precis som Anvib skrev:
"På ett jägarförband är de flesta välmotiverade och hyfsat vältränade (ungefär som sina friluftskompisar) vilket gör det hela mycket roligare."
Inte bara de, utan även befälen är motiverade som bara den. Nu "out'ar" jag mig väl som fullständig tok bland de som försöker allt för att slippa lumpen om jag berättar att jag inte var tvungen att göra militärtjänsten i Sverige eftersom jag är uppvuxen i Tyskland, men det var absolut kul att ha klarat av.
Re: "varför" -
a) för sig själv
man bevisar sig själv att man klarar betydligt mer än vad man trodde. Här gäller det inte en kuperad mil på 45 minuter blankt, utan framför allt att sega till sig och hålla ut relativt tuffa sträckor med mycket vikt, tidspress, lite sömn etc. pp.
b) säkerhet i Fjällvärlden - du kan nog aldrig lära dig allt från böcker eller det du gör i civila livet om hur du psykiskt och fysiskt agerar under extrem sömn- & matbrist i flera dagar och allt annat man tränar. Efter att ha gått igenom en tuff sommer-överlevnads-övning basically utan mat med anslutande fångträning och "eftersök" (kul att bli eftersökt med skällande hundar, men det är fascinerande att man fortfarande kunde springa då), vinterträning med tyvärr för lite snö att bygga snögrop i lite rekord-temp på minus 35 på natten och minus 24 på da'n (vintern 95/96) samt hoppa i ett hål i en sjö ger en viss information om vad man klarar och därmed säkerheten att ta an en Solo-Tur som man kanske annars hade skippat.
c) bra kompisar och bra befäl - det är nog få grupper som kan uppleva att allt från fänrik till Kapten är med i smeten och pushar på och faktiskt har djävligt roligt när de kickar infanteriet i baken så det förslår på nån gemenskapsövnign i Boden t.ex.
d) naturupplevelser - ok, de kan du få i det civila med, men jag måste säga jag har lite svårt att hitta en grupp som vill upp på kalfjället i minus 25 och släpa pulka, gräva snökoja, koka skägglav (ingen höjdare! och inte samma övning btw). uppleva norrsken en ca. 30 gånger och mycket mera är värt sitt. en del lär tydligen ha problem med mörkret över vinterperioden i Norrland, jag och många andra tyckte nog det var det allra häftigaste och mysigaste som fanns att skida igenom det tystaste landskapet man kan tänka sig (avseende från en massa fula ord när pulkan fastnade i skogen, man vurpade och bössan slog en i hakan igen...
e) man får ett visst "bevis" på att man klarar lite tuffare tag och framför allt inte bryr sig om petiga små saker så mycket - som det nämdes tidigare, finns det många företagsledare som har gjort jägartjänst av nåt slag, och säkert nog skulle jag sätta ett "mentalt plustecken" på en som har varit med om detsamma.
f) mindre viktigt, men för "skogsjägare" och skytte-interesserade kan det väl vara spännande att skuta lite olika grejor. vi fick vid flera tillfällen skjuta det mesta, inkl. privat-vapen av befälen bl.a. Glock, 44 Magnum,
g) man kan ju ta civilt Jägarexamen, hoppa fallskärm, läa sig friklättra, krypa i grottor i Norge (Fauske) mm. för ganska billiga pengar - i alla fall gick det på K4.
last but not least - läser man ovanstående som Friluftsinteresserad är det väl bara att välja det igentligen, och jag skulle göra samma sak om jag skulle välja igen - men nog är det segt många gånger och det kan ta rätt hårt. Själv var jag bra på att släpa ryggsäck och hade tränad Tae Kwon Do i många år när jag ryckte in, men jag var långt ifrån att klara milen utan svårigheter (nu kan nog föresten alla som har varit med både förtest på FJS och sen gjort lumpen på K4 hålla med om att den Norrländska milen på K4's träningsbana känns dubbelt så lång p.g.a. terrängen*). Hade aldrig trott att man kunda säga till sig själv "nu f*n slutar jag" "vad kan man göra för att slippa det här helv.." så många gånger på kort tid men när man sen ändå har gått igenom en bit till, då kan man faktiskt vara en smula stolt med all rätt i världen tycker jag.
