Hur skall jag välja cykel?

[skyking]

Jag cyklar ibland till tåget (8-9 km enkel väg) när jag pendlar på en cykel som känns lite liten och jag funderar på att köpa ny, men är lite fundersam på vad jag behöver. Helt klart att jag behöver större cykel iaf och en som är dimensionerad för en lity tyngre cyklist också, men utöver det så vet jag inte så mycket. Jag räknar med att jag kanske cyklar 500km/år nu (men det är klart, att med rätt cykel kanske lite rusk inte avskräcker från att ta cykeln och då blir det ju längre sträcka och det kan bli mer än bara pendling).

Funderingar på växlar: vissa uppförsbackar känns lite motiga med nuvarande cykel så jag skulle kanske behöva lägre utväxlingar, men här kanske längre vevarmar skulle vara till nytta också? Mina funderingar går mellan navväxel och derailleur och vad jag förstått så behöver man lägga mer tid på att underhålla derailleur-växlar. Hur mycket underhåll man behöver lägga på respektive har jag inte helt klart för mig. Frågeställningarna är lite om man kan få till lägre utväxlingar på navväxlar än de jag har (förlåt, men jag har inte mätt utväxlingen på nuvarande, men det är femväxlad navväxel av något slag), med derailleur verkar man iaf kunna få till utväxlingar ner under 2m/varv utan problem.

En annan fundering är att jag nu har en "vanlig" cykel så det är inte så lätt att köra push-pull, men i den lilla omfattning man kan så verkar det ju vara effektivare än att bara trampa. Så såna där som man sätter i foten i så man kan dra genom halva varvet skulle nog vara en bra ide. Eller? Hur är det med säkerhet, jag menar det kan ju hända att man cyklar och ramlar och att då sitta fast i tramporna är kanske inte helt optimalt?

Hur skall man tänka när det gäller styre? Är bockstyre eller vanligt styre att föredra?

Vilka alternativ har man när det kommer till bromssystem? Det jag använt hittils är vanlig fotbroms och fälgbroms. Min erfarenhet av fälgbromsar är att de lätt tappar i effektivitet, men det kanske är jag som slarvat med underhållet där. Hur ofta bör man räkna med att behöva underhålla olika typer av bromsar? Och hur mycket kostar dessa underhåll?

Något annat jag bör tänka på som jag inte tänkt på?

 

[andersmossing]

Om cyklar vet jag inte mycket, men kan ändå konstatera att fälgbromsar fungerar bra för det mesta. Jag har det på både min elcykel och min hybrid. Det gäller dock att byta klossar varje år, speciellt om man kör med billiga. Gummit torkar och tar inte lika bra.

Andra kommer säkert med svara på övriga funderingar.

Allt gott!
Anders

 

[seobserver]

Cyklat har jag gjort länge och i förrådet står både egna hojar och sådana som mina gäster får bruka ner till havet och upp till sjöarna.

Som jag förstår det cyklar du på belagd väg.
Roligast är en lätt cykel. En standardcykel i rejäl kvalitet väger ca 18 kg och den jämte ryttaren och eventuellt bagage måste lyftas över varje backe. Den enda kraften som står tillbuds är ryttarens.

Elcyklar väger ca 25 kg och kostar ännu allför mycket i förhållande till de bra och hållbara batterier vi ännu väntar på.

Sportcyklar väger ca 12 kg och har smalare däck 622/700 hjul. Skärmar och bagagebärare samt flera växlar. Nav eller utanpåliggande.

En landsvägsracer väger 7-8 kg och på modeller med kloka gaffeländar kan man fästa skärmar och bagagebärare.

Alla modellerna håller för tunga ryttare. Bara skitcyklar håller inte alls, de dör rostdöden.

Bromsar det finns navbromsar, i två former bakåttramp i baknavet samt rullbromsar i framnavet.
Skivbromsar på cyklar är tämligen onödiga då fälgen kan fungera som bromsskiva. Dessutom väger de.
Fälgbromsar som är lätta och mot aluminium eller keramiska fälgar har fenomenal bromsförmåga. Mot rostfria fälgar däremot är de i vått väglag tämligen dåliga.

