Jonas Vildmarks metod för överlevnadsträning

[marja]

Hjärnan och nervsystemet kan bara använda glukos. När depåerna är uttömda skapas glukos genom nedbrytning av protein (muskelmassa).

Förstår inte vad du menar med diabetiker och sömn, diabetesinducerad koma inträffar inte pga för lågt blodsocker utan pga för högt. Det är därför många diabetiker tillför insulin.

//J

hjärna kan efter en längre tids svält även lära sig att använda ketonkroppar som bränsle vilket är en bra eganskap då det minskar muskelnedbrytningen. det är till och med så att det är rent kroppsligt bättre att helsvälta än att små svälta, vid hel svält så bildas det ketonkroppar och när det finns ketonkroppar i blodet så börjar hjärnan att minska sitt soker behov vilket gör att man får en mindre muskelnedbrytning än när man får lite mat. om man äter fel mat som inte innehåller B vitamin så dör man fortare än under helsvält för det är inte av att energin tar slut i kroppen som man dör utav utan av vitamin brist.
så hade gubben i bilen i umeå ätit lite potatis så hade han inte klarat sig lika länge,då man förbränner B vitamin när man äter

 

[marja]

OT

Under det flummiga 70-talet hade jag studentkorridorkompisar som regelmässigt hängav sig åt vad i alla fall de kallade "fasta". Med det menade de att de inte åt fast föda eller drack annat än klara drycker. De drycker de hällde i sig bestod dock av allt mellan te och potatisavkok till klara grönsaks- och fruktjuicer. Det är dessa jag kallat för "dyr sockerlösning", för rent näringsmässigt är det det det är frågan om. Naturligtvis går det på detta sätt att få i sig avsevärda mängder kalorier, och mer än nog av det socker som hjärnan behöver.

OnT

Jag saknar intresse av experiment med "fasta", svält eller andra teoretiskt konstruerade "överlevnadsövningar", så jag förstår jag inte vad jag kan ha "fått om bakfoten". Däremot har jag, utan att gå in på orsaken, upprepade erfarenher av ofrivillig svält (utan sockerfusk), och baserat på dessa vet jag att jag lugnt hade kunnat strunta i näringsintag under de 60 timmarna. Hör tydligen till dem som smärtfritt ställer om till fettförbränning och lyckas föda min hjärna med ketonkroppar , men inser att alla inte fungerar på detta enkla sätt.

Det är bara killar, som blir provocerade av detta i alla trådar där frågan dyker upp. Kan det vara så att kvinnor ställer om till svältmetabolism lättare än män? Vore inte helt ologiskt ur evolutionshistorisk synvinkel.

min erfarenhet hur folk klarar omställning till svält så är det mycket vanligare att det är unga tjejer som klara det sämst (under 30)
i min lilla privata undersökning som jag har gjort under de senaste åren på grundkurser i överlevnad så är det även vanligt att vegetarianer mår dåligt under omställningen. men kvinnor över 35 och som har fött barn är enormt bra under svältdelarna.

 

[Notsoraw]

Överlevnad

Jag skulle vilja kartlägga riskerna mot överlevnad istället för att använda förutbestämda prylar. Situationen begränsas till överlevnad i naturen och inte t.ex. överleva i trafik, sjukdomar eller brott (troligtvis största hoten för enskild överlevnad i dag). Riskerna är dynamiska och har en sekundär påverkan, det vill säga att åker man dit på en av riskerna ökar sannolikheten att även andra risker påverkar dina möjligheter till överlevnad. Riskerna varierar på grund av årstider och omständigheter i t.ex. omgivning. Detta är min personliga åsikt och inget som jag kan hänvisa till forskning. En kvalificerad gissning är att forskning ändå skulle visa på ungefär samma risker mot att överleva i naturen.

Hypotermi - efter endast ett par grader lägre kroppstemperatur än normalt uppstår symptom som förvirring och sämre omdöme. Förvirring och sämre omdöme resulterar i ökad risk genom förhastade och dåliga beslut. Överlev genom att hålla värmen och genom att hålla dig torr. Risken är mindre på sommaren men ligger ändå överst på min risklista.

Uttolkning - Effekterna av att inte ha tillräckligt med vätska startar vid ca 2-3% förlust av den vätska du har i kroppen. Symptom ökar allt eftersom vätskeförlusten ökar. Sämre omdöme resulterar i ökad risk för skador och för att till exempel bli blöt och kylas av. Utan att dricka och vid måttlig belastning är vätskeförlusten mindre, vid högre belastning som medför svettning ökar vätskeförlusten och risken för hypotermi. Den största risken att drabbas av uttolkning sker om du drabbas av kräkning och diarré vid till exempel förgiftning eller magsjuka. Oftast leder det inte till magsjuka att dricka rinnande orenat vatten man hittar i skogen men risken ökar. Överlev genom att dricka renat vatten och ta det lugnt.

Stora skador - en av de stora riskerna i en överlevnadssituation är att skada sig så allvarligt att man hamnar i ett hjälplöst läge. En skada, till exempel ett benbrott i skogen är inte så sannolikt även om det är fullt möjligt (Speciellt om du gör dåliga val på grund av stress, hypotermi eller uttolkning). Det skulle troligtvis gå att fortsätta överleva med en ganska stor sårskada där man stoppat blödningen eller ett brott på finger, arm eller revben även om det skulle bli mycket mer besvärligt. Att rekommendera är ändå att tänka igenom hur man handlar och att undvika risksituationer. Överlev genom att ta det lugnt, inte få panik eller stressa. Planering hjälper dig också. Att en vän eller anhörig vet när du borde komma fram från bilresan, tillbaka från promenaden etc ökar dina möjligheter.

Slutligen vill jag påpeka att vistas i naturen handlar om att leva inte att överleva. De flesta av oss kommer aldrig hamna i en så kritisk situation där vi måste praktisera överlevnad. Inträffar en situation har en personen som tränat på överlevnad en större chans än den som inte har en uppfattning om hur man minskar risker och ökar chanser.

 

[marja]

???
Vad jag vill (och kan) bidra med i tråden, är en på egna efarenheter byggd synpunkt, nämligen att man kanske inte bör satsa sin energi på att leta mat under 60 timmars icke fysiskt påfrestande "överlevnadsövning".
Alldeles jätterelevant för trådens ämne, IMHO.
(jag skulle däremot ha struntat i att svara på ordmärkerier om skillnad mellan svält och fasta - sorry).

min erfarenhet är att leta mat under de 10 första dagarna inte är nödvändigt och man kan vara väldigt aktiv utan att må dåligt.

en av de tuffare sakerna som vi har gjort var en test att bara drick under 8 dygn i vinterförhållanden och vi åkte skidor i ospårad terräng ca 6-14 timmar pär dygn. vi mådde bra under hela turen och märkte inte någon skillnad mot de gångerna som vi samlade mat (manlav). under sista nattens skidåkning så körde vi även slut på våran säkerhetsperson

 

[fotografiskt]

min erfarenhet är att leta mat under de 10 första dagarna inte är nödvändigt och man kan vara väldigt aktiv utan att må dåligt.

en av de tuffare sakerna som vi har gjort var en test att bara drick under 8 dygn i vinterförhållanden och vi åkte skidor i ospårad terräng ca 6-14 timmar pär dygn. vi mådde bra under hela turen och märkte inte någon skillnad mot de gångerna som vi samlade mat (manlav). under sista nattens skidåkning så körde vi även slut på våran säkerhetsperson

Instämmer.

Det finns mängder av forskning på vad som händer med en människa som ägnar sig åt fysisk aktivitet utan kost under avgränsad tid. Vitamin/mineralbrist uppstår självklart och risken är hög när det gäller vätskebristen. Men i övrigt är kroppen helt klart förberedd för att hantera detta, utan att kroppen tar skada. Vid fysiskt aktivitet sker nedbrytningen dessutom främst i fettdepåerna, och inte i muskelmassan.
Skulle du dessutom få i dig vitaminer och mineraler i form av frukt/grönsaksjuicer sker endast en paus i kroppen som genast startar igen efter avslutad period.

 

[joru]

hjärna kan efter en längre tids svält även lära sig att använda ketonkroppar som bränsle vilket är en bra eganskap då det minskar muskelnedbrytningen. det är till och med så att det är rent kroppsligt bättre att helsvälta än att små svälta, vid hel svält så bildas det ketonkroppar och när det finns ketonkroppar i blodet så börjar hjärnan att minska sitt soker behov vilket gör att man får en mindre muskelnedbrytning än när man får lite mat. om man äter fel mat som inte innehåller B vitamin så dör man fortare än under helsvält för det är inte av att energin tar slut i kroppen som man dör utav utan av vitamin brist.
så hade gubben i bilen i umeå ätit lite potatis så hade han inte klarat sig lika länge,då man förbränner B vitamin när man äter

Ok intressant, jag hade för mig att ketonkroppar egentligen är ett slags kolhydrater (monosackarider) i olika former. som är svårare att bryta ner för kroppen än glukos (och motsvarande)...Eller blandar jag ihop ketoner med ketonkroppar ?

...ursäkta OT...

//J

 

[Yappah]

hjärnan och socker

Jo, jag menar att varför är hjärnan konstruerad för att främst arbeta med glukos om det inte spelar nån roll om man äter det eller inte? Det torde vara rätt säkert att normalbehovet är ca 120 gram glukos per dygn och det ökar inte om man använder hjärnan mer på ett eller annat sätt.
Det finns alltså förmodligen fuktioner som kärver glukos för att upprätthålla en normal funktion.
Sedan är den hära diskussionen om sömn kontra mat kontra vitamin B1 rätt så akademisk och skrivbordsmässig.
Att låta bli att leta mat om det finns är inte ett alternativ, inte heller att sova istället för att leta mat. Alllt behövs. vintertid är det snudd på ett korkat beteende att inte försöka löeta mat och hålla sig vaken, Som alla experter här vet så tränger siig sömnen gärna på vintertid. Och vintertid och matbrist dvs brist på kolhydrater ger att huttringen inte kan försegå som önskvärt för att skapa värme. Huttringen kräver glukos och det endas sättet som finns att raskt bilda glukos är att bryta ner protein (som har ca 58% verkningsgrad). Först stryker ensymer med som inte behövs när man saknar födointag.

Att leda rätt föda innebär juäven att förespråkarna för vitanmin B1 får sitt, då det finns vitamin B i vissa rätt valda vilda maträtter.
Så i en ÄKTA överlevnadssituation måste det finnas en balans mellan såväl sömn som födointag. Det vinner man på. Letar man mat hittar man även ved, bättre bicakplat, vatten mm.
I den riktiga överlevnadsvärlden är aktivitet grunden så att inte hjärnan slöar till och att man lägger sig och sover vintertid.
Och enligt vetenskapliga källor ger ett rätt gjort tallbarrsté (två nävar vinterbarr i kokande ½ liter vatten, en sockermäng motsvarande 1 sockerbit. Vilket räcker bra för att tillfälligtvis höja blodsockret, vilket inte kan vara fel då det finns lättillgängligt.
Diabetes var för att reta dig vilket gick hem!!

 

[marja]

Jo, jag menar att varför är hjärnan konstruerad för att främst arbeta med glukos om det inte spelar nån roll om man äter det eller inte? Det torde vara rätt säkert att normalbehovet är ca 120 gram glukos per dygn och det ökar inte om man använder hjärnan mer på ett eller annat sätt.
Det finns alltså förmodligen fuktioner som kärver glukos för att upprätthålla en normal funktion.
Sedan är den hära diskussionen om sömn kontra mat kontra vitamin B1 rätt så akademisk och skrivbordsmässig.
Att låta bli att leta mat om det finns är inte ett alternativ, inte heller att sova istället för att leta mat. Alllt behövs. vintertid är det snudd på ett korkat beteende att inte försöka löeta mat och hålla sig vaken, Som alla experter här vet så tränger siig sömnen gärna på vintertid. Och vintertid och matbrist dvs brist på kolhydrater ger att huttringen inte kan försegå som önskvärt för att skapa värme. Huttringen kräver glukos och det endas sättet som finns att raskt bilda glukos är att bryta ner protein (som har ca 58% verkningsgrad). Först stryker ensymer med som inte behövs när man saknar födointag.

Att leda rätt föda innebär juäven att förespråkarna för vitanmin B1 får sitt, då det finns vitamin B i vissa rätt valda vilda maträtter.
Så i en ÄKTA överlevnadssituation måste det finnas en balans mellan såväl sömn som födointag. Det vinner man på. Letar man mat hittar man även ved, bättre bicakplat, vatten mm.
I den riktiga överlevnadsvärlden är aktivitet grunden så att inte hjärnan slöar till och att man lägger sig och sover vintertid.
Och enligt vetenskapliga källor ger ett rätt gjort tallbarrsté (två nävar vinterbarr i kokande ½ liter vatten, en sockermäng motsvarande 1 sockerbit. Vilket räcker bra för att tillfälligtvis höja blodsockret, vilket inte kan vara fel då det finns lättillgängligt.
Diabetes var för att reta dig vilket gick hem!!

en sak är säker att man känner sig lite bättre om man äter och det kan vara trevligt att ha något att göra men får du inte i dig B1 så kommer du att dö fortare om du små äter i förhållande till helsvält, självklart så försöker man sova så mycket som det går även under vinter, men har man dåligt med kläder så finns det inget alternativ det är bara att samla pinnar och ved så man får värme från elden eller att röra sig.
blodsockret är väldigt jämt även under svält det rör sig inte speciellt mycket, och har tagit många blodsockervärden när folk känner sig låga men de har ett normalt värde, har även tagit blodsocker på personer som känner sig starka och då har de haft värden kring 2.
Kroppen är väldigt bra på att reglera blodsockret även under svält
självklart så försöker man alltid att få i sig tallbars dryck om man har möjlighet men det är inte så lätt om man saknar kokkärl.

jag blev inte irriterad eller kände mig retad, tappade bara hakan att någon kunde vara så korkad

 

[seobserver]

Oavsett om en kamrat kroknar av migrän eller benbrott så skall han med, det brukar gå åt minst 6 för att få ut en.
Vi de svältövningar med arbete ego varit med om kroknade ca 1-2 på ca 30 i migränliknande tillstånd.
Någon klarade av att blyförgifta sig via bärkok. Ingen mådde speciellt bra i de grupper som drabbades.
Pannben och god tro på att det tar slut är enkla fredsmässiga råd, men vid samtal med folk som varit i fiendeland på flykt och efter civila flygplansolyckor samt efter bilfastkörningar i öken där de först kört slut på socker och orken sedan sovit och därefter svultit sig ut ur situationen genom att gå, prioriterade ingen matletning utom en sydlänning som gick hem från sibirien. Han stal mat under markabra former.
Jag brukar rekommendera chokladkakan med mobiltelefon som nödpaketet. Sverige är ganska smalt och vet man ungefär var man startar är det inte särdeles långt till väg eller bebyggelse med några få undantag.
Som tidigare nämnt blir det betydligt besvärligare om man skadat förflyttningsapparaten.
Somliga "experter" i tv springer regelmässigt a la Tom Cruse, det är obra.
Låt oss hoppas att det stannar vid övningar.
go tur

 

[Teknikern]

Springa är nog det sämsta man kan göra i en överlevnadssituation för vem hämtar mig då jag stukat foten och inte kan gå? Skynda långsamt betalar sig alltid liksom "tänk efter före".

 

[Yappah]

mer blodsocker!

en sak är säker att man känner sig lite bättre om man äter och det kan vara trevligt att ha något att göra men får du inte i dig B1 så kommer du att dö fortare om du små äter i förhållande till helsvält, självklart så försöker man sova så mycket som det går även under vinter, men har man dåligt med kläder så finns det inget alternativ det är bara att samla pinnar och ved så man får värme från elden eller att röra sig.
blodsockret är väldigt jämt även under svält det rör sig inte speciellt mycket, och har tagit många blodsockervärden när folk känner sig låga men de har ett normalt värde, har även tagit blodsocker på personer som känner sig starka och då har de haft värden kring 2.
Kroppen är väldigt bra på att reglera blodsockret även under svält
självklart så försöker man alltid att få i sig tallbars dryck om man har möjlighet men det är inte så lätt om man saknar kokkärl.

jag blev inte irriterad eller kände mig retad, tappade bara hakan att någon kunde vara så korkad

Tycker fortfarande att diskussionen här mycket akademiserad när det gäller överlevnad och dess fysiologi. Min fråga om diabetes är egentligen inte korkad; om nu hjärnan normalt endast använder glukos som energikälla så bör det säkert finnas ett evolutionärt syfte med detta? Protein eller fett ingår inte i hjärnans diet primärt utan det sker en nedbrytning till glukos från muskel och enzum eller att fett som förbränns utan glukos nrävarande i TCA (Krebs cycle) bildar beta-keton som kan användas av hjärnan efter att koncentartion ketoner stigit så att de kan penetrera blodkärlsbarriären in till hjärncellerna. De som ha diabetes (insulinbrist försvårar upptaget av glukos till cellerna) lider ju mycket svårt av glukosbristen till hjärnan, de får ju koma. De borde i alla fall betyda att glukos är ganska bra att ha för hjärnan.
Det verkar ha blivit ett himla fokusi på vitanmin B1 och överlevnad. Visserligen behövs flertalet B-vitaminer för energiomsättningen i olika former. frågan om det främst är förbränningen av glukos som kräver vitamijn B eller omsättning av polysackarider som stärkelse eller lagrat glykogen i muskeln. Vore intressant att se rapporterna om detta. Om det är muskelns glykogen som främst kräver detta så är ju tillförseln av glukos (eller fruktos) av stort värde i alla fall för hjärnan.
Det jag menar med akademiseringen är att man måste veta vad man diskuterar: är det överlevnad lika med att leva länge och ligga still så kan nog detta stämma med sömn (inaktivtet) och vitamin B.
Gäller det överlevnad i fält och t.ex. en militär situation så skulle jag nog föredra kolhydrattillskott med fibrer för magfunktionen för att snabbt kunna återhämta och äta upp sig efter en tids elände utan mat. Och även i vild mat finns B-vitaminer för den som suktar efter detta! Möjligheten att leta mat är ju givetvis beroende av om man är jagad eller inte och vad finns att tillgå. I en överlevnadssituation sä kan ingen mat ratas. Allt ätligt ska in. SAS Borneo kampanj på 50 talet skedde halvårsvis utan medhavd mat, Man åt det som fanns inkl apor.

Frågan är varför ingen miltär överlevnadsutrustning innehåller vitam B1 och sömnpiller om sömn och vitamin B1 är bäst intag för att överleva?
Ryssarna har då forfarande choklad, bränt socker och lite vodka i sin nödpack.

 

[marja]

Frågan är varför ingen miltär överlevnadsutrustning innehåller vitam B1 och sömnpiller om sömn och vitamin B1 är bäst intag för att överleva?
Ryssarna har då forfarande choklad, bränt socker och lite vodka i sin nödpack.

man räknar inte med att vara borta så länge så att det blir ett behov av B1 vitamin och är man i en militär situation så ligger inte fokus på att sova utan att ta sig bort i från det farliga så fort som möjligt. när man är på en tillräckligt säker plats så man kan sova så vill man sova så lätt som möjlig så man kan vara förberedd på att agera om det kommer fi eller egen räddningsstyrka. här är det bättre att vara trött och tänka dåligt än utvilad och död
nu var det någon vecka sedan jag såg svenska armens överlevnadskitt men vad jag minns så tror jag inte det fanns någon mat överhuvudtaget . om det fanns det så var det något väldig lite.

hjärnan kräver i stortsätt bara socker och det krävs B1 för att bryta ner det. men som sagts tidigare så kan hjärnan lära sig att äta (stöd äta) ketonkroppar vilket gör att den B vitamin du har räcker längre om du inte tillför mera B vitamin.

Har bara träffat enstaka personer som klarar av att äta naturmat i större mängder (ca 500kcal). och under 3 år så stödutfodrade vi ca 4 personer på varje grundkurs med ca 500kcal av skogsväxter som vi hjälpte till att plocka åt dem och hittills så har ingen av grundkursdeltagarna klarat av att äta det som de har blivit tilldelat utan de äcklas av smaken efter ett par dagar så de vill inte ha mera.