Hur rackar ni?

En bra princip, som jag plockat upp av kunniga klättrare, är att fördela kammar varannan storlek höger, varannan vänster. Då är chansen större att man i pressat läge, tex en kamin, når NÅGOT som passar. I övrigt är det ju lite som man vill. För mig betyder det, till exempel:
Hö fram: kilset, cam #0.5, 1, 3, quickdraws.
Vä fram: cam #0.4, 0.75, 2, quickdraws.
Vä bak: stora grejer eller långa slingor, mm, som används sällan. Kanske offsetkilar.
Hö bak: standplatsgrejer, broms, prusik, kniv.

Jag har funderat på att mixa lite mer, men det händer så sällan att jag hamnar i situationer när jag bara kommer åt ena sidan att det inte känns nödvändigt. Klättrar man hårdare än vad jag gör (eller har en fäbless för kaminer) är det säkert smart dock. Det spelar nog inte så stor roll hur man rackar, mer än att det är lättare att hitta vad man letar efter om man alltid rackar på typ samma sätt.
 
Jag har en något ovanlig lösning.
Jag skiter i hur jag är rackad.
Hänger bara på mig .
Funkar fint.
Verkar något bli svårt
tar jag fram det objektet
, på selen ,o hänger fram.
Ibland men sällan önskar jag att jag hade ordning
Typiskt (vissa)klättrare att gräva ned sig i ovanstående

Gräva ned sig och gräva ned sig...
Jag gissar att när du bara hänger på dig prylarna så tenderar dom ändå att hamna ungefär som dom brukar, eller hur?


Jag har själv ingen minutiös ordning och allt beror på leden, utrustningen och vem jag klättrar med (oftast blandar man ju lite prylar från bådas rack)

Men vanans makt gör att det oftast blir likadant ändå. Typ.
 
Jag är lite åt JOgranits inställning - men sen är det nog så att just kilknippet råkar ofta hamna fram till höger...

Det där med att hänga varannan storlek på var sida verkar ju väldigt klurigt.
MEN, jag skulle aldrig göra det. Tar jag fel storlek så är det ju som regel EN storlek fel, så har jag då konstaterat att Rocksfemman är lite stor, så vill jag ju inte behöva ta fram det andra kilknippet från andra sidan selen och prova om det får bättre med fyran...Så jag brukar ha ett Rocksset med dubblerat på de mindr kilarna så att jag har 14 kilar, sen har jag ett set med lite smågodis, och det hamnar ev på andra sidan om det är en led där jag tycker att det behöver komma med. Det är alltså diverse offsets och mindre kilar.
 
En annan fråga på samma tema är, VAD rackar vi? Typ om vi alltid har 3-5 extra skruvkarbiner, extra kniv, (dubbla repbromsar), eller ett trippelt kamrack, fast leden bara är 7 meter lång. Eller om ni gör tvärt om? Alltid fel/för lite säkringar, hela kilknippet i en Camp Nano, ofta glömmer bromsen, eller kanske har tre kordeletter? Kanske använder ni tunga Spirits samtidigt som ni kör med TCU eftersom "light is right"? Bring it on ppl!

Själv rackar jag alltid lite för mycket kamsäkringar, kilar i en Blackdiamond Oval Wire (trots att John svär högt över dem), 2-3 skruvkarbiner inklusive den bromsen hänger på, och gärna en 120slinga.... är jag den enda som kör med sådana?
 
Jag rackar alltid i princip på samma sätt oavsett vad jag ska klättra. Dumpar de största kammarna om det är uppenbart att dom inte behövs.
Jag vet också hur min stadigaste replagskamrat vill ha prylarna så man kan hänga över grejerna som blivit över på sin repa på honom vid standplats på multipitch;)

En fråga jag tycker är intressant som ingen tagit upp är om ni har grinden inåt eller utåt på karbinerna. Själv har jag de utåt. Känns helt fel att klippa in grejerna i selen med grinden in mot kroppen!
 
En annan fråga på samma tema är, VAD rackar vi? Typ om vi alltid har 3-5 extra skruvkarbiner, extra kniv, (dubbla repbromsar), eller ett trippelt kamrack, fast leden bara är 7 meter lång. Eller om ni gör tvärt om? Alltid fel/för lite säkringar, hela kilknippet i en Camp Nano, ofta glömmer bromsen, eller kanske har tre kordeletter? Kanske använder ni tunga Spirits samtidigt som ni kör med TCU eftersom "light is right"? Bring it on ppl!

