Hur mycket väger armen?

bogart; sa:
Archimedes princip pöjkar (å töser), tryck ner armen i en hink full till brättet med vatten. Väg före och efter så har man ett hyffsat mått. (Man får väl anta att armen har ungefär samma densitet som vatten, den är väl gissningsvis något tyngre igentligen.)

Det blir väl inte riktigt Arkimedes princip det där, då ska ju armen tryckas ner av sin egen massa. Trycker du ner den med kraft så kommer du bara att mäta armens volym (och får sen lov att gissa på dess densitet).

Men jag har ju också lite svårt att förstå frågeställningen. Hade frågan varit hur man tar reda på sin egen arms vikt så hade det varit logiskt. Men varför fråga efter den genomsnittliga?
 
nermander; sa:
Det blir väl inte riktigt Arkimedes princip det där, då ska ju armen tryckas ner av sin egen massa. Trycker du ner den med kraft så kommer du bara att mäta armens volym (och får sen lov att gissa på dess densitet).

Det har du alldeles rätt i.
Det var också därför som jag skrev "Man får väl anta att armen har ungefär samma densitet som vatten, den är väl gissningsvis något tyngre igentligen." och går man med på det antagandet så funkar det ju alldeles utmärkt även om man pressar ner armen. Dvs då blir volymen/vikten av det undanpressade vattnet samma som volymen/vikten på armen.


Leif...
 
Siffror för siffernördar...

En medianstor mans underarm och hand väger 1.71 kg och överarmen 2.06 kg, axelpartiet 2.03 kg och hans totala vikt är drygt 78.4 kg. Siffrorna gäller amerikaner mätta vid mönstring för några tiotal år sedan. Exakt var gränserna mellan de olika kroppsedelarna går minns jag inte och jag hittar inte boken som det står i...

För den intresserade så är motsvarande siffror för en 95%-ils man 2.08/2.76/2.92/94.2 och för en 5%-ils kvinna 0.92/1.19/1.32/49.3.


Linda
 
Lite svinn får man räkna med...

Undrar hur de mätte? Enklast måste väl ha varit att dela kroppen i olika delar och väga var för sig, eller så nöjde man sig med att anta viss densitet och mäta volymen. Att väga delar som sitter ihop är nog omöjligt, svårt att undvika att moment i lederna tar upp/tillför tyngd.

Tråden börjar likna den om buntband, den tar aldrig slut...

/Raymond
 
Jag minns inte hur de mätte och som sagts hittar jag inte boken men människorna levde både före och efter mätningen. Personligen är jag mer faschinerad över att det även finns tabeller över olika kroppsdelars tyngdpunkter och tröghetsmoment - det måste vara ännu svårare och mäta!

Linda
 
seglartjej; sa:
Personligen är jag mer faschinerad över att det även finns tabeller över olika kroppsdelars tyngdpunkter och tröghetsmoment - det måste vara ännu svårare och mäta!

Linda

I de flesta fall jag har läst om har man gjort en datorbaserad modell och fått ut värdena från det. T ex finns det mycket jobb gjort på knäleder som baserar sig på sådana modeller.
Jag har dock inte sett några sådana färdiga tabeller, var har du hittat dem ?
 
Det går inte att göra en bra datormodell utan att ha bra grundmaterial så datormodeller baseras på verkliga mätningar och sällan tvärt om. Dessutom är det ganska nyligen som datorer och program har blivit tillräckligt kraftfulla för att ta hand om detaljerade modeller av människan. Hur bra mätningarna är som ligger till grund för modellerna bör diskuteras för det är dels svårt att få representativa människor att mäta på och dels är det svårt att utföra mätningarna.

De flesta av de tabeller jag använder är publiserade i biomekaniska tidskrifter eller böcker. Några publika databaser känner jag inte till, men jag har inte heller letat efter några.


Linda


Linda
 
Kul diskussion.
Jag tror mer på att siffrorna är empiriska än att de kommer från datormodeller.
Varför tror ni att man får kryssa för "ja" eller "nej" på om man vill att ens kropp ska få användas i forskning? Det handlar ju inte alltid om att ge små barn en nytt hjärta, utan andra, mer rättframma användningsområden för den döda kroppen.

Likdelar att mäta på finns det ju i överflöd (om medicinstuderande får leka med lik så kan man lugnt tänka sig att folk som vill skapa databaser för kroppsdelars tröghetsmoment får). Bara att hugga loss en kroppsdel, skruva fast på en rotor och räkna ut tröghetsmomentet.

Vill man inte använda människodelar av nån anledning, kan man ju göra beräkningarna på delar från djur med liknande konstruktion (till exempel grisar) och sedan överföra och beräkna mänskliga motsvarigheter.
 
Nej, det är inte på något sätt så att det är gott om lik att mäta på. I Sverige är det knappt ens möjligt att få tillstånd att göra biomekaniska mätningar på frivilliga levande människor, och lik är sju resor svårare. I de länder som ägnar sig åt försök på lik så verkar det vara väldigt svårt att få representativa människor eftersom få personer som dör är fullt friska och oskadda. Alla länder jag känner till kräver nån typ av individuellt tillstånd för varje lik vilket tar tid att ordna och det gör att likstelheten blir ett påtagligt problem. Likaså påverkar muskeltonus biomekaniken vilket gör att mätingarna inte till fullo är applicerbara på levande människor. Min uppfattning (jag är inom branschen som bygger datormodellerna) är att det sker förhållandevis få studier med lik eller frivilliga world-wide och att de som sker är väldokumenterade och publika så att många kan använda samma data istället för att utföra parallella studier i onödan.

Linda
 
Kul fråga

Lindas uppgifter är så exakta att det kanske ligger något bakom men hur i all världen mäter man? Densiteten på en arm bör vara betydligt högre än för vatten. Om man tänker sig en tyngdpunkt för armen och lägger armen med tyngdpunkten ovanpå en våg och slappnar av eller söver personen kanske man kan kalkylera fram en vikt via momentberäkningar.

Siffran 6,5% av kroppsvikten som nämns ovan är lite förbryllande. Kanske är det två armar?

Thure
 
Mer kuriosa

Jag har bläddrat lite mer i mina pärmar... Det normala tillvägagångssättet verkar vara att ett fåtal lik använts för att bestämma densiteten på kroppsdelar och/eller vävnader. Sen mäts formen och volymen på massor av männsikor för att få kunskap om hur stor olika typer av människor är. Med hjälp av dessa fakta så beräknas vikten av de levande männsikornas olika kroppsdelar ut, likaså vart tyngdpunkterna ligger och hur stora tröghetsmomenten är. Idag mäts volym och form optiskt, förr använde man även metoder där man gjorde avgjutingar.

/Linda
 
jag vet!!

..hur mycket min arm väger!! Gjorde en dexa-scan i ett test hos australiensiska flygvapnet för nått år sen: Höger arm 4022 gram och vänster arm 3988 gram. Kan sägas att jag är ganska normalbyggd 180 lång och 72kg tung. Intressanta fakta..
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg