Hejsan!
Denna fråga har säkerligen diskuterats på många ställen, men jag ställer frågan i alla fall då jag behöver lite råd och tips!
Jag är en tjej i 30-årsåldern som klättrade några gånger i somras, och har nu börjat igen. Har varit ute ett par gånger i veckan den senaste månaden. Nu har jag börjat leda 6a och det går okej. Har haft ett par försök på någon led innan jag satt den. Det går förhållandevis bra. Jag har bara så svårt att se att det jag gör är bra nog! Självklart klättrar jag för att det är roligt, men hornen kommer ändå upp i pannan och jag blir så otroligt besviken när jag tycker att det går dåligt!
Nu till frågan... vad kan man vänta sig att man ska klara efter den tid jag klättrat? Absolut förstår jag att det är individuellt o.s.v. Men i stort, är det "bra" att klättra 6a? Och hur gör jag för att bli bättre? Är det stor skillnad mellan 6a och 6b t.ex.? Hur vet man att man är redo att prova en svårare led? Hur många gånger ska man behöva nöta en led innan man får inse sig besegrad? Om jag nöter på i sommar, vad kan vara ett lagom högt mål? Klara en 6a+ eller annat?
Egentligen är jag inte särskilt fixerad vid svårighetsgraden, även om jag förstår att man kan tro det när man läser mitt inlägg. Jag är mest nyfiken på hur det brukar kunna se ut, ni som är erfarna klättrare har ju säkerligen koll.
Tja, kan bara tala ur egna erfarenheter. Har klättrar seriöst snart 1 år. Har gått väldigt snabbt i min utveckling gällande graderingar, iallafall inomhus. Allt som känns svårt är alltid svårast i början. Klättrade nyligen en som jag tänkte var omöjlig för kanske 1 månad sen när jag först såg den. Det handlar bara om ambition och viljan att pusha sig. Jag har alltid ett stort mål, en led som jag klättrar och kämpar på varje gång. Sedan när jag blir trött klättrar jag kanske några lätta. Men jag håller mig mest till det "projektet". Det har fungerat jättebra för mig!
Kom ihåg att det skiljer sig individuellt vad vilka leder som är svåra.