Själv rackar jag alltid lite för mycket kamsäkringar, kilar i en Blackdiamond Oval Wire (trots att John svär högt över dem), 2-3 skruvkarbiner inklusive den bromsen hänger på, och gärna en 120slinga.... är jag den enda som kör med sådana?

För det första har jag alldeles för lite säkringar över lag (vilket jag ofta svär åt). För det andra lämnar jag gärna prylar om jag har en känsla att de inte kommer att behövas (vilket ofta visar sig vara felaktigt, vilket jag aldrig lär mig av), och för det tredje har jag paradoxalt nog alltför ofta en tung j-a stålkarbin under kritpåsen (vilken jag bara använder när jag ska rigga topprep). Repbromsen har jag, efter åratal av ofrivilligt HMS-säkrande, dock lärt mig racka.

En fråga jag tycker är intressant som ingen tagit upp är om ni har grinden inåt eller utåt på karbinerna. Själv har jag de utåt. Känns helt fel att klippa in grejerna i selen med grinden in mot kroppen!

Agree - utåt!
 
Hej allihopa!

Grinden utåt - såklart! Valet av karbiner är lätt då WC Helium fortfarande är kvinna på teppan.
Ett par Camp nano23 för prussikar och som standplatskarbiner, men när edelrid utannonserade ninteen i vintras och tog platsen som lättast karbin på marknaden så vill man ju så klart pröva. Det blir nog ett par sådana, mest för att testa som sagt. Alla dessa småkarbiner är för små för allmän klättring tycker jag, men de funkar möjligen för aid och lättare fjällturer kanske.

Har någon prövat nya BD Oz? Dom verkar vara mitt emellan liten och stor karbin?

Låsbara karbiner har jag mer blandat, beroende på typen av klättring. Petzl attache 3D är grym men inte så nötstark som tjockare karbiner. Har någon prövat Grivel Plume som med sina 37 gr bör vara en av de lättaste skruvkarbinerna som finns?

Alltid färgkodat såklart!

Med vänliga hälsningar

Kaj
 
Jag rackar i princip alltid olika, efter att ha gjort en bedömning av behovet.
Jag gör i princip alltid en olika lyckad bedömning av behovet dessutom.

Jag hänger oftast grejerna på fel sida av selen, och om det är viktigt att de hänger rätt i nån position, så hänger de alltid fel.

Dvs jag klättrar ibland med ett rack där jag har massor kvar på selen vid utsteget, ibland tar grejerna slut på halva leden och ibland har jag ett helt perfekt anpassat rack.

Jag använder ofta 120-slingor (som sagt), och dessa är "dubbelslingade" runt kroppen, om det är flera är det alltid hängda åt samma håll. Att hänga dem i kors slutar alltid med trassel.

Karbinerna har alltid grinden inåt när jag rackat, och allt jag hänger tillbaka på selen under klättring får grinden utåt. Jag tycker det är lättare att hänga dit dem på det sättet under klättring, men det spelar inte så stor roll hur de hänger när man ska ha loss dem... I någon mån beror det ju på vad man har för sele.

Jag har en skruvis till broms, en lätt till prussik, på benslingan, samt 0-3 ytterligare på selen, beroende på vad jag klättrar.
Jag har alltid kilpetare om jag har kilar med eller klättrar tvåa. Utom då jag glömt den... Om vi är två och bara har en kilpetare får tvåan ha den, men man kan ju sakna den även som försteman.
 
Har inte gått så långt som att bara ha det allra lättaste. Men DMMs phantoms gillar jag skarpt. Grym kvalitetskänsla, små men funkar utmärkt så länge jag inte har handskar på. Sorry, kanske off-topic...

På senaste långturen skippade jag 240-slingan jag alltid brukat ha i för, till förmån för 4 meter 7 mm repsnöre med ögla i varje ände. Det är en extremt användbar setup - rejäl förlängare, två/trepunkts cordelette, offerslinga, osv. Prylar med brett användningsområde är najs, trots lite mer bulk.
 
En känd kanotist sa en gång, när jag visade nåt nytt och bra, att "Det finns många bra grejer, men det är inte bra med många grejer...".

Han hade naturligtivis rätt, och det gäller nästan ännu mer när man klättrar än när man paddlar. Hur bra prylarna ändå är, så är det ju alltid en stor nackdel att släpa med sig ytterligare en pryl. Jag tycker jag brukar klara mig långt med 120-slingor (ev två) samt repet. Men vet man att toppen är svårsäkrad eller om det är nåt annat som kräver lite riggning, så är det förstås motiverat att släpa med sig nåt passande.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg