Bära lätt kan göra av andra orsaker än ålder och fysiska begränsningar. Har man utrustning som måste med, klättring och filmning-fotografering, fiske etc. Det är inga veklingar som stapplar fram, även om du antyder det.
Totalvikten har för alla ett max, sen sjunker man ner i mossan. Det är inte njutbart. Alla som fick förmånen att göra plikten upplevde det att försöka gå över kaserngården med en säck intendenturmateriel som vägde lika mycket som en själv.
Du vet ju att ju lättare packning är ju snabbare, lättare och bekvämare går du.
Om vi inte hade tänkt lätt skulle det inte gå att flyga eller nyttja mobiltelefoner och tvapparater.
Filosofin hade i det mest ursprungliga, gå och titta på grönskan eller nederbörden, svårt att få fäste.
Industrin gjorde grejor för dem som slet hårt på den och ville ha den i 30 år minst, d v s olika försvarsmakter. När sen fritiden och suget efter fritidssaker ökade blev sidoprodukts matrial prövade friskt till vänster. Oftast mycket lättare än tidigare. Sen kom prylhysterin alla som både kunde och inte överdesignade pryttlar och pinaler. Vi hade ryggsäckar med 12 småfickor på utsidan. Nu har vi ryggsäckar med så mycket blixtlås att det inte går att bära tungt i dem. När man måste få med sig utombordaren till sjön bortom berget. Inget självändamål utan en funktion.
Bergsbestigarna har alltid kämpat att hinna i väderfönstret, snabbt och lätt vinner oftare. Rep och järnskrot väger.
Du har uppenbart börjat med en jättesäck och svär dig vid den, Mitt vänliga råd blir skaffa dig en lätt halvstor säck (ca 55l och vikt under kilot) och ta inte med dig mer än du verkligen har 2-3 nyttjandefördelar med, maten undantagen
.
T o m du skulle nog kunna njuta oxså istället för att bära.
go tur