Vevlängd påverkar vilken hävstång du driver vevlagret med. Det är tämligen onitressant för alla utom racercyklister och långdistansskrinnare.
Betydligt intressantare är däremot utväxlingarna d v s förhållandet mellan hjuldiameter, bakdrev eller växel samt framdrev.
Allförmånga nybörjar cyklar har 52 fram och 11 bak som största respektive minsta. Få cyklister har benstyrka nog att med dem ligga på 80-90 i kadens per minut.

Intressantare vore nog 45-48 som framkrans och se till att ha stor spridning på bakkransarna som långfärdscyklar brukar ha 13-34.

Storleken på ramen är viktig för du måste kunna äntra din hoj och måtten skall passa din kropp. Att gå till en racercykelhandlare och få sina mått tagna är för många en ny upplevelse men följer du dem så kan din cykelupplevelse bli riktigt trevlig.

Sadel är en viktig grej då dels skall du sitta väl och dels skall du få ner kraften till pedalerna. Brooks B17 narrow må se smal och obekväm ut men den blir snabbt din vän. Behöver en plastpåse över sig när du parkerar, för läder och regn är ingen bra kombination.

Pedaler med korgar gör att du kan dra i upptrampet, d vs rundtrampet ger kraft hela vägen. Kräver skor med rätt styv sula om den inte skall kännas in till foten. Jag har franska turcykelskor, som har låg klack och går att gå i oxså.

Lås av god kvalitet behövs, cykeln måste ha ringklocka och reflexer fram, bak och åt sidorna. Lättast är scottlight tejp, finns på Biltema.
Lås att låsa fast ramen och cykeln oxså, glöm inte framhjulet.
Enligt cykelställsanerarna så är det jobbigaste låset att öppna för närvarande Biltemas vikbara länkar. Basta är bäst på hojen.

Sammanfattning en passande så lätt cykel som du vill betala för i dubbelbuttade stålrör, med muffar. 622/700 34-35 mm hjul, skärmar och bagagebärare.

Med dina mått tagna finns det en stor begagnadmarknad oxså. Hör med närmaste landsvägscykelklubb.

go tur

 

[thureb]

Cyklar man som jag mkt och oavsett väder och årstid är skivbromsar utmärkt då annars fälgarna slits ned.

Navväxlar ger mindre underhåll. Shimanos 8 och 11 växlade har bra kvalitet. Heltäckande kedjeskydd på navväxlad cykel minskar underhållsbehovet mkt.

Rullbroms finns både fram och bak.

Jag har en vintercykel med navväxel och en sommarcykel med kedjeväxel för pendling. Skivbromsar på bägge numera. Skivbromsbelägg slits mkt mindre än fälgbromsbelägg men byte behövs så småningom. Hydrauliska skivbromsar är bättre men dyrare.

Thure

 

[tango]

Tycker ditt cykelmönster liknar mitt ganska väl och här är min frågetråd om att välja cykel, inkl resultatet:
https://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=83537&highlight=pendlarcykel

Efter 9 månader och 140 mil kan jag inte se någon rost på skeppshults delar, något lite på några eftermonterade tillbehör. Allt som krävts hitills är luft och kedjesmörja (samt en kedja som gick av men byttes utan snack på garanti). Har precis fått byta bakdäck då däcksidan gav med sig men det känn som normalt slitage. Ska även lämna in för en första växeljustering då framväxeln börja låta lite missnöjd nu.
Ang bromsar så håller jag med Thure och inte med seobserver - dvs jag förordar också skivbromsar. Särskilt som jag ofta kör med mycket last: 90kg ryttare, 5-15 kg i cykelväskor samt ofta även påhängscykel, cykelkärra eller barnsadel med minst ett barn - för att snabbt få hejd på ekipaget utan att slita upp fälgsidan och klotsar rekommenderas definitivt skivbromsar.

/Patrik

 

[skyking]

Som jag förstår det cyklar du på belagd väg.

För det mesta ja, iaf om man med belagd menar det som står på wikipedia. För det mesta är det asfaltbelagd väg (eller likvärdig), men även grus förekomma.

Kortare sträckor på kullersten kan förekomma. Kanske kan erkänna att jag ibland fuskar lite och genar över terräng också (men jag kanske skulle värdera en ny cykel mer än så).

Roligast är en lätt cykel. En standardcykel i rejäl kvalitet väger ca 18 kg och den jämte ryttaren och eventuellt bagage måste lyftas över varje backe. Den enda kraften som står tillbuds är ryttarens.

Elcyklar väger ca 25 kg och kostar ännu allför mycket i förhållande till de bra och hållbara batterier vi ännu väntar på.

Sportcyklar väger ca 12 kg och har smalare däck 622/700 hjul. Skärmar och bagagebärare samt flera växlar. Nav eller utanpåliggande.

En landsvägsracer väger 7-8 kg och på modeller med kloka gaffeländar kan man fästa skärmar och bagagebärare.

Elcykel går nog bort. Jag har endel överskott-kilon som jag gärna blir av med och för mig är cykeln motion som inte kostar tid. Men vad är det som gör att sportcyklar och landsvägsracer väger mindre? Är det bara annat material i dem eller har man strippat bort något som väger mycket (tror inte det, det är väl rätt mycket ramen som väger på en cykel).

Alla modellerna håller för tunga ryttare. Bara skitcyklar håller inte alls, de dör rostdöden.

Jag tänkte nog mer på hjulen och framförallt däcken. Det krävs väl lite mer för att man inte skall få genomslag i däcken om man är tyngre? Det kanske inte är så att det i sig är cykelval det är frågan om utan vilka däck man utrustar den med?

Bromsar det finns navbromsar, i två former bakåttramp i baknavet samt rullbromsar i framnavet.
Skivbromsar på cyklar är tämligen onödiga då fälgen kan fungera som bromsskiva. Dessutom väger de.
Fälgbromsar som är lätta och mot aluminium eller keramiska fälgar har fenomenal bromsförmåga. Mot rostfria fälgar däremot är de i vått väglag tämligen dåliga.

Jag tolkar det som att aluminium eller keramiska fälgar är att föredra, iaf i vått väglag. Vad finns det för fördelar annars med rostfria fälgar? Keramiska fälgar har jag inte hört talas om - vad är för/nackdelar med dessa?

Vad är det för för/nackdelar med navbromsar vs fälgbromsar?

Vevlängd påverkar vilken hävstång du driver vevlagret med. Det är tämligen onitressant för alla utom racercyklister och långdistansskrinnare.

Jag tänkte lite att med lite längre hävstång så blir det kanske inte lika tungt att trampa givet samma utväxling.

Betydligt intressantare är däremot utväxlingarna d v s förhållandet mellan hjuldiameter, bakdrev eller växel samt framdrev.
Allförmånga nybörjar cyklar har 52 fram och 11 bak som största respektive minsta. Få cyklister har benstyrka nog att med dem ligga på 80-90 i kadens per minut.

Intressantare vore nog 45-48 som framkrans och se till att ha stor spridning på bakkransarna som långfärdscyklar brukar ha 13-34.

Benägen att hålla med där. Jag har tänkt lite så att ovanstående innebär en utväxling på nästan 5x och med en hjulomkrets på 2m så rullar man 10m/varv vilket ger en hastighet på 54km/h (15m/s). Så snabbt tror jag inte jag kommer cykla (kanske funkar ifall jag cyklar med lägre kadens).

Jag tänker lite utifrån nuvarande hastigheter som jag mätt upp med GPS i mobilen på 7-30km/h. Räknar man baklänges så behöver man utväxling på 1.3-5.6m/varv. Förvisso här med reservation för att hastigheterna kanske blir annorlunda ifall man hittar rätt utväxling. Många navväxlar jag tittat på har inte det omfånget.

Pedaler med korgar gör att du kan dra i upptrampet, d vs rundtrampet ger kraft hela vägen. Kräver skor med rätt styv sula om den inte skall kännas in till foten. Jag har franska turcykelskor, som har låg klack och går att gå i oxså.

OK, får nog isf fundera på den saken. Man skall ju trots allt vara klädd för jobbet också - går det att gå hyffsat i skorna så kan det nog tänkas funka med särskilda cykelskor. Alternativet är ju att ha ombytesskor med sig isf.

Lås av god kvalitet behövs, cykeln måste ha ringklocka och reflexer fram, bak och åt sidorna. Lättast är scottlight tejp, finns på Biltema.
Lås att låsa fast ramen och cykeln oxså, glöm inte framhjulet.
Enligt cykelställsanerarna så är det jobbigaste låset att öppna för närvarande Biltemas vikbara länkar. Basta är bäst på hojen.

Jo jag antar att det är en nödvändighet ifall man skall våga lägga någon större summa på cykeln. Att biltemas lås är det jobbigaste att öppna antar jag att man skall tolka det som att det avses för person MED nyckel?

Att låsa fast både ram och hjul verkar vara omständigt. Ett hjul och ram kan jag tänka mig att man löser enkelt med ett lås, men skall man också låsa fast bakhjulet så lär det ju antingen krävas en lång kedja eller två lås. Eller du kanske menar tänker att man har både normalt backhjulslås (som låsa ihop ram och bakhjul) och ett löst lås utöver detta (som man låser fast ram och framhjul med)?

BTW är det vanligt att man får hjul stulna ifall man bara låst fast ramen? Klart det vore ju irriterande att inte ha en komplett cykel när man skall hem.

Sammanfattning en passande så lätt cykel som du vill betala för i dubbelbuttade stålrör, med muffar. 622/700 34-35 mm hjul, skärmar och bagagebärare.

Jag är inte säker att jag fattade det där med hjulen, jag antar att 622/700 är mm-diameter på själva däcket (att du menar 622-700mm). En litet frågetecken är vilken betydelse valet av hjul har annat än för själva utväxlingen. Jag antar iofs att det finns gränser för vilka hjul man kan ha till given ram.

Ej heller det där med dubbelbuttade stålrör egentligen, är det ramen du syftar på?

 

[seobserver]

I ditt fartområde kommer cykelklädsel ej att vara det viktigaste.
Men skor med stabil sula krävs för att inte få ont i foten om du trampar på.

Inre bromsar som navbromsar väger rätt mycket mer än fälgbromsar.

Vikten på en cykel får man ner genom att alla delarna är lätta, och därmed kostsammare är tyngre delar.

Dubbelbuttade rör har större godstjocklek i ändarna där de hårdlöds fast i fuffarna.

När jag cyklade till jobbet mer än 20 km så duschade jag där och tog på mig arbetskläder innan jag började arbeta. Det var nog bäst för alla.

Lås ett Bastalås som låser fast bakhjulet och ett lås för framhjul, ram och runt något fast.

Hjul och däcktryck, på 14-35mm däck brukar man pumpa till 6 kg, där blir det inga genomslag.

Terrängcykling skulle jag avhålla mig från då den leder till en massa cykel och klädvård.

Börja med en måttagning hos en riktig cykelhandlare. Be om en kopia på måtten och be att få fundera på cykelvalet, för han kommer att rekommendera dig något 5 sifferigt.

Kontakta lokala landsvägscykelklubben och fråga efter begagnad racer i rätt storlek. Där kommer priset att vara 4 sifferigt.
Om det felar några centimeter på avståndet sadelspets till styrmitt så är inte en styrstam av rätt längd någon herrgård.

Vid hastigheter över 40 km i timmen är luftmotståndet störst men bockstyren medger mest variation för cyklisten. Från början var de skapade för att minska frontytan.

go tur

 

[RHolm]

Jag hade valt en s.k. gravel bike eller en cyclocross (cx) som inte är så rejsig. Mer åt pendlarhållet (vilket många marknadsförs som). Värt att kika på utväxling så att du får med ett tillräckligt register nedåt. Uppåt är sällan ett problem. Bock eller rakt styre vill jag påstå är en smaksak, men de flesta gravel/cx-hojar kommer ju med bockstyre. Däckbredd runt 30-35 mm kan nog vara lagom.

Skivbromsar är bra, tycker jag. Bra funktion oavsett väder, inget fälgslitage, lätt att modulera bromskraft. Jag har det på alla cyklar. Utanpåliggande växlar har jag också på alla cyklar, men där har jag ingen rekommendation. Återigen, det sitter oftast på gravel/cx. Behov av justering och underhåll är individuellt. Jag har inte justerat mina växlar på mtb:n sen den köptes (hösten 2015).

Det blir roligare (effektivare åtminstone) med skor som sitter fast i pedalerna, men det är ingen nödvändighet. Jag köpte mina första spd-pedaler i år, det har gått utmärkt att cykla både en och flera mil med vanliga pedaler och skor.

 

[DoktorGlas]

Det där med styv sula på skorna, det gäller bara om du kör SPD eller andra små pedaler. Kör du stora plattformspedaler är det ingenting man behöver bry sig om. Syftet med styv sula är att sprida trycket från den lilla pedalen så man inte får ont. Sulan är plattformen så att säga. Med plattformspedaler behövs så klart inte en plattform till.

