Hur vet man i vilken kondition repet är på gymet?

[rockåtta]

När det gäller skick på repen är det fullt tillräckligt att titta och känna på repet. Repen är utvecklade för att kunna ta fall med faktor 1,8 med en klättrare på 80kg. Vid topprepsklättring kommer man aldrig i närheten av dessa krafer. Så repet lär hålla rent tekniskt även om större delen av repet är av.

Däremot är det betydligt vanligare att kärnan, när manteln släpper, lägger sig ojämt inne i repet och får det att bli knöligt. Detta har lett till ett antal incidenter (och antagligen olyckor) när friktionen varierat olyckligt i repbromsen. Att stå och slita igenom ett stelt rep genom repbromsen gör också att säkringsmannen tappar fokus på klättraren.

I mitt tycker är alltså repens hanterbarhet det man ska koncentrera sig på när man bedömer om ett rep ska bytas eller inte. Hur länge det suttit uppe spelar mindre roll.

 

[attackscouten]

Kolla repet

För mig är det iallafall självklart att kolla igenom repet eller låta min säkringsman göra det innan man ledklättrar på gymmet, det verkar om inget annat lite korkat att trilla ner för att man inte kollat repet.

En sak som minskar belastningen på repen är ju, iallafall där jag klättrar, att man inte sitter fastspänd i marken och lättar en bit om klätraren faller, kan vara lite läskigt om man säkrar nån som är 20 kg tyngre. Detta gör ju att det inte blir ett lik uttalat ryck och utan att ta i alldeles för mycket så glider repet inte genom bromsen mer än några centimeter.

 

[Jörgen Held]

Krafter...

Antagligen är det så att belastningarna även vid ett ogynnsamt fall med topprep är avsevärt lägre än vid förstemansfall.
Problemet är (antagligen överskattat) att man trots allt ibland faller med ett visst slack även vid topprep och det måste vara oerhört svårt att avgöra om ett rep håller för t ex 5 000 N, men inte för 20 000 N.

Det är inte enbart fallets "längd" som avgör vilken belastning du får i repet. En annan mycket viktig faktor är antalet meter rep mellan dig och säkraren.
På topprep är det två "ledlängder" rep ute när du börjar klättra och en "ledlängd" när du är uppe vid ankaret. Under ledklättring är det ALLTID mindre än en "ledlängd" rep ute under själva klättring. Sen är det förstås himmelsvid skillnad mellan att falla kanske en halv meter vid topprepsklättring jämfört med tre, fyra meter (eller längre) vid ledklättring. Utgår ifrån att du känner till en del om krafter eftersom du använder enheten Newton. Den lägesenergi som går förlorad vid fallet, dvs mgh (h=fallets längd) lagras i det elastiska repet. Antar man ett linjärt förhållande mellan töjning och belastning (dvs konstant elasticitetsmodul) är det hyfsat enkelt att räkna ut vilka laster som uppkommer enl. kx^2 (där x = repets töjning och k=repets elasticitetsmodul). Tänk dock på att x är mindre än h eftersom man normalt faller en viss sträcka (slacket) innan repet börjar töjas.

Sammanfattning: Klättra lugnt vidare på luddiga topprep inomhus så länge kärnan är hel. Ledklättra endast på eget rep eller åtminstone på rep vars historia är känd...

 

[Mezzner]

Jo, jag känner mycket väl till fallfaktorns betydelse, men problemet är ju snararast att avgöra om ett slitet rep - med faktiskt okänd historia - klarar en specifik belastning.
Att t ex säga att repet håller för 5 000 N men inte 20 000 tror jag faktiskt är närmast omöjligt.

Jag har haft med eget rep när jag lett, men fått höra åtminstone på Karbin så sent som förra vintern att deras rep håller för att leda på.
Det innebär att, även om jag gör ett annat val, det finns de som leder på repen vilket i sin tur innebär att repen kan ha tagit ett antal förstemansfall (ev på grigri dessutom) och att de också måste hålla för ytterligare förstemansfall.

Med den bakgrunden så måste man åtminstone alltså anse att ett rep med okänd historia, med förstemansfall bakom sig och med lös och skadad mantel ALLTID ändå håller för de topprepsfall som kan ske även för den som undeviker att leda på gym-repen.
Jag tycker kanske inte att det är ett självklart antagande...

 

[Vandrare]

Glesbultat?

Hur glest sitter bultarna på Karbin? Den enda innomhusvägg jag har lett på är i Uppsala och där sitter dom med en meters mellanrum. Således är repen inget bekymmer där, alla fall (många blir det) är väldigt korta.

 

[bergenudd]

Re: Ett officiellt svar

På mindre klätterväggar så kostar det ju inte så mycket att byta ofta, jag förstår om t.ex. klätterverket har andra rutiner där det klättras dagligen i mycket större utsträckning.

Men där bör ju det större medlemsunderlaget göra att man får in lika mycket pengar för underhåll som en mindre klättervägg.
I rena pengar blir det mer men andelen av omsättningen bör vara lika.

 

[lilla_my]

Jag kan bara hålla med Robins tidigare inlägg, det sker kontroller på gymen. På Klätterverket åker man upp med lift och kollar både rep och ankare t.ex. detta sker kontinuerligt (ska man hårddra det så är ju ankaret minst lika viktigt som repet). Jag tror att säkringsmannen är upphov till betydligt fler incidenter och skador än vad materielen på ett klättergym är.

