Hur skulle ni göra?

[GustavOh]

Ok, här är scenen:
Du säkrar din kompis på en tradled, en replängd. Han/hon befinner sig vid kruxet och har sin sista kil vid fötterna ungefär. Lägg till 60 cm slinga och det handlar om runt tre meter innan repet tar emot, om klättraren faller.

Kilen är ok, men inte bombsäker. Gott nog att klättra vidare på, men ingen man testar för skojs skull.

Närmast föregående säkring är klockren. Däremot är det på gränsen att den gör någon nytta om den sista kilen skulle ryka.

Som säkringsman har du två val... Förbereda dig på att ge ett så mjukt fall som möjligt på den sista kilen, eller förbereda dig på att springa iväg för att förhindra ett markfall om den floppar. (Att någon skulle hinna reagera i tid för att göra någon skillnad mellan att kilen ev fallerar och klättraren slår i backen är inte speciellt realistiskt)

Så. Hur skulle ni göra?

Jo jag har varit i den situationen själv. Inte som säkringsman, utan i den skarpa änden av repet.. Tack och lov på en led där jag hade lite marginal. Onsight trad är spännande nog ändå...

 

[Mezzner]

Utan tillräckliga indata konstaterar jag ändå att fallfaktorn verkar vara klart lägre än 0,5 vid fall på den övre kilen.

Hmm... Det blir ett rätt mjukt fall, även med rätt "brutal" inbromsning med en ATC....

Så jag kompromissar nog och tar fallet vänligt men bestämt, och räknar med att övre kilen håller. Om den inte gör det har jag inte släppt iväg nåt onödigt slack. Fast det kanske var tveksamt om det var tillräckligt för att undvika markfall om nu tvåan rippar?

Nja, jag gör nog så ändå; för att undvika att jag klantar mig då jag antingen försöker bromsa extra mjukt - eller springa hem slacket.

 

[GustavOh]

Jo så skulle jag nog gjort också (och föredrar att den som säkrar mig gör)

Vore kilen ännu tveksammare... så såg jag nog hellre att säkringsmannen fokuserade på att maximera chansen att den höll än började krångla till det genom att tänka på "andraläget".

Själv skulle jag mest fokusera på att ge tusan i att falla...

 

[Mike C]

Om inte klättraren särskild ber mig om att göra något annat så säkrar jag vidare som vanligt. Som säkrare gör jag det jag skall göra, jag kan bara vara uppmärksam och se till att låsa bromsen. Det kan bero på att jag vill inte att mina beslut som säkrare ska orsaka mer skada än nytta, t ex om jag sprungit bak och orsakat mer belastning än vad säkringen tålde, eller gjorde fallet mjukt och slacket orsakat ett markfall då säkringen rippade. Om säkringen rippar så kanske man hinner sätta sig iallafall, det tar hem ca en meter i mitt fall. Det beror lite på om den hann bromsa upp lite innan den stack.
Att klättra vidare genom ett krux på en marginel säkring och riskera markfall är lite väl spännande för min del, och tror att de jag klättrar med känner likadant. I en liknande situation har jag tagit ett par steg nedåt och släppt istället för att klättra vidare och riskera att falla i backen. Jag brottas nog med obefogad rädsla på egna säkringar... Befogad rädsla är det sista jag behöver.

 

[teoek]

Någonting som man bör tänka på innan man börjar kuta är risken för blixtlås-effekt d.v.s. att de nedre säkringarna dras ur när repet spänns ut från väggen. I ogynnsamma fall kan detta rippa hela säkringskjedjan. Jag har ett par gånger använt tekniken att springa från väggen för att ta hem slack. Detta rekomenderas främst i lägen där den senaste säkringen är bra men så långt ner att man kan riskera fall i mark eller hylla och då har jag kommit överens med min förste/andreman att göra så. Det underlättar om man har en utåtdragssäkring i höjd med andreman vilket gör att man få hem mer slack än om repet enbart löper genom första säkringen en bit upp. En annan teknik jag använt med framgång och upplever som bättre är att ha en hyllkant eller liknande att kunnat hoppa ner från när klättraren faller.

 

[GustavOh]

Att klättra vidare genom ett krux på en marginel säkring och riskera markfall är lite väl spännande för min del, och tror att de jag klättrar med känner likadant. I en liknande situation har jag tagit ett par steg nedåt och släppt istället för att klättra vidare och riskera att falla i backen. Jag brottas nog med obefogad rädsla på egna säkringar... Befogad rädsla är det sista jag behöver.

Saken är väl den att även bra säkringar börjar se marginella ut när de befinner sig under fötterna...
Sedan gäller det ju helt enkelt att bestämma sig. Utsätter jag mig för större risk genom att klättra genom kruxet till den perfekta kilplaceringen bredvid kalasjuggen efteråt, eller genom att reversera? (Detta samtidigt som instinkten tydligt säger att det bästa är att stanna kvar precis just här mitt på väggen och inte röra sig ur fläcken)

 

[lillajag]

Nu tänkte jag vrida lite på tråden: Vad gör jag som försteman?

Om jag har en halvrisig säkring på toppen, så föreslår jag att korta av 60cm slingan. Tripla upp den till 20cm och fallet som från början var 3m minskar med 2x 40cm, dvs till 2.2m. Detta reducerar fallfaktorn med drygt 30%, vilket förmodligen är mer än vad de flesta 'duktiga' säkrare kan åstadkomma med 'dynamisk säkring'. Givetvis tänker jag till lite extra om det är så att säkringen riskerar att ryckas ut pga en för kort slinga, men detta är oftast sällsynt så länge man håller sig till 'sladdriga' slingor (dvs inte styva sportslingor utan ihopvikta vanliga slingor).

Och när försteman kommer hem, rekommenderar jag att införskaffa en sk 'screamer', som enligt produktinformationen 'garanterar' att kraften som överförs till säkringen vid ett fall begränsas till ca 2kN (kanske det finns andra typer med andra maxbelastningar).

 

[figure8]

Nu tänkte jag vrida lite på tråden: Vad gör jag som försteman?
Om jag har en halvrisig säkring på toppen, så föreslår jag att korta av 60cm slingan. Tripla upp den till 20cm och fallet som från början var 3m minskar med 2x 40cm, dvs till 2.2m.

Tanken är ju god men om det nu är så att du redan har klättrat förbi din säkring med 60 cm slingan som nu befinner sig vid dina fötter, du är precis vid kruxet utan möjlighet att lägga en ny säkring och står antagligen inte tillräckligt bra för att ens klippa in en kortare quickdraw brevid den långa.

Det är ju alltid lätt och vara efterklok men jag har svårt att tro att någon skulle sätta sig frivilligt i situationen. Det finns ju 100 saker du KUNDE gjort; satt in en bättre kil, dubblat säkringen med något annat, klippt repet direkt i en karbin så har du ytterligare 40 cm kortare fall, hamrat in en pitong, borrat en bult, använt en sky-lift, stannat hemmma och ätit chips framför teven.

 

[lillajag]

Tanken är ju god men om det nu är så att du redan har klättrat förbi din säkring med 60 cm slingan som nu befinner sig vid dina fötter, du är precis vid kruxet utan möjlighet att lägga en ny säkring och står antagligen inte tillräckligt bra för att ens klippa in en kortare quickdraw brevid den långa.

Men?? ... Har du aldrig plakticerat att klättra ner? Om jag befinner mig i kruxet, så är det förmodligen kört, men det är ju oftast lätt att känna igen kruxet innan man tar steget upp, så då är det ju ofta inte så omöjligt att helt enkelt traska ner ett par steg och bygga om sin sista säkring. Detta har jag gjort ganska ofta och det funkar helt super för min del. Dessutom, så är det inte 'efterklokt' att generellt använda kortare slingor. Själv kör jag mycket sällan längre än 30cm slingor. Kanske en eller två per repa och då oftast där det är lätt klättring. Och när det blir hårt, så triplar jag 30cm till 10cm.

Det är ju alltid lätt och vara efterklok men jag har svårt att tro att någon skulle sätta sig frivilligt i situationen. Det finns ju 100 saker du KUNDE gjort; satt in en bättre kil, dubblat säkringen med något annat, klippt repet direkt i en karbin så har du ytterligare 40 cm kortare fall, hamrat in en pitong, borrat en bult, använt en sky-lift, stannat hemmma och ätit chips framför teven.

Jovisst är vi flera som sätter oss frivilligt i denna situation. Om man klättrar tillräckligt ofta så hamnar man inte så sällan i lite utmanande situationer, men det är ju därför vi (iallafall vissa av oss) klättrar. Att lösa utmanande problem.
Satt en bättre kil? Näe, tack. Jag sätter alltid den bästa kil jag kan åstadkomma. Att sätta något halvdant är ju inte riktigt någon större ide.

 

[GustavOh]

Nu tänkte jag vrida lite på tråden: Vad gör jag som försteman?

Om jag har en halvrisig säkring på toppen, så föreslår jag att korta av 60cm slingan. Tripla upp den till 20cm och fallet som från början var 3m minskar med 2x 40cm, dvs till 2.2m. Detta reducerar fallfaktorn med drygt 30%, vilket förmodligen är mer än vad de flesta 'duktiga' säkrare kan åstadkomma med 'dynamisk säkring'. Givetvis tänker jag till lite extra om det är så att säkringen riskerar att ryckas ut pga en för kort slinga, men detta är oftast sällsynt så länge man håller sig till 'sladdriga' slingor (dvs inte styva sportslingor utan ihopvikta vanliga slingor).

Och när försteman kommer hem, rekommenderar jag att införskaffa en sk 'screamer', som enligt produktinformationen 'garanterar' att kraften som överförs till säkringen vid ett fall begränsas till ca 2kN (kanske det finns andra typer med andra maxbelastningar).

Yes, en utsäkt att köpa fler prylar till racket

I mitt konkreta fall var det inte belastningen på kilen jag oroade mig för. Nedåtriktade krafter skulle den klarat utan problem. Däremot var den inte helt bomber för utåtdrag. Att korta av slingan hade bara (om nu min känsla för geometri inte sviker mig) ökat den utåtriktade komposanten och försvagat just den placeringen.
Jag kunde ha klättrat ned någon meter och placerat en ytterligare säkring i ett läge som jag inte utnyttjade då jag passerade. Jag kunde också (vilket jag gjorde) bestämma mig för att kilen var god nog och att det var en större risk att klättra ned , samt framför allt påminna mig själv om att klättringen var en bra bit under mitt max och det bara var psyket som höll mig kvar...

 

[Mezzner]

Om man verkligen kan klättra nedåt faller ju hela frågan, då kan man ju klättra ned till marken igen om så önskas. I det här fallet var ju frågan klart riktad till säkringsmannen och det som närmast kunde vara ett dilemma för honom.

Intressant fråga, och intressant att höra andras åsikter; det har ju viss betydelse för hur man bör agera. Eller, det är ju bra att veta att man gör på ett sätt som förhoppningsvis den aktuelle klättraren, men åtminstone flera andra klättrare uppfattar som det "rätta".

Vad man än gör så är det ju tråkigt om den som klättrar tycker att man borde räddat situationen genom att göra på annat sätt.

 

[GustavOh]

Jag skulle väl säga att det är min förbaskade skyldighet som försteman, att i första hand lägga mina säkringar så att min kompis kan säkra mig utan att ta till några speciella trick.
Om jag känner att dessa trick är på sin plats så är det i första hand mitt ansvar att berätta det.
Först i tredje hand ska den som säkrar fundera över om det kanske är läge att göra något extra fast jag inte bett om det. Måhända behöver jag just i det ögonblicket inte upplysas om att det är markfallspotetntial om en kil rippar, måhända är det bättre att vara beredd i det tysta...