt snöre och en bit gummicord i ena ändan fungerar bättre om man vill ha en del flex i snöret. Vill man ha paddeln fäst så ska den iaf vara fäst i kajaken, inte i paddlaren.

Personligen tycker jag att det är klumpigt med extra lösa snören och trassel i samband med kamraträddningar och även under rutinmässig paddling. Paddlar man i sällskap finns det alltid någon som kan ta hand om paddeln om man välter, och paddlar jag ensam och kapsejsar fäster jag paddeln tillfälligt under däckslinorna (men under flottörräddning gör jag inte det). Flyter paddeln iväg är skadan minimal eftersom jag har reservpaddel på däck och kan senare fiska upp paddeln som flöt iväg. Tidigare har jag använt en bit snöre med snabbhake dit jag fäst paddeln under fotografering mm. men på senare tid har jag börjat välja bort allt onödigt krams man har på däck.

 

[M-J-B]

Det är därför man använder panikhake (om du nu vet vad det är).

Jepp, den räddar ur nöden som snöret orsakar... inget snöre ingen nöd.

Angående svetten så har jag aldrig behövt vrida ur understället som du troligen skulle anse som alldeles för tjockt. Det är fuktigt på utsidan mot dräkten, dräkten är fuktig men kroppen är torr. Efter en kvarts kafferast i hällande regn hade iallafall all fukt ventilerats ut med den dräkt jag har.

Samma erfarenhet har jag då jag paddlar i lugnt tempo med torris och vädret är kallt, dvs höst och vinter, men tidig vår med varma dagar och mer fart är värre. Väljer jag något av mina tunnare underställ (konstfiber eller ylle) behöver jag inte vrida ur understället för att det ska droppa och rinna då jag tar kläderna av mig, svetten droppar och rinner oundvikligt så jag brukar klä av mig i badrummet och vända torrisen avig (och sköljer den nu som då).

Flytväst använder jag inte heller, dräktmaterialet är näst intill punkteringssäkert och dräkten är tillverkad av samma firma som tillverkar dräkter åt sjöräddning, räddningstjänst, kustbevakning och försvaret i många länder och kan dom lita på sina dräkter så kan jag lita på min.

Dräktmaterialet är tåligt då det gäller punktering, men bombsäkert är det inte. Normalt slitage kan också överraska under färden och latex (i viss mån även neopren) kan ge sig plötsligt. Räddningsdräkter och torrdräkten går inte att jämföra. En räddningsdräkt han insydd isolering som ger flytkraft även om vatten läcker in i dräkten, men såna dräkter är klumpiga. Sjöräddningen, räddningstjänsten, kustbevakningen, försvaret, polisen mm. som använder torrdräkter kompletterar dem med flytväst (ofta med hel- eller halvautomatiska CO2 uppblåsbara).

Jag kompromissar inte med flytvästen ävenom jag vet att en hel torris oundvikligen ger en del flytkraft (som söker sig till fötterna efter en misslyckad roll).

 

[Teknikern]

Dräktmaterialet är tåligt då det gäller punktering, men bombsäkert är det inte. Normalt slitage kan också överraska under färden och latex (i viss mån även neopren) kan ge sig plötsligt. .

Då har man gammalt skit som är antingen misskött eller out of date. Torrdräktens aktiva livstid bedöms vara 10 år, sen kasseras den.

Sjöräddningen, räddningstjänsten, kustbevakningen, försvaret, polisen mm. som använder torrdräkter kompletterar dem med flytväst (ofta med hel- eller halvautomatiska CO2 uppblåsbara).

Där har du fel, det är inte alltid som extra flythjälpmedel används och av vissa av försvarets grenar används fluthjälpmedel inte alls.

Jag kompromissar inte med flytvästen ävenom jag vet att en hel torris oundvikligen ger en del flytkraft (som söker sig till fötterna efter en misslyckad roll

Herregud, kan man inte snurra sig ur en sån situation med den pyttelilla mängd luft som finns löst i dräkten kommer man att drunkna om man så fyllt hela dräkten med flytskum.


Det finns praktiker och det finns teoretiker. I teorin kan allt hända, även det som inte är möjligt i verkligheten. Hade allt varit så hopplöst och farligt som du beskriver det hade varken våtdräkter, tordräkter, kajaker, båtar, bilar, cyklar, whatewer lämnat ritbordet.
Jag har ett förflutet som yrkesdykare bla, och har och har haft mycket kontakt med bla. försvaret, varit med och utvecklat en hel del inom vitt skilda områden och det finns en sorts människor som vi döpte till "hobbyingenjörer" som allihop hade som valspråk "det gåååår inte,,,,,,,,,och går det så blir det inget bra" .

 

[M-J-B]

Då har man gammalt skit som är antingen misskött eller out of date. Torrdräktens aktiva livstid bedöms vara 10 år, sen kasseras den.

Haha! 10 år dream on! Räkna med tre år i aktivbruk, inte sällsynt att latexen ger sig redan efter två (det går ju att fixa, men tillfälliga lappningar på långfärd är besvärliga). Börjar man lappa och fixa kan man få ett par år till ur den, men ett tyg som börjat läcka pga slitage är opålitligt oavsett lappningar eller skötsel. Utrustning är till för att användas och man ska inte låta utrustningen styra aktiviteten, utan hellre välja utrustning efter aktivitet och förnya utrustningen vartefter som det slits.

Där har du fel, det är inte alltid som extra flythjälpmedel används och av vissa av försvarets grenar används fluthjälpmedel inte alls.

I allmänhet finns flythjälpmedlen tillgängliga. Det är väl klarsak att inte dykarna använder flytväst, men t.ex. räddningstjänst, polis och sjöbevakning är utrustade.

Herregud, kan man inte snurra sig ur en sån situation med den pyttelilla mängd luft som finns löst i dräkten

Visst kan man det, men varför ta onödiga risker?

Hade allt varit så hopplöst och farligt som du beskriver det hade varken våtdräkter, tordräkter, kajaker, båtar, bilar, cyklar, whatewer lämnat ritbordet.

Jag har aldrig påstått att det är hopplöst farligt, men riskerna ska man vara medveten om och göra kloka kompromisser. Torrdräkt i stället för flytväst är sällan en klok kompromiss då det gäller östersjöpaddling sommartid (men det finns ju alltid undantag).

I mina ögon ser det ut som att du överkompenserar vissa risker och totalt ignorerar andra. Att det inte (ännu) har hänt dig någonting betyder inte att det inte kan hända.