Re: Re: Re: På tok för många Re: Re:
polarhund; sa:
FJS90/91; sa:
Det enda som e helt säkert med valutaunionen är att ingen vet helt säkert något, men en massa förståsigpåare antar mycket. Angående prisbilden i olika länder i Europa så finns det inget som direkt kan påvisas att det härrör en valutaändring, skillnaderna kan lika väl bero på en mängd andra faktorer. Därför så blir det svårt att hänvisa till data eftersom det inte existerar någon säker data... Ekonomi är ju trots allt ingen vetenskap..
(apan ola van ju aktie-sm 1993)
källa:
http://www.apanola.nu/
I fallet med prisbild så är nog prisbilden att betrakta som ganska så säkra data, då den är ett direkt mått på just prisbilden.
Undrar just vad Adam Smith skulle sagt om att han fick höra att ekonomi inte längre var en vetenskap
Själv skulle jag inte gå längre än att säga att ekonomi inte är en exakt vetenskap. (Sen kan man ju fundera på vad som skulle vara en exakt vetenskap)
Appropå apan Ola så jobbade det tidigare en kille på mitt jobb, som för övrigt också heter Ola, som hade kopplat en yuccapalm till en dator för handla med aktier. Beroende på resultatet av handeln så fick den ljus och vatten. Kommer inte i håg alla detaljer men vad jag har för mig så gjorde palmen ett bättre snitt än marknadsindex.
/Jesper
När man intresserar sig för prisutvecklingen i olika länder kan det vara en god idé att jämföra de harmoniserade konsumentprisindexen, HIKP, istället för KPI. Olika länder mäter KPI på olika sätt. EU har därför tagit fram HIKP, som mäts på samma sätt i varje land, för att kunna göra mer direkta jämförelser mellan olika länder. HIKP är också det mått som ancvänds som konvergenskriterium till EMU, och det mått ECB (Europeiska Centralbanken) använder som styråra i penningpolitiken. (Riksbanken använder dock KPI för vårt inhemska inflationsmål.)
Prisutvecklingen inom Sverige, EU och EMU syns i diagrammet nedan, mätt som årsvis inflationstakt mellan juli-juli, augusti-augusti osv.
Som synes är det inga stora skillnader, vilket inte är så konstigt eftersom inflationsmålet är likartat.
Kollar vi den årliga inflationen mätt av OECD för Frankrike, Sverige och EMU är mönstret likartat. Om vi studerar 5-årsperioden 1998 t.o.m. 2002 har svenska korgen stigit med drygt 7 procent, den franska med knappt 7 procent, snittet i EMU med knappt 10 procent.
(källa:
http://www.oecd.org/dataoecd/5/47/2483871.xls )
Prisutvecklingen har varit snarlik i Sverige och Frankrike. Det säger dock inte mycket om köpkraften, där den intresserade får kolla disponibelinkomst eller sätta sig och beräkna reallöneutveckling etc. Det finns även databaser med HIKP och KPI disaggregerade för den som vill veta mer exakt vilka varugrupper som främst för stunden driver
prisutvecklingen.
Angående apan Ola skulle det i själva verket kunna vara ett högt betyg åt marknaden. På en väl fungerande marknad är all tillgänglig info inkorporerad i priserna på olika tillgångar. Om så inte är fallet borde placerare med särinfo agera och bara stuva om en väldiversifierad aktieportfölj utan att tillföra nytt kapital eller ta någon ytterligare risk, genom att köpa/sälja en riskjusterad tillgång och göra en arbitragevinst. En "för lågt" värderad tillgång med samma risk som en högre värderad, skulle stiga i pris när den köps osv. Men på en väl fungerande (i alla former effektiv marknad) kan ingen göra sådana arbitragevinster. Så på en väl fungerande marknad skulle en pilkastande Ola med en väldiversifierad portfölj ha en hygglig chans.
Om Ola dessutom skulle agera som många aktiemäklare, dvs. med "the trend is my friend" som köp/sälj signal, skulle Ola kanske göra lika bra/dåligt ifrån sig även på längre sikt. Nu är inte marknaden helt effektiv, och bara rationell i den meningen att marknaden inte på ett systematiskt sätt har felaktiga förväntningar (IT-bubblan pyste ur efter ett tag som bekant). Vissa aktörer har då och då särinfo och/eller gör korrekta tolkningar om exempelvis företagsuppköp, som Ola inte klarar. Ola kan inte heller mäta avvikelser från långsiktiga (flera år) fundamentala samband mellan makro- företagsvinster- tillgångspriser.
I en exakt vetenskap ändras inte grundläggande storheter. Nationalekonomi bygger i grunden på människors agerande, vilket ändras över tiden och anpassas till nya omständigheter. Fysik och matematik är nog generellt i högre utsträckning än nationalekonomi exakta vetenskaper. T.ex matteformeln för avkastning är exakt, ljusets hastighet eller för arean av en yta, medan t.ex sociala regelsystem som ändras ger människor anledning att förändra sitt beteende, och inte alltid som det var tänkt. Nationalekonomi utgår dessutom, till skillnad mot företagsekonomi, inte i första hand från pengar, utan nyttan av pengar. Det är en annan abstraktionsnivå inblandad i nationalekonomi än i företagsekonomi. Företagsekonomi är ofta också mer exakt än nationalekonomi, exempelvis redovisning osv. Termen "ekonomi" eller "ekonom" är rätt intetsägande. I andra länder särskiljs de ("Economics"=nationalekonomi, "Business and administration" är företagsekonomi).
Raskesven- som längtar ut i skogen igen