Hur svår grad toppar ni resp leder på kil?

[seon]

Skillnaden mellan att lägga kil och klippa bult kan ju f ö vara stor eller nästan obefintlig. I visa handjamsprickor t ex kan man ju lägga kammar tätare än någon nånsin skulle bulta, och såna placeringar brukar inte heller tära på psyket. I det läget är ju skillnaden till topprep nästan bara racket.
.

Nåja! Även om det går att lägga kammar tätt i en spricka så är det ju i alla fall förenat med en större ansträngning än det är att klippa en borrbult. Ofta är det ju tyvärr en avvägning om man vill vara välsäkrad eller orka upp.

Beträffande gradskillnaden mellan att leda på kil, leda på borrbult resp. att klättra på topprep så handlar det ju helt om det individuella psyket. Det finns klättrare som inte har någon skillnad i vad dom leder på kil eller toppar medan för mig är skillnaden betydande. Jag tvivlar på att sådant går att träna bort, det är bara att hitta den klätterform man trivs med samt att anpassa svårighetsgraden efter psyket.

 

[achtminus]

Jag har inte klättrat på topprep på flera år, men jag skulle gissa att jag klarar betydligt svårare leder om jag inte behöver stanna och klippa/fippla in kilar. Det är väl inte konstigt?

 

[lobo2me]

Personligen har jag dåligt sekvensminne, och det går väl i någon mån ut över placeringarna, men annars är det lite onsight för mig oavsett för vilken gång i ordningen jag repeterar... men visst hjälper det att förbereda sig.

Så känns det för mig också - onsight varje gång, tjoho

 

[Rimfrost_i_skägget]

Skillnaden

Som min replagskompis utryckte det:
"Skillnaden i psyke mellan att topprepa och leda trad är som att åka flygplan kontra att hoppa fallskärm".

 

[Mezzner]

Nåja! Även om det går att lägga kammar tätt i en spricka så är det ju i alla fall förenat med en större ansträngning än det är att klippa en borrbult. Ofta är det ju tyvärr en avvägning om man vill vara välsäkrad eller orka upp.

Nog är det väl som regel på det viset, men senast jag klättrade just en sån spricka som jag tänker på, så var det typ två Camalot 3, två 2, två 1 och avslutningsvis en 0,75. De var bara att plocka på selen och jag tror banne mig det var lättare att lägga dem än att klippa en bult. Det enda som begränsade hur välsäkrat det var, var att man behövde ju få plats med händer och fötter i sprickan också! Faktum var dock att sista 2 m blev en oerhörd runout eftersom jag nog höll i mig så pass att jag inte kunde plocka nåt på selen!

Det kan ju vara dåligt säkrat även på lätta leder, men mycket av det jag klättrar är ändå inte svårt att säkra eftersom jag klättrar så lätta leder om man ser till själva placerandet. Typiskt är då att jag hoppas kunna stå på nåt halvhyfsat före ett krux - göra min placering - och ta mig förbi kruxet, för att så småningom börja fundera över nästa placering. På typ svenska sjuor eller kanske lite tidigare är ju risken stor att det är lite ihållande även just där placeringen ska göras, och då tillkommer förstås den lilla praktikaliteten. På femmor så slipper man ju sånt!

En annan aspekt är ju också att det nog är vanligt att leder över grad 6 är mer svårsäkrade - vilket är ett (av flera) skäl till att de ofta är borrbultade. (Ingen värdering i det...)

 

[peon]

Min största skräck är att jag ska dra ned kilarna med repet när jag passerar, eg skulle man ju alltid ha en lång förlängarslinga mellan kil & karbin. Visst faller man lite extra långt men å andra sidan säkrare (slingan har ju viss dynamik och borde göra accelerationen lite mindre för kilen). Kör ni med det?

 

[Mike C]

eg skulle man ju alltid ha en lång förlängarslinga mellan kil & karbin. Kör ni med det?

Jag har aldrig korta 'sport' quickdraws med mig när jag traddar. Mina trad quickdraws består av hälften 60cm och hälften 20cm. På raka leder tycker jag att 20 cm funkar, jag vill inga ha kortare. Förlänger 99% av kamsäkringarna jag sätter också, jag vill inga att de hoppar runt eller vandrar.

 

[Petri Niemelä]

började tradda i år och har kört onsightfilosofin. Ledde en 6-/6 på försommaren utan att veta graden, hade inte med oss ngn förare, så om jag skulle vetat graden hade jag nog inte försökt mig på den. Underbar känsla att klättra en led utan beta/svårighetsgrad, som om man gjorde en ny led
Topprepar som högst 6c+ (inomhus) men det går ju inte riktigt att jämföra med inomhus

 

[achtminus]

började tradda i år och har kört onsightfilosofin. Ledde en 6-/6 på försommaren utan att veta graden, hade inte med oss ngn förare, så om jag skulle vetat graden hade jag nog inte försökt mig på den. Underbar känsla att klättra en led utan beta/svårighetsgrad, som om man gjorde en ny led
Topprepar som högst 6c+ (inomhus) men det går ju inte riktigt att jämföra med inomhus

Bra! Det finns ingen anledning att klättra trad i någon annan stil än o/s. Missar du o/s: dra dig upp i repet till översta säkringen, vila ett tag och försök klättra till toppen.

Har du toppat 6c+ inomhus så kommer du snart kunna leda 7- o/s om du jobbar dig upp genom graderna. Prova o/s grad 6, när du gjort det, prova 6+, när du gjort det, prova 7- osv. Så blir man bra. Problemen kommer först vid grad 7/7+ ungefär då du kommer upptäcka att allt fint redan är sönderbultat (beroende på vart du bor. I Bohuslän finns massor av fina 7+ och 8- och hårdare att prova o/s men på de flesta andra ställen är det kört).

 

[carvingkimbo]

Bra! Det finns ingen anledning att klättra trad i någon annan stil än o/s. Missar du o/s: dra dig upp i repet till översta säkringen, vila ett tag och försök klättra till toppen.

Har du toppat 6c+ inomhus så kommer du snart kunna leda 7- o/s om du jobbar dig upp genom graderna. Prova o/s grad 6, när du gjort det, prova 6+, när du gjort det, prova 7- osv. Så blir man bra. Problemen kommer först vid grad 7/7+ ungefär då du kommer upptäcka att allt fint redan är sönderbultat (beroende på vart du bor. I Bohuslän finns massor av fina 7+ och 8- och hårdare att prova o/s men på de flesta andra ställen är det kört).

Där tycker jag du har fel. Att tekniskt kunna klättra en viss grad är allt annat än linjärt jämförbart med att våga OS på kil, men visst har det i slutändan betydelse så tillvida att kan man inte klättra 8+ på topprep så kan man väl heller inte leda densamma på kil.
Vet inte vad du har för nerver av stål men personligen har jag backat på ett antal 5r som helt enkelt känts alltför utsatta och då är det gradmässigt en bit under vad jag anser vara min normala nivå.
Detta är också det fina med traditionell klättring att man kan få härliga mentala överaskningar på leder som gradmässigt är inom räckhåll. Häromdagen höll vi på att försöka etablera oss på den delvis våta hemmaklippan och det var bitvis ganska spännande trots moderat grad på lederna. Dåliga positioner på våta steg och dåliga egna säkringar upp till en fast pitong som visade sig sitta så löst att den fick följa med hem.

 

[achtminus]

Naturligtvis måste man lära sig backa av leder också. Men det behövs ingen kanske ingen särskild anmodan för? Naturligvis backar jag av leder nu och då, och jag är inte trög: jag märker att det är milsvidd skillnad på en välsäkrad 5+ med kort krux och en ihållande osäkrad 5+ med tekniska och känsliga flytt.

Trots det anser jag att utveckling är linjär. Så fort man har klarat en led av en speciell stil i en viss grad så bör man höja sin målsättning till att klara en lede av samma stil i nästa grad uppåt. 9/10 svenska tradklättrare stagnerar runt 6/6+ för att någon idiot har sagt åt dem att de skall sträva efter att bli stabila i varje grad innan de försöker klättra något hårdare.

 

[carvingkimbo]

9/10 svenska tradklättrare stagnerar runt 6/6+ för att någon idiot har sagt åt dem att de skall sträva efter att bli stabila i varje grad innan de försöker klättra något hårdare.

Sant! Vad som däremot jag tycker är viktigt för de flesta är att vederbörande har åtm någon säsong under bältet avseende säkringsarbetet. En duktig inomhusklättrare som tar steget ut kan säkert lära sig ganska snabbt att omsätta inomhusträningen i t ex sprickleder. Att klättra på gränsen till sin förmåga och falla i egna säkringar är inget som jag rekommenderar hugande aspiranter att börja med iaf. Där är jag tyvärr rätt konservativ, men jag håller med om att den allmänna utvecklingskurvan för svenska tradklättrare blir rätt flack kring 6/6+