*=please - jag vill inte ta upp den dumma diskussionen om vilket förband som är "hårdast" - alla har sitt - jag skulle med min "dåliga" löpar-kondis nog inte klarat FJS eller Kustjägare, däremot hade kanske den ena eller andra haft problem med något annat på K4, whatever.
h) re: våld & "manligt"
klart att det faller kommentar som "går det inte med våld använder vi oss av mera våld", men det är mest när man måste göra rent prylar ;-) det här med våldsam strid är ju samma debatt som om vilket förband som är tuffast. En kille i stridvagn 90 kan väl med all rätt i världen säga att han har mera firepower än en Jägargrupp, och hans livstid kan vara lika begränsat i krigsfall som Kustjägaren som springer uppför fel backe på nån ö.
Jägarstrid bland FJS, K4, I22 etc. syftar mera till att strida mycket fegt på ett visst sätt, dvs. sabotage-strid, planera överfall som har så många Murphy's som möligt täckta för att med stor sannolikhet klara uppgiften etc. Eldöverfall mot Ivan som har kört tanklastbil de sista 45 timmarna med et team med AG90, fem Jägare som drar miner och skuter PSkott på stackaren kan ju inte kallas särskilt "tufft" eller "manligt" (vem kom upp med den terminologin?! tämligen "daneben") precis. Samtidigt är det väl onekligen ett lite smartare strids-alternativ iom att en liten grupp kan förorsaka mycket stora störningar bland fi än det vad infanteriet gör.
Som slutsats skulle jag villa säga att om det skulle vara allvar, så skulle jag för allt som finns hellre vara i en Jägargrupp än bland "100 mer eller mindre motiverade" andra som blir kommandera av befäl som igentligen önskade sig att de var i ett Jägarförband själva (sistnämda baserat på lite information från polare och artiklar), hoppar det inte blev en "kaxig" artikel det här, men det är ialla fall korrekt och upplevt så. *peace*
[Ändrat av Jonas_K4_9596 2004-03-25 kl 03:36]
"På ett jägarförband är de flesta välmotiverade och hyfsat vältränade (ungefär som sina friluftskompisar) vilket gör det hela mycket roligare."
Inte bara de, utan även befälen är motiverade som bara den. Nu "out'ar" jag mig väl som fullständig tok bland de som försöker allt för att slippa lumpen om jag berättar att jag inte var tvungen att göra militärtjänsten i Sverige eftersom jag är uppvuxen i Tyskland, men det var absolut kul att ha klarat av.
Re: "varför" -
a) för sig själv
man bevisar sig själv att man klarar betydligt mer än vad man trodde. Här gäller det inte en kuperad mil på 45 minuter blankt, utan framför allt att sega till sig och hålla ut relativt tuffa sträckor med mycket vikt, tidspress, lite sömn etc. pp.
b) säkerhet i Fjällvärlden - du kan nog aldrig lära dig allt från böcker eller det du gör i civila livet om hur du psykiskt och fysiskt agerar under extrem sömn- & matbrist i flera dagar och allt annat man tränar. Efter att ha gått igenom en tuff sommer-överlevnads-övning basically utan mat med anslutande fångträning och "eftersök" (kul att bli eftersökt med skällande hundar, men det är fascinerande att man fortfarande kunde springa då), vinterträning med tyvärr för lite snö att bygga snögrop i lite rekord-temp på minus 35 på natten och minus 24 på da'n (vintern 95/96) samt hoppa i ett hål i en sjö ger en viss information om vad man klarar och därmed säkerheten att ta an en Solo-Tur som man kanske annars hade skippat.
c) bra kompisar och bra befäl - det är nog få grupper som kan uppleva att allt från fänrik till Kapten är med i smeten och pushar på och faktiskt har djävligt roligt när de kickar infanteriet i baken så det förslår på nån gemenskapsövnign i Boden t.ex.
