För alla oss som inte har några medicinska problem så är väl detta ett allmängiltigt svar? Det är ju sällan jag går längre än jag vill och jag får nog sätta mig ner och minnas tillbaka till fjällturen efter muck om jag ska komma ihåg någon etapp jag avsiktligen kortade ner pga. av tung utrustning. Sen har det ju blivit mer etapper då man gått mkt längre än man först tänkte, helt utan en tanke på packvikt.
Håller med. Det är inte packningens vikt som styr primärt.
Ett axplock kan illustrera. Jag har som längst gått 90 km på ett dygn med ca 12-15 kg packning. Har också vandrat helg med 9 kg och tillryggalagt totalt 18 km på två dagar. På en långvandring för några år sedan startade jag med ca 26 kg (tre veckor) och gick i snitt ca 25-30 km per dag under tio dagar. Sedan hookade jag upp med en person och vandrade med en hastighet på ca 12-15 km per dag resten av turen. Ett år senare gick vi tillsammans igen. Då inledde jag med att gå ca 4,5 mil på en eftermiddag och kväll med riktigt tung säck (bar på prylar åt andra). Sen vandrade vi tillsammans och gick mindre än en mil per dag och med (för min del) lättare packning.
Alla exempel ovan har varit underbara turer som jag minns med stor glädje. Alla är totalt olika ur belastningssynpunkt. Styrande har varit vad jag känt för att göra helt enkelt, inte svårare än så .
Det enda som jag tycker riktigt illa om när det gäller vikt är att bära på prylar som man själv eller någon annan inte använder, det känns alltid meningslöst om packningen så väger 9 kilo eller 29 kilo.
//J