 

[fredrikg]

Det hela är mycket enkelt. Har man införskaffat nödvändig kunskap för vilken typ av klättring det må vara, så ska man också ha kunskap inom detta område. Den som känner sig osäker på denna eller liknanade frågor, är i behov av (minst) en topprepskurs anser jag. Tycker man inte det är värt att lägga 300:- spänn och två timmar för att lära sig det man behöver för att skaffa sig en acceptabel kunskapsnivå ang. klättring/säkerhet, och därmed drastiskt minska risken för olyckor, så ska man helt enkelt pyssla med något annat. Simple as that!

Mvh

/Fredrik

 

[Ambient]

Jag kan inte säga så mycket om andra gym än "Glasgow Climbing Centre" Där dom kollar repen en gång i veckan. Dom har en del rep för att leda, som oxå kollas en gång i veckan. Jag vet inte om dom registrerar fallen på led repen. Oftast så tar folk med sig sina egna rep för att ledklättra. Jag vet iaf att topprepen är i bra skick där..

 

[Mezzner]

Det hela är mycket enkelt. Har man införskaffat nödvändig kunskap för vilken typ av klättring det må vara, så ska man också ha kunskap inom detta område. Den som känner sig osäker på denna eller liknanade frågor, är i behov av (minst) en topprepskurs anser jag. Tycker man inte det är värt att lägga 300:- spänn och två timmar för att lära sig det man behöver för att skaffa sig en acceptabel kunskapsnivå ang. klättring/säkerhet, och därmed drastiskt minska risken för olyckor, så ska man helt enkelt pyssla med något annat. Simple as that!

Mvh

/Fredrik

Men på en sån kurs, eller på "riktiga" kurser eller fortsättningskurserna för den delen, lär man ju inte ut såna saker som frågan gäller.

Frågan gällde ju vilken kontroll som förekommer på ett gym, resp hur det är möjligt att "ställa diagnos" på ett rep som man inte känner till vad det utsatts för.

På kurserna läs man sig ju snarare att man inte ska klättra på rep man inte känner till historen på, eller har en pålitlig replagskamrat som gör det.

Apropå bultningen på gym så är det riktigt att den är tätare än vad man normalt lägger kilar, eller sätter bultar. Fast jag har i alla fall en gång sett ett faktor-1-fall*, vilket inte är så dramatiskt men ställer rätt stora krav på repet trots allt.

Jag klättrat glatt på gymrepen, men ogillar när de med visst besvär går att mata genom bromsen. Likadant så tycker jag illa om när manteln är utdragen decimetervis från kärnan. Det är lätt att tänka sig att nån missar detta och knyter för nära änden.



*Klättraren hängde efter fallet så nära golvet att han bara ställde sig upp på fötterna, knuten i selen befann sig i princip nedanför bromsen. Fallet skedde alltså omedelbart nedan "bult" två.{/i]

 

[lilla_my]

Jag förstår inte vad du menar med att sätta citattecken runt ordet riktiga. Menar du att kurserna har övrigt att önska, eller?

Går man en riktig kurs, t.ex. en topprepskurs, vilkdet de flesta som börjar klättra inne startar med, så får man veta att det ska vara minst 15 cm _friskt_ rep utanför knuten. Tar man sen med sig en kompis som man själv lär upp är det ju lätt att föra denna kunskap vidare, för man är väl rädd om sin kompis?!

Beträffande ledfall inomhus så kan man ju varken klandra repet, gymet eller bultarna ifall särkingsmannen inte är kompetent. Men i fallet du såg var väl inte det problemet, ifall klättraren ine åkte i backen var det ju istället ett perfekt fall. Jag har själv fallit i början av en led, flera gånger, och varit tacksam för det fina dynamiska fall jag då fått. Det må se dramatiskt ut att hamna 10 cm ovanför marken, men det är klart bättre än ett statiskt tvärstopp, både för repet, kroppen och den övriga utrustningen. Är man det minsta osäker på hur sådan säkring går till finns det riktiga kurser för ledklättring inomhus som man kan gå.

PS Vid alla fall inomhus kan man enkelt låta repet vila genom att klättra på andra änden nästa gång.
[Ändrat av lilla_my 2005-04-03 kl 09:21]

 

[Mezzner]

Med "riktiga" menar jag bara att de har en omfattning som är lite större. DVS primärt en grundkurs enligt SKF:s normer.
Dessa har ju förvisso en inriktning på klippa som naturligtvis gör att de blir mer omfattande utan att det nödvändigtvis är till nytta för inomhusklättraren.
Längden gör dock att det finns möjligheter att repetera saker efter att det fått sjunka in. Nåt som kan underlätta vid inlärning.

Detta är förstås en utvikning och inte en kritik mot topprepskurser.

Jag har inte heller klandrat ledbyggaren för bultplaceringen, jag vet inte var du får det ifrån. Likadant kan jag säga att jag var mycket imponerad av säkringsmannen vid fallet jag såg, han hade i princip ingen marginal, men bidrog till att klättraren inte kratrade (vilket i och för sig inte hade behövt innebära nån allvarligare skada under omständigheterna i övrigt).
Min poäng var bara att på samma hall anser man att repen som hänger där permantent duger att leda på, och att det trots allt kan inträffa faktor-1-fall, vilket ändå innebär hyfsat belastning på repet.

Att man ska ha 15 cm friskt rep utanför knuten må vara en bra instruktion, men gymet som ansvarar* för repen bör ju inse att det ändå innebär en ökad risk** när manteln är tom.

*i den bemärkelsen att de avgör när repen byts eller kapas
**i den bemärkelsen att det någon kan missa detta - det finns helt enkelt en extra möjlighet att göra fel