d) naturupplevelser - ok, de kan du få i det civila med, men jag måste säga jag har lite svårt att hitta en grupp som vill upp på kalfjället i minus 25 och släpa pulka, gräva snökoja, koka skägglav (ingen höjdare! och inte samma övning btw). uppleva norrsken en ca. 30 gånger och mycket mera är värt sitt. en del lär tydligen ha problem med mörkret över vinterperioden i Norrland, jag och många andra tyckte nog det var det allra häftigaste och mysigaste som fanns att skida igenom det tystaste landskapet man kan tänka sig (avseende från en massa fula ord när pulkan fastnade i skogen, man vurpade och bössan slog en i hakan igen...
e) man får ett visst "bevis" på att man klarar lite tuffare tag och framför allt inte bryr sig om petiga små saker så mycket - som det nämdes tidigare, finns det många företagsledare som har gjort jägartjänst av nåt slag, och säkert nog skulle jag sätta ett "mentalt plustecken" på en som har varit med om detsamma.
f) mindre viktigt, men för "skogsjägare" och skytte-interesserade kan det väl vara spännande att skuta lite olika grejor. vi fick vid flera tillfällen skjuta det mesta, inkl. privat-vapen av befälen bl.a. Glock, 44 Magnum,
g) man kan ju ta civilt Jägarexamen, hoppa fallskärm, läa sig friklättra, krypa i grottor i Norge (Fauske) mm. för ganska billiga pengar - i alla fall gick det på K4.
last but not least - läser man ovanstående som Friluftsinteresserad är det väl bara att välja det igentligen, och jag skulle göra samma sak om jag skulle välja igen - men nog är det segt många gånger och det kan ta rätt hårt. Själv var jag bra på att släpa ryggsäck och hade tränad Tae Kwon Do i många år när jag ryckte in, men jag var långt ifrån att klara milen utan svårigheter (nu kan nog föresten alla som har varit med både förtest på FJS och sen gjort lumpen på K4 hålla med om att den Norrländska milen på K4's träningsbana känns dubbelt så lång p.g.a. terrängen*). Hade aldrig trott att man kunda säga till sig själv "nu f*n slutar jag" "vad kan man göra för att slippa det här helv.." så många gånger på kort tid men när man sen ändå har gått igenom en bit till, då kan man faktiskt vara en smula stolt med all rätt i världen tycker jag.
*=please - jag vill inte ta upp den dumma diskussionen om vilket förband som är "hårdast" - alla har sitt - jag skulle med min "dåliga" löpar-kondis nog inte klarat FJS eller Kustjägare, däremot hade kanske den ena eller andra haft problem med något annat på K4, whatever.
h) re: våld & "manligt"
klart att det faller kommentar som "går det inte med våld använder vi oss av mera våld", men det är mest när man måste göra rent prylar ;-) det här med våldsam strid är ju samma debatt som om vilket förband som är tuffast. En kille i stridvagn 90 kan väl med all rätt i världen säga att han har mera firepower än en Jägargrupp, och hans livstid kan vara lika begränsat i krigsfall som Kustjägaren som springer uppför fel backe på nån ö.
Jägarstrid bland FJS, K4, I22 etc. syftar mera till att strida mycket fegt på ett visst sätt, dvs. sabotage-strid, planera överfall som har så många Murphy's som möligt täckta för att med stor sannolikhet klara uppgiften etc. Eldöverfall mot Ivan som har kört tanklastbil de sista 45 timmarna med et team med AG90, fem Jägare som drar miner och skuter PSkott på stackaren kan ju inte kallas särskilt "tufft" eller "manligt" (vem kom upp med den terminologin?! tämligen "daneben") precis. Samtidigt är det väl onekligen ett lite smartare strids-alternativ iom att en liten grupp kan förorsaka mycket stora störningar bland fi än det vad infanteriet gör.
Som slutsats skulle jag villa säga att om det skulle vara allvar, så skulle jag för allt som finns hellre vara i en Jägargrupp än bland "100 mer eller mindre motiverade" andra som blir kommandera av befäl som igentligen önskade sig att de var i ett Jägarförband själva (sistnämda baserat på lite information från polare och artiklar), hoppar det inte blev en "kaxig" artikel det här, men det är ialla fall korrekt och upplevt så. *peace*
[Ändrat av Jonas_K4_9596 2004-03-25 kl 03:36]