Värt att nämna bara för att detta ofta missförstås och alla inte trivs i cykelskor. De kan orsaka andra smärtor även om de dämpar dem från själva pedalen. Vill man vara fastklickad, då finns inga alternativ dock.

 

[seobserver]

Pedaler för korgar brukar som gamla racerpedaler vara bara ram och de vet jag erfarenhet kräver styva sulor på skorna.
Standardpedaler tar inte korgar och väger på tok för mycket.

go tur

 

[skyking]

Dubbelbuttade rör har större godstjocklek i ändarna där de hårdlöds fast i fuffarna.

Dessvärre verkar det som att vi inte riktigt pratar samma språk. Vad är fuffar för något? Tänk på att för mig är en cykel en makapär med två hjul som man tar sig fram med - har inte så utvecklad vokabulär vad gäller olika delar.

Med tanke på vikt så är min fråga lite om man skall välja lättare material i ramen? Det finns ju bortsett från stål även aluminium (vilket borde vara lättare) och kolfiber (låter dyrt, men borde också vara lättare).

Lås ett Bastalås som låser fast bakhjulet och ett lås för framhjul, ram och runt något fast.

Är det alltså frågan om två lösa lås eller är det för-/fast-monterade lås något av dem? Vanliga lås som är monterade på cykeln brukar ju låsa fast bakhjulet i ramen.

En fundering är hur man låser när man är nödd att låsa vid vanligt cykelställ (vi har sådana i vårt cykelförråd). Det finns med andra ord inte speciellt goda möjlighet att låsa fast ramen direkt.

Hjul och däcktryck, på 14-35mm däck brukar man pumpa till 6 kg, där blir det inga genomslag.

Gäller detta även om cyklisten väger 130kg?

 

[tango]

Dessvärre verkar det som att vi inte riktigt pratar samma språk. Vad är fuffar för något? Tänk på att för mig är en cykel en makapär med två hjul som man tar sig fram med - har inte så utvecklad vokabulär vad gäller olika delar.

Med tanke på vikt så är min fråga lite om man skall välja lättare material i ramen? Det finns ju bortsett från stål även aluminium (vilket borde vara lättare) och kolfiber (låter dyrt, men borde också vara lättare).



Är det alltså frågan om två lösa lås eller är det för-/fast-monterade lås något av dem? Vanliga lås som är monterade på cykeln brukar ju låsa fast bakhjulet i ramen.

En fundering är hur man låser när man är nödd att låsa vid vanligt cykelställ (vi har sådana i vårt cykelförråd). Det finns med andra ord inte speciellt goda möjlighet att låsa fast ramen direkt.



Gäller detta även om cyklisten väger 130kg?

Mina funderingar kring lås respektive ringtryck och lie andra delar:
Som student i Lund lärde jag mig 30kilosregeln: en cykel som är lätt och väger 18 kg kräver 12 kilo lås, en cykel som väger 30 kilo behöver knappt lås alls. Ingen 100% sanning men lte tänkvärt - dyr lätt cykel kräver mer lås för att fortsätta vara din cykel.

Ringtryck: Lågt ringtryck (dåligt pumpade däck på enklare svenska) ökar risken för punktering (som även kan kallas genomslag). Hårt pumpade däck är ingen garanti men bättre odds. jag lägger några extra hundralappar på däck för att få bättre kvalitet och har subjektivt upplevt skillnad i antal punkteringar - men kan inte objektivt bevisa det.

Ramar är bortom min kunskapsnivå men kolfiberram låter som ömtåligt och endast för de som tävlar på hög nivå i mina öron.

Trampor: Jag har kombitrampor med SPD på ena sidan och vanlig trampa (med korgar) på andra sidan - i princip full valfrihet så länge korgarna inte blivit spröda. Mjuka korgar kan jag lägga en ömtålig nyputsad finsko ovanpå och trampa på korgen med. vanliga gympa skor i korgen och cykelskor på SPDsidan.

Kombipedal finns t ex här:
http://www.biltema.se/sv/Fritid/Cykel/Reservdelar/Pedaler/Kombipedaler-2000020370/?artId=270019

Bättre kvalitet än förväntat - har kört halvhård pendling i flera år med ett par sådana.